Wednesday 20 February 2008

Okunskap, naivitet och lögner avslöjade i TV-rutan

Den senaste veckan har islam behandlats i åtminstone två debattprogram i svensk TV.
Stina lät förra veckan i ”Debatt” ett antal personer komma till tals med anledning av den senaste publiceringen främst i danska tidningar av Muhammed i bombturban.

Per-Arne Jigenius försvarade visserligen yttrandefriheten men tyckte samtidigt att det var egendomligt att använda dagstidningar för att publicera något i "demonstrativt syfte”. Verkligen!? Är det inte just det media ständigt gör? Syftet var denna gång särskilt berättigat eftersom det gjordes för att stödja en kollega som mordhotats just för att han använt sin lagstadgade yttrandefrihet.

Humanisten Ismail Moloudi var den som mest tydligt och relevant försvarade tryckfriheten mot religiöst bigotteri. Heder åt honom.

Prästen Marika Palmdahl var enbart patetisk då hon nästan fick det till att yttrandefriheten fick användas till att kritisera politiker men inte till att kritisera eller driva med något religiösa ”håller som heligt”. Menar hon att religioner och andra vidskepligheter skall undantas från yttrandefriheten?

Muslimen Wahid Wahlahvi gav följande förklaring till varför just de aktuella bilderna var kränkande. ”Jo, det visar en person som är kärare för muslimerna än ens far och mor som terrorist”. Vad menar karln? Antingen ljuger han medvetet (taqiyya) eller så är han helt okunnig om ”profetens” liv och leverne så som det framställs i muslimska källor (sira och hadither). Enligt dessa var han just en terrorist som:
  • beordrade mord på kritiker
  • rövade karavaner
  • anföll fredliga stammar som hade annan religion
  • avrättade hundratals krigsfångar
  • fullföljde äktenskapet med Aisha när hon var nio(9) år gammal
  • torterade Kinana till döds i Kheibar och samma kväll ”gifte” sig med hans unga hustru Safia
beordrade att alla otrogna skall dödas om de inte underkastar sig islam

Hela listan på gräsligheter finns här sammanställd av ex-muslimen Abul Kasem. Är det verkligen en sådan man Palmdahl vill ”hålla helig” och Wahlahvi vill hålla kärare än sina föräldrar? Man tar sig för pannan.

Fiskaren Viking Bengtsson utlägger sig om den tidigare förment högtstående muslimska kulturen. Han vet uppenbarligen inte vad han talar om. I den mån det funnits högkultur i muslimskt dominerade länder har denna funnits trots islam och tagit över från erövrade områden. Denna utmärkta essä belyser detta.

Programledaren Stina är tydligen själv så fundamentalt okunnig att hon inte kan ställa en enda adekvat följdfråga. Hon kan bara flamsa. Ynkedom!

I söndags sände så utmärkta Axess det intressanta och avslöjande programmet ”Ekdal – Reformerad islam”. Om det programmet finns en hel del att säga.

Den förste gästen, Lars Leijonberg, säger vissa kloka saker som att ”den extrema delen av islam är så långt från vårt demokratiska liberala samhälle man kan komma”. Han visar samtidigt att han inte har insett att den åsyftade ”delen” av islam är just traditionell islam. Det tyder på att han liksom ”majoritetsbefolkningen” ”inte vet så mycket om islam”.

På frågan om det finns något samband mellan underordning av kvinnor inom islam och religionen hukar han fegt och hänvisar till dåliga skrivningar i Bibeln.
Hans resonemang om det föreslagna stödet för imamutbildning är allt annat än övertygande.

Han konstaterar med rätta att staten inte skall ”auktorisera en viss tolkning av en helig skrift”. Han är tydligen lyckligt omedveten om att de 57 stater som är medlemmar av OIC genom att underteckna CDHRI har gjort just det genom att säga att mänskliga rättigheter skall underställas en ”helig skrift”.

Ian Buruma visar på en oklar uppfattning om demokrati när han säger att: ”Iran är en märklig hybrid mellan teokrati och viss grad av demokrati”. Ett land i vilket prästerskapet avgör vilka som får kandidera till politiska poster och där mänskliga rättigheter systematiskt undertrycks kan knappast sägas var en demokrati.

Han gör sedan ett märkligt uttalande: ”Fundamentalism kan vara personligt. Det handlar om att leva renlärigt i enlighet med en viss religiös ortodoxi. Det behöver inte vara politiskt”. Detta visar att han har mycket dimmiga begrepp om islam eftersom ortodox islam är politisk i högsta grad. Detta bekräftas senare när han svarar på en annan fråga att han ”inte är tillräckligt förtrogen med Koranen”. I det sammanhanget säger han att man inte ”får stirra sig blind på det som står i Koranen”. Problemet är dock att det är precis det troende muslimer gör när de betraktar Koranen som Allahs direkta och eviga ord.

På den sista frågan rörande framtiden för muslimerna i Europa ger han ett något märkligt svar.

”Det är svårt att sia eftersom det beror på många faktorer. Men jag tror och hoppas att de med tiden blir integrerade i Europa. Många är redan det. De som vägrar att integreras är en minoritet inom en minoritet. Det kommer att finnas våldsamma radikala element. Men med en mer flexibel ekonomisk politik och en attitydförändring hos den ickemuslimska befolkningen kommer de att bli europeiska medborgare. Precis som alla andra.”

Svaret visar att han inte förstått något av islams innersta väsen. I den religionens kärna finns ett extremt ”vi och dom” tänkande, som medvetet utnyttjas av grupper som Muslimska Brödraskapet och ekonomiskt starka wahabister. I en artikel år 2005 citerade ex-muslimen dr Patrick Sookdeo en muslimsk plan i boken ”Muslim Communities in Non-Muslim States” publicerad 1980 av Islamic Council of Europé.

Enligt planen instrueras alla muslimer att samlas och organisera sig i syfte att etablera livsdugliga muslimska ”samhällen” baserade på islamiska principer inom de länder där man lever. De skall bygga moskéer, muslimska centra och islamiska skolor. Till varje pris måste de undvika att bli assimilerade med majoriteten. För att motstå assimilering måste de samla sig geografiskt och skapa områden med hög muslimsk koncentration inom befolkningen i sin helhet. Varje muslim är skyldig att delta i planen; det är inte tillåtet för någon att enbart leva som en ”god muslim” utan att stödja den övergripande strategin. Det övergripande målet är att hela nationen skall styras enligt islamiska lagar, dvs. sharia.

På vilken planet lever Buruma? Hur har det kunnat denne författare att det är precis en implementering av den planen som skett och sker i många länder i Europa och i USA. Inte minst i Storbritannien etableras ”Muslim Communities” i stora städer så till den grad att en brittisk biskop nyligen rapporterade att det finns ”no go areas” för ”otrogna”.

Sedan skyller han på ekonomi och naturligtvis på ”den ickemuslimska befolkningen” som förväntas göra en ”attitydförändring”. Vad menar han? Vill han att vi skall börja gilla sharia? Av svaret att döma tycks han tro att man blir integrerad i och med europeiskt medborgarskap. Ett av de stora problemen är just att alltför många getts medborgarskap utan att vara integrerade och utan att ha accepterat europeiska liberala demokratiska principer.

Hans Bergström var den som överlägset bäst stod upp för demokratiska och sekulära värden. Han poängterade bl.a. den starka kopplingen mellan stat och religion inom islam, behovet av reformation inom islam samt kvinnans svaga ställning inom islam. Han stod tydligt upp för yttrandefriheten och påtalade med rätta den feghet och undfallenhet visavi islam som är vanlig bland makthavare och intellektuella i Europa.

I ett svar säger han: ”Alltså, det är ju faktiskt så ändå att även jihadisterna skulle inte ha sådan kraft om de inte hade förståelse hos islamisterna och delvis kunde hitta passager i den muslimska religionen, som stöder dem”. Uttalandet visar på viss insikt om islam, men avslöjar samtidigt att han saknar djupare kunskaper om den religionen. Det är nämligen så att det inte bara ”delvis” finns stöd för jihadisterna i de islamiska skrifterna; det finn överväldigande och ofta upprepat stöd för deras handlingar i såväl Koranen som hadither.

Man får förmoda att det är denna bristande kunskap om islam som tyvärr förleder honom till att entydigt stödja EU-medlemskap för Turkiet. Många sekulära turkar är starkt oroade över den tilltagande åter-islamiseringen av landet. Det bör noteras att premiärminister Erdogan helt nyligen i ett tal till turkar i Tyskland starkt uppmanade dem att inte integreras/assimileras; tankegångar helt i linje med den plan jag nämnt ovan.

Den siste deltagaren, Mohamed Omar chefredaktör på Minaret, framstod nästan som något av en svensk Tariq Ramadan; han är välutbildad, uttrycker sig väl och säger saker som en välmenande och okunnig svensk gärna vill höra. Trots detta avslöjar han sig som den ulv i fårakläder han är. Först menar han att islamofascism och radikalisering av islam på det internationella planet inte har så mycket att göra med ”vår svenska verklighet”. Lite senare erkänner han att det finns extremister i ”informella nätverk” med ”inspiration från internet. Han försöker utan att övertyga marginalisera denna företeelse.

Hans trovärdighet ökas inte av hans nästa svar. Såhär sade han.
”Uppmaningar till att döda otrogna existerar inte. Utan vad som förekommer är att det var ett krig som utspelades under den period då Koranen uppenbarades. Och muslimerna blev attackerade av andra och då skedde en tillåtelse, dock med begränsningar, till att försvara sig, inte någon uppmaning till våld däremot en tillåtelse att i begränsad form och med strikt etik att försvara sig”

Här står denne ”välanpassade” apologet för världens mest våldsförhärligande religion och ljuger som en hästhandlare medan den uppenbart okunnige programledaren ler enfaldigt och nickar instämmande. Inte en enda relevant följdfråga. Är detta journalistik?

Envar med den minsta kunskap om islam och dess tidiga historia vet att Omar i detta svar fick med ett antal grova lögner. Till att börja med finns tydliga uppmaningar att döda otrogna i Koranen bl.a. 2:191, 4:95,8:12, 8:39, 9:5, 9:29, 9:123, 47:4. Sedan påstår han att muslimerna under Koranens tid blev attackerade och bara försvarade sig. Detta är en lika stor lögn. Muhammed deltog och ledde själv enligt den islamiske historikern Ibn Ishaq 27 större räder och anfall samt beordrade ytterligare ett stort antal (76-85 beroende på hur man räknar) räder och attacker. Av alla dessa kan endast en(1), ”Slaget vid löpgraven” våren 627, betecknas som försvarsstrid när Mecka anföll Medina efter flera år av upprepade anfall på deras karavaner. Alla andra räder och attacker var offensiva strider mot karavaner och kringboende ”otrogna” stammar.

Med ”begränsad form och med strikt etik” avser Omar förmodligen följande:
  • Endast 1/5 av krigsbytet tillföll Muhammed medan övriga jihadister delade på resten (K 8:41)
  • Dödandet av 600- 800 manliga fångar under en dag (sanktionerat i K 33:26)
  • Tillfångatagna kvinnor är lovliga sexobjekt (K 4:24 m fl.)
  • Grym tortyr av fångar (bl. a Ibn Ishaq 511)
Listan med exempel på sådan ”strikt etik” kan göras mycket längre (se länk till Abul Kasem ovan). Är det med tanke på detta beteende hos ”profeten” som Omar menar att Muhammed ”är vårt exempel vi bör följa”? Är det denna typ av ”strikt etik” Omar tänker på när han menar att ”islam har något att erbjuda” Västerlandet. Man har anledning att undra.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Thursday 14 February 2008

Andreas Malm och sanningen

Så släpps vänsterextremisten Andreas Malm åter fram i DN-manegen. Han använder som väntat sin tidigare metod genom att citera ett antal lösryckta påståenden utan att i sak bemöta ett enda av dem. Han ondgör sig över att SD varnat för krav på sharialagar och väljer samtidigt att blunda för att sådana krav redan rests av muslimska grupper i Storbritannien och Holland. Varningen från SD är således helt berättigad.
Malm vinklar verkligheten genom att beteckna högst berättigad kritik av islam som ”hat mot muslimer”. Han har tydligen inte lärt sig att skilja på sak och person.
Denne vänsterdemagog påstår sedan, utan enda bevis för sin tes, att hos nätverket för ”kontrajihad” ”sanning är en lika låg prioritet som i Eurabialitteraturen”. Om han istället hade läst någon av berörda böcker kunde han finna de är väl dokumenterade med fakta.
Det är istället journalistkåren och den politiska eliten som under ett antal år försökt dölja sanningen för folket. Detta har nyligen erkänts av några ledande TV-personligheter; se och lyssna här. De som under många år gjort sig skyldiga till detta brott mot demokratin borde verkligen skämmas. Men de saknar väl den förmågan.
Stolt medlem av nätverket.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Wednesday 13 February 2008

En PK-rabulist i full frihet

Nedanstående text var avsedd som ett bemötande i DN av nämnd artikel. Denna påstått liberala tidning har dock bara plats för sin egen och naturligtvis vänstermaffians världsbild.

Ingressen till artikeln ”De räddas revelj” i DN påstår att Andreas Malm ”belyser” ”fenomenet islamofobi”. Hur man kan tro att någon med en så enögd historielöshet skulle kunna belysa något så komplext som islam och dess interaktion med västvärlden framstår som obegripligt. Det är denna interaktion som ligger bakom den sakligt berättigade islamkritik, islamiska apologeter och deras medlöpare i PK-eliten bekvämt klassar som ”islamofobi” i syfte att undvika en ärlig och saklig diskussion.

Skribenten avfärdar i artikeln fyra läs- och tänkvärda böcker baserade på gedigna kunskaper, omfattande forskning och dokumenterade med tillgängliga och kontrollerbara fakta. Tekniken han använder är att i en raljerande ton presentera ett antal slutsatser från böckerna lösryckta från sitt sammanhang. Detta kombineras med att använda ett antal negativt värdeladdade omdömen i syfte att förringa författarna och deras alster.

Det som tycks irritera denne ”besserwisser” till kritiker mer än något är att böckerna ifråga blivit bästsäljare. Någon rimlig slutsats av detta faktum drar han dock inte.
Bruce Bawers bok angrips genom att i raljanta meningar försöka diskreditera dess namngivna svenska källor. Han sjunker till en mycket låg nivå, intellektuellt och moraliskt, när han raljerar över attacker på brandmän m fl. Jag råkar personligen känna ett antal brandmän och poliser, som är väl insatta i den verkligheten. Det är upprörande att en s.k. intellektuell försöker göra sig lustig på bekostnad av yrkesmän, som attackeras medan de försöker fullgöra sitt uppdrag i samhällets tjänst.

Han ondgör sig över att någon betecknat Sverige som en ”enidéstat”. Samtidigt är tonläget och innehållet i artikeln inget annat än en bekräftelse på att denna källa hade (och har) helt rätt.

Nota bene, inte en enda sakligt grundad invändning presenteras mot Bawers bok.

Bat Ye’or, som jag känner som en intellektuellt hederlig och hårt arbetande forskare, avfärdas symptomatiskt nog av Malm som ”amatörhistoriker”. Inte med ett ord berörs att hon efter år av arbete lyckats belägga alla sina slutsatser inte bara i ”Eurabia” utan även i tidigare böcker och artiklar. Jämfört med henne framstår Malm som en lättviktig dilettant. Han tycks oförmögen att inse att ”hennes begrepp fastnat i den västerländska islamdiskursen” just för att de är sakligt väl dokumenterade.
Det tycks ha undgått Malm att betydligt fler än Niall Ferguson hyllat Bat Ye’or.

Notera igen, inte en stavelse av sakligt grundad kritik riktas mot ”Eurabia”.

Historikern Walter Laqueur finner genom sitt tonläge delvis nåd inför denne upplyste kritiker, som dock inte kan underlåta att raljera över slutsatser som pekar i samma riktning som de övrigas.

Näste författare i tur avfärdas som ”högerrabulisten Mark Steyn” istället för att med det minsta försök att bemöta honom i sak. Malm inser sannolikt att han inte skulle klara att bemöta Steyns statistiskt väl belagda analyser och förfaller därför till ren brännvinsadvokatyr.

Malm berör inte med en stavelse att samtliga nämnda författare har gjort grundliga och sakliga analyser av islams antidemokratiska och antiliberala karaktär. En karaktär som borde bekymra varje sann liberal. Man undrar vems ärenden Malm försöker främja.
___________________

Sedan detta skrevs har det framkommit att Andreas Malm är aktiv i en anarkistisk vänsterrevolutionär rörelse och att han stöder Hizbollah.

Andreas Malm står på Arbetarens redaktion upptagen som "Utrikesredaktör och reporter". Det måste ses som ett journalistiskt och intellektuellt lågvattenmärke att den förment liberala tidningen DN låter en vänsterextremist och Hizbollah- anhängare utvärdera islamkritisk litteratur. Det är som att sätta bocken till trädgårdsmästare.

Det är samtidigt allför typiskt för beteendet och tonen i svenska MSM. Varje individ med en åsikt som står ett uns till höger om den svenska mittfåran utmålas med automatik som högerextremist. Samtidigt släpps rödbruna vänsterextremister ständigt in i det mediala finrummet där de får utbreda sig fritt. Det enögda hyckleriet kan knappast bli tydligare än så.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Tuesday 12 February 2008

Prelater pratar i vädret

Ärkebiskopen emeritus K G Hammar kommenterar i DN kollegan Rowan Williams senaste predikament. Han konstaterar att denne på ett antal punkter är ”förvirrande”. Mot detta kan föga invändas; möjligen tilläggas att det är långt ifrån första gången.
Samtidigt framstår Hammar i artikeln som såväl förvirrad som förvirrande. Inom parantes försöker han sig på en politiskt korrekt eufemism när han säger att ”Sharia…främst associeras med (min understrykning) grymma straffmetoder såsom halshuggning, stening och stympning.” Denna ”association” är högst berättigad eftersom samtliga dessa liksom spöstraff är hårt inskrivna i sagda lagar enligt samtliga erkända lagskolor inom både sunni och shia. Dessutom medger sharia varken religions- eller yttrandefrihet och ej heller kvinnans jämlikhet. Det är ett lagsystem helt i konflikt med våra demokratiska fri- och rättigheter. Prelaten borde skämmas.
Med hänvisning till prelatkollegan för Hammar ett förvirrat resonemang om ”religiösa perspektiv på civil och religiös lag”. Mig veterligt finns det inget land i Europa som har ”religiös lag”. Sådan finns bara i efterblivna muslimska länder där just sharia råder i varierande grad. Redan biskoparnas förmodade förebild, Jesus, visste att skilja på civilt och religiöst. Hur vore det om herrarna läste på i NT?
Ingen av dem lyckas i något avseende förklara hur införande av separat lag för vissa skulle kunna underlätta integration. Hittills har allt tal om olika ”communities” bara lett till ökande segregation.
Mot slutet gör han ett häpnadsväckande uttalande när han säger att: ”det är uppenbart att ”religion som privatsak” inte längre är ett fungerande mantra”. Vad har han tänkt sig istället? Vill han införa någon slags teokrati? Och i så fall under Gud eller Allah?
I artikelns sista mening förefaller det som om han både vill äta kakan och ha den kvar. Det dunkelt sagda….

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Wednesday 6 February 2008

Nytt rekord i naivitet

Rekordförsöken i naivitet duggar tätt i Sverige dessa dagar. Ett nytt svårslaget rekord sätts idag av DN: s huvudledare ”Utbilda imamer”. Skribenten menar att utbildning här av imamer skulle medverka till ” att islam liksom kristendom och judendom är en religion med hemort i Sverige.” Han tror vidare att detta skulle leda till att muslimer här skulle acceptera ”att vår gemensamma, världsliga lagstiftning är överordnad religiösa föreskrifter”.
Författaren försöker inte ens förklara hur en svensk imamutbildning skulle kunna förändra islams grunder, Koranen och sunnah. Detta visar att han inte förstått det mest elementära av islam. Enligt troende muslimer är Koranen Allahs direkta och eviga ord. Dessa kan per definition inte förändras av aldrig så välmenande mänskliga ingrepp.
Av detta följer att islams dogmer står helt i motsats till att ” presentera religion som ett samhällsfenomen, som något som förändras över tid och kulturer”. Han skriver sedan:
”Vidare måste den vila på respekt för individen och tolerans för olika uppfattningar. Det kan alltså aldrig bli tal om att sanktionera avarter som kvinnoförtryck eller bokstavstro.”
Man undrar om författaren är medveten om att det är utbildningen av andliga ledare inom islam som diskuteras. Islam betyder en gång och för alla underkastelse inför Allahs vilja. Individens enda uppgift är att följa alla islams föreskrifter och påbud. Ett av de viktigaste påbuden, ofta upprepat i Koranen, är att strida för islam (jihad). Detta är så hårt inskrivet att det av många islamkännare nämns som en sjätte pelare.
Ingen stans i Koranen eller sunnah finns någon tolerans för olika uppfattningar som strider mot källorna. Vad beträffar kvinnoförtrycket så är det inskrivet i såväl Koranen som sharia och utgör därför en integrerad del av islam. Inte heller det torde en svensk imamutbildning kunna ändra på.
Skribenten borde ta en rejäl kurs i islams grunder istället för att prestera en så naiv och okunnig smörja som denna ledare.

Uppdatering
Den oftast kloke Per Gudmundson verkar tyvärr också ha missuppfattat ett och annat. Han skriver: ” Först den dödliga radikaliseringen som får unga män att bli självmordsbombare. Den sker knappt i moskéer över huvud taget, längre.” Detta visar att han har en bristande verklighetsuppfattning. I moskéer sprids islams budskap och det är i sig in i märgen radikalt. Några få av många exempel gavs i mitt förra inlägg.
Per säger vidare att: ” radikaler i islams mittfåra – är ännu mindre ministerns angelägenhet”. Verkligen?! Det borde verkligen vara en angelägenhet för våra politiker om radikala islamister sprider sitt gift på svensk mark; ett gift som avvisar demokrati, förvägrar grundläggande mänskliga rättigheter och menar att samhället skall underordnas sharia.
Det är häpnadsväckande att se i denna debatt vilken galopperande naivitet och okunskap Leijonborg samt instämmande politiker och ledarskribenter demonstrerar.
En eventuell imamutbildning i lilla Sverige bör betraktas mot följande perspektiv. Det finns idag cirka 1.4 miljarder muslimer i världen. I moskéer, islamiska centra och universitet över hela världen sprids den ortodoxa (läs bokstavstrogna) islam med hjälp av outsinliga resurser av petrodollar. Mot den bakgrunden framstår Leijonborgs förslag som ett myggpiss i Atlanten.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Tuesday 5 February 2008

När enfalden triumferar

Den röriga artikeln Statliga pengar till imamskola visar närmast övertydligt att våra politiker är otroligt enfaldiga och djupt okunniga.
Lars Leijonborg tar initiativ till att ”skattemedel bör användas till att utbilda imamer” eftersom ”det är en rättvisefråga”. Har det helt undgått ministern att religionen/ideologin islam är en av de främsta exponenterna för orättvisa världen skådat. Det övergår mitt förstånd hur en som säger sig vara liberal på något sätt kan främja en rörelse som är så anti-demokratisk och anti-liberal som islam.
Längre fram säger han:
”Det påstås att saudiarabiska radikala muslimer erbjuder sig att tillhandahålla imamer gratis, och brist på pengar gör att moderata muslimer som vill starta en moské inte har något alternativ. Då bidrar vi med öppna ögon till en radikalisering av islam i Sverige, vilket är mycket, mycket olyckligt”.
Vad menar karln? Islam är redan från början och i sin själva kärna radikal nog. Vad sägs om följande få exempel (av otaliga) från ”den heliga” Koranen:
· Tag inte judar och kristna som vänner
· Tag inte otrogna som vänner (utom för att lura dem)
· Bekämpa dem tills där endast finns Allahs religion
· Döda de otrogna var än du finner dem…
· Bekämpa judar och kristna tills de underdånigt betalar (dhimmi-)skatt
· Det är lovligt att ha sex med dina fruar och dina slavinnor
· Njut av det du tagit som krigsbyte
· Använd terror mot de otrogna
Listan skulle kunna göras mycket längre. Och vänligen notera att man inte kan välja och vraka bland Koranens påbud.
Det är sådan förfärlig smörja den förment ”liberale” ministern vill stödja med skattebetalarnas surt förvärvade slantar. Man tar sig för pannan. Om vi vill ha en fredlig och demokratisk utveckling i Sverige och Världen är det inte mer utan istället väsenligt mycket mindre av islam vi behöver. Islam bör kraftigt bemötas och motarbetas på alla fronter eftersom den in i märgen är odemokratisk och omöjlig att reformera.
Den förmodligen hjärndöde sossen Luciano Astudillo gör ett annat häpnadsväckande uttalande när han stöder förslaget:
”Först när den muslimska religionstillhörigheten är ett naturligt inslag i det svenska samhällslivet kan vi bryta utanförskapet och isoleringen som många svenska muslimer upplever”.
Han har tydligen inte förstått något. Det är ju muslimerna själva som isolerar sig från det övriga samhället inte bara här utan i alla andra länder där man etablerar sig. Man följer här exakt samma metod som en gång i Mecka på 600-talet innan man var beredd att ta makten. Spåren förskräcka.
Tycker han verkligen att ett beteende enligt ovan citerade verser ur Koranen bör bli ”ett naturligt inslag i det svenska samhällslivet”? Vill han också att mänskliga rättigheter skall underordnas sharia?
Det är nu mer än hög tid att en bred opinion vänder sig mot de förrädare mot folket som befolkar riksdagen.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Sunday 3 February 2008

Hedervärd kompromisslöshet mot aningslös förljugenhet

Den senaste tiden har jag tyvärr varit föga aktiv på bloggen. Anledningen är främst att jag förrutom dagliga bestyr ägnat mycket tid åt min bok, som helt ägnas åt att avslöja den onda ideologin islam.

Anledningen till att jag nu fattar tangentbordet är att jag igår upplevde något av en känslomässig berg- och dalbana. På morgonen läste jag en insiktsfull artikel ”Why You Fight Islam?” av Ali Sina. På kvällen kastades jag ner i en ravin av förljugenhet av en BBC-dokumentär betitlad ”Retreat – den raka vägen” repriserad på bästa sändningstid av TV 2.

Ali var som alltid kompromisslös i sin sakligt grundade kritik av islam. Under alla de år jag läst hans böcker, debatter och artiklar har jag aldrig funnit något osakligt påstående. Inte för inte har han som en devis på sin hemsida: ” We endeavor to be factually correct, not politically correct.”.

Ali skriver bl a: ”För att bringa fred är det nödvändigt att eliminera hat. Det finns inget mera hatmånglande än islam. Denna doktrin är mera ondskefull än nazismen och kommunismen. Den inspirerar mer hat och splittringän någon av dessa ideologier, som också är baserade på hat. Islam är mera lömsk eftersom den gör anspråk på att vara från Gud. Det är denna tillagda lögn, som gjort den så långlivad. Som Hitler brukade säga, ju större lögn dess mera trovärdig blir den. Islam är det största bedrägeriet någonsin”.

Det kan knappast uttryckas klarare än så. Han tar sedan upp en av de idag vanligaste villfarelserna.

”Det är dåraktigt att tro att det finns många former av islam. Islam är en även om varje muslim tolkar den på sitt eget sätt. Endast en tolkning är korrekt och det är den som ligger närmast Muhammeds tänkande. Salafisterna är närmast sanningen. Det är Bin Ladens och andra jihadisters islam. De oxymoroniska ”moderata muslimerna” lurar helt och hållet sig själva. Genom att upprätthålla islam bekräftar de dess giltighet. De bekräftar terrorismen trots att de hävdar att de inte instämmer i den. Dessa förvirrade så kallat moderata muslimer är mycket farligare än sina terroristbröder. Terroristerna dödar ett fåtal, medan dessa missledda ”moderata” förlänger islams lögn och bevarar mänsklighetens hat och splittring för kommande tider.”

Hållbarheten av Alis åsikt visas bäst av att samtliga terrorister som deltog i 9/11 och 7/7 kom från den ”moderata” muslimska medelklassen i Europa.

Islutet av artikeln gör han ett ofullständigt och därmed oklart uttalande när han säger att: ”Hela detta islamiska vansinne har sina rötter i framgången för den islamiska revolutionen i Iran”. Hans iranska ursprung må ha lett honom till denna betoning, men han har i tidigare artiklar betonat att rötterna till fundamentalismen i modern tid finns i Muslimska brödraskapet i början av förra seklet men ursprungligen i islams skrifter. Otvetydigt gav händelserna i Iran mycket bränsle på brasan.

Men läs gärna hela artikeln och se hur han pregnant kritiserar några horribla beslut tagna av ett par uppenbarligen hjärndöda brittiska labour-ministrar.

Från dessa upplysta höjder svingar vi oss raskt till en avgrund av förljugenhet och hyckleri. Jag genomled det inledningsvis nänmda programmet med tilltagande vämjelse.

I dokumentären har man samlat ett antal okunniga, tydligt vilsna och andligt sökande ungdomar till en s k retreat. Dessa ungdomar utsätts för en ledare, som är en uppenbar ulv i fårakläder. Ett av hans häpnadsväckande uttalanden var att: ”England behöver en kultur”!!

Man ägnar sig åt islams förment andliga innehåll, dess riter och de fem pelarna samt hala-slaktar ett par stackars får, men undviker nogsamt de många nattsvarta sidorna av islam. Härigenom lyckas denne charlatan under viselsen omvända några av sina offer till islam. Det var så att jag nästan tänkte på de stackars fåren.

Denna fördummande ensidiga smörja förnedrar sig TV2 att sprida på bästa sändningstid och utan någon som helst kommentar. Var fanns granskningen, var fanns balansen och var fanns sakligheten? Man borde häpna om det inte varit för det att man nästan slutat häpna över statsmedias multikulturella falskhet.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,