Wednesday, 23 October 2024

Ett gigantiskt svindleri

 

Detta svindleri är riktat mot välanpassade arbetande medborgare i västerländska demokratier.

Det hela började och tog fart i samband med avkoloniseringen under 60-talet efter den relativt kortvariga europeiska kolonisationen från 1500-talet till mitten av 1900-talet.

Då uppstod ett antal självständiga länder som ofta inte kunde stå på egna ben, så kallade utvecklingsländer. De behövde då stöd från rikare länder i form av bistånd ofta organiserat genom FN. Det uppstod snabbt ett stort antal bidragsorganisationer i olika länder. I Sverige finns SIDA och ett antal ideella organisationer som ägnar sig åt bistånd internationellt med betydande stöd från staten. Notan hamnar som vanligt hos skattebetalarna. Det uttalade målet har sedan många år varit att bekämpa fattigdom och verka för en demokratisk utveckling i berörda länder, vilket låter rimligt och behjärtansvärt.

Notera att man alltid talar om den europeiska kolonisationen och aldrig om den islamiska kolonisationen, som påbörjades strax efter profetens död år 632 och pågår än idag. Den kolonisationen var i de flesta avseenden betydligt blodigare[1] och grymmare än den europeiska. Det totala antalet dödsoffer för den globala islamiska expansionen uppgår till ca 270 miljoner. Den siffran inbegriper inte tusentals offer för islamiska terrordåd i modern tid.

Åter till biståndet. Inledningsvis utformades biståndet med viss kontroll så att det inte skulle missbrukas. Ganska snart ansågs det som diskriminerande och rentav som en fortsatt kolonisation. Främst vänstern ansåg att mottagarländerna skulle få mer direkt kontroll över biståndets utformning. Ledande politiker värnade mer om mottagarländerna än om att skattebetalarnas surt förvärvade pengar användes på ett ändamålsenligt sätt             

 Detta ledde till att målsättningen helt förfelades, stora summor hamnade i ledarnas egna fickor med motsatsen till demokratisk utveckling. I stället utvecklades diktaturer med omfattande korruption. Detta ledde till mycket begränsad teknisk och ekonomisk utveckling. Däremot blev det en mycket stor befolkningsökning vilken ledde till stor migration till bland annat Europa där de i stor utsträckning inte lät sig integreras.

Detta har lett till en stor arbetslöshet bland migranterna i Sverige och många andra länder vilket krävt mångmiljonbelopp i bidrag. Viktiga skäl till detta är låg utbildningsnivå och lågt intresse för att lära sig det nya språket. Jag har själv som landstingspolitiker under 12 år kunnat följa hur arbetslösheten bland migranter och ”försörjningsstödet” dragit i väg. Mitt län, Sörmland, är ett av de län som är riktigt illa ute. Försöker man påtala detta uppenbara problem blir man behandlad som något katten släpat in.

Sedan man i Sverige sent omsider insett att det inte fungerar på avsett sätt började politiker och tjänstemän att rota runt i lådan med verktyg för ”social ingenjörskonst”. Man har provat än det ena än det andra utan något påtagligt resultat. Man har inte gjort eller velat göra en rimlig analys av problembilden. Kan eller vill man inte identifiera ett problem kan man heller inte lösa det.

Nu hör det till saken att en övervägande majoritet av de migranter som kommit hit under de senaste 30 åren råkar vara muslimer, vilket enligt min mening är en betydande del av problemet.

Nu invänder vän av ordning och menar att muslimer också är människor och att de kommer att integreras i landet. Det är enligt min mening inget annat än rent nonsens eftersom islam är en totalitär antidemokratisk ideologi armerad med religion, som enligt Koranen och sharia bestämt motsätter sig ett sekulärt samhälle. Den är dessutom så repressiv även mot sina egna anhängare att det är förenat med dödsstraff[2] att avvika från islam. Dessutom strävar den enligt sina ”heliga” skrifter efter överhöghet.[3]

Den inflytelserike andlige ledaren Yusef Qaradawi uttryckte det så här:

”Eftersom islam är ett omfattande system av dyrkan (Ibadah) och lagstiftning (Sharia) innebär godkännande av sekularism övergivande av sharia, ett förnekande av den gudomliga vägledningen och ett förkastande av Allahs förelägganden”

Här finns en av de främsta förklaringarna till varför integrationen av muslimer här hittills har gått så dåligt. Detta väl belagda faktum har det politiska och mediala etablissemanget vägrat ta till sig. Det har haft och har en naiv och närmast infantil tro att invandrarna inget hellre vill än att integreras i det sekulära Sverige. Därför kommer man med än den ena än den andra krystade förklaringen till misslyckandet vilket allt fler nu erkänner.

Företrädare för islam förstod tidigt att FN:s allmänna deklaration om mänskliga rättigheter, UDHR, på ett antal punkter står helt i strid med ett antal grundläggande regler inom islam. Därför tog man år 1990 fram och fastställde en egen deklaration om mänskliga rättigheter (MR) nämligen Kairodeklarationen[4] (CDHRI) vilken i 25 artiklar klargör vad som gäller i detta avseende inom islam. I de avslutande artiklarna sägs att alla mänskliga rättigheter skall underställas och tolkas enligt sharia. Det innebär adjöss till grundläggande MR.

 

”Enligt sharia är hela islam – dess doktriner, praktiker, teologi och anhängare – underordnade den omfattande koden. Fienden bekämpas med jihad på befallning av och i laglig överensstämmelse med sharia uttryckligen för att uppnå det globala införandet av sharia.”[5]

Denna inställning delas helt av Ammanbudskapet, vars riktighet har bekräftats av OIC (Organisation of Islamic Cooperation).[6]

Massinvandringen till Sverige och många andra länder har lett till markant ändrad demografi med utanförskapsområden i många städer. Med nuvarande demografiska utveckling kommer enligt SCB:s statistik etniska svenskar att vara en minoritet i sitt eget land om cirka 30 år.

Tyvärr verkar de flesta av våra politiker inte förstå innebörden av "representativ demokrati", nämligen att valda politiker skall just representera och verka för väljarna enligt det mandat man fått i valet. Ett typexempel på detta är Carl Bildts agerande när han, där till utpressad av Bengt Westerberg, upphävde "Luciabeslutet" och öppnade dammluckorna för massinvandring (se boken (Exit Folkhemssverige (exitsverige.blogspot.com)).

Jag träffade i början av 80-talet Bildt i samband med föredrag och diskussioner om de då frekventa ubåtskränkningarna. Bildt var då ung riksdagsman som börjat göra politisk karriär på ”ubåtsfrågan”. Själv var jag stabschef på ubåtsflottiljen och djupt involverad i ubåtskränkningarna. Min vän och kollega Emil Svensson, ubåtjaktspecialist, hade tillsamman med mig ett ganska långt samtal med Bildt om ubåtsfrågan.

Det visade sig att Bildt hade synnerligen grunda kunskaper om ubåtsjakt. Han gav närmast intryck av att vara en förvuxen studentpolitiker.

Det framgår av den ovan nämnda boken att en klar majoritet av väljarna, inklusive en majoritet av Folkpartiets väljare, var emot en ökad invandring. Beslutet gick rakt emot det mandat man fått från väljarna och visade på förakt för den representativa demokratin.

Lika illa var det när Reinfeldt inför sin andra mandatperiod lierade sig med Miljöpartiet för att säkra makten. En av de eftergifter han gjorde var att vika sig för krav på en generös invandring med katastrofala följder. Återigen svek politikerna det mandat man fått av väljarna. Skändligt!

Än värre var det när Socialdemokraterna likt Göthes Faust sålde sin själ till djävulen genom att ingå en överenskommelse med ett antal frontorganisationer för Muslimska brödraskapet (MB). Detta har beskrivits i en utmärkt ledare[7] år 2018 av Per Gudmundson i SvD. Där beskrivs hur Socialdemokraterna efter ett brev från dessa muslimska organisationer redan 1994, då Ingvar Carlsson var partiledare, inledde ett samarbete med ledande företrädare för islam.

Avtalet gick ut på ett antal eftergifter för islam som ett antal platser på valsedlar nationellt, regionalt och kommunalt. I gengäld skulle de islamiska organisationerna leverera valboskap till sossarna. Så skedde också. Samarbetet ledde till att Broderskapsrörelsen bytte namn och ändrade stadgarna för att ge plats för muslimer. För valet 1998 bedömdes projektet som ”mycket framgångsrikt och inte minst genom SMR:s aktiva bidrag har muslimernas valdeltagande sannolikt varit högt och många har röstat på socialdemokraterna”.

Detta var inget annat än ett stort svek mot medlemmar och mot svenska folket.

Det gemensamma för dessa politiker är att de närmast påminner om gäddor; stor käft men liten hjärna eller god verbal förmåga men med föga substans.

Det stora sveket mot väljarna och folket har fortsatt under flera decennier under regeringar av olika färg och sammansättning. Genomgående har Sverige under dessa år haft en invandring från främst utomeuropeiska länder. Muslimer har dominerat bland dessa invandrare vilka oftast i media och bland politiker kallats flyktingar trots att en betydande majoritet saknat rimliga flyktingskäl. Ibland har man hänvisat till ”humanitära skäl”.

Genomgående har ansvariga regeringar helt underlåtit att göra en konsekvensanalys av den förda invandringspolitiken som endast kan betecknas som ansvarslös. I synnerhet har man underlåtit att göra en seriös analys av islams inneboende karaktär av totalitär ideologi. Sammantaget har detta lett till en betydande och ständigt ökande islamisering av landet, vilket utgör ett ökande hot mot svenska värderingar om MR och demokrati.

Det stora svindleriet består i att skattebetalarna av huvudlösa politiker först tvingats betala en oansvarig biståndspolitik i uländer vilket lett till en ohanterlig befolkningsutveckling med följande migration till mer välmående länder i Europa. Därefter har de tvingats finansiera försörjningsstöd till de oftast lågutbildade migranterna som ofta är svårplacerade på svensk arbetsmarknad. Till detta kommer betydande kostnader bland annat för Migrationsverket, för tolkstöd och för dyrare sjukvård som följd av upprepade kusingiften. Den omfattande och blodiga gängkriminaliteten är en annan direkt konsekvens av den förda politiken med stora kostnader för bland annat rättsväsendet. Gängkriminaliteten kan ses som en slags ”smygande jihad” med syftet att destabilisera det svenska samhället.

Dessutom har de ansvarslösa politikerna sett till att svenskt medlemskap ges på alltför lösa boliner utan ens krav på rimliga språkkunskaper eller erkännande av svenska värderingar.

En annan del av svindleriet är den så kallade ”klimatkrisen” som i själva verket bara är en myt, sjösatt och pådriven av icke-demokratiska krafter inom FN och med det uppenbara syftet att föra över ekonomiska resurser till uländer och ytterligare försvaga världens demokratiska stater, vilka i stor utsträckning svalt betet med krok, sänke och flöte.

Klimatbluffen avslöjas övertygande här[8]. Fred Goldberg visade tydligt att människan utsläpp av koldioxid är som ett piss i Mississippi jämfört med naturlig förekomst av ”växthusgaser”.

Det är hög tid för alla demokratiska krafter att vakna upp i verkligheten och avslöja dessa svindlerier.

 

 

Thursday, 3 October 2024

Är den svenska värdegrunden värd att bevara och försvara?

 

När man lyssnar till de politiska högtidstalen och till debatten hör man ofta ”DEN SVENSKA VÄRDEGRUNDEN” nämnas. Man kan då få intrycket att den är något viktigt. Om så är fallet borde man vårda den med omsorg och skydda den från alla former av hot.

Som jag förstår det avses med värdegrunden att vi har en fri demokrati med mänskliga rättigheter (MR) enligt FN:s deklaration om MR. Där ingår kvinnors och mäns lika rättigheter och liknande som vi vant oss vid att ta för givna och självklara.

Dessa värden står nu inför ett påtagligt och allvarligt hot. Jag skall nedan förklara hur och varför det är så.

År 2010 publicerades en omfattande och viktig rapport i USA av Center for Security policy. Den gavs namnet Shariah the thret to America [1]  eftersom den främst berör konsekvenser för USA. Innehållet är emellertid högst relevant även för Europa och Sverige. Rapporten hade utarbetats av framstående experter inom försvar, säkerhetspolitik och underrättelsetjänst. Gruppen[2] (Team B II) leddes av två generaler med gedigen erfarenhet av underrättelsetjänst och bestod även av ett antal civila experter samt en hög amiral (tidigare chef för Stilla-havs flottan).

Redan i inledningen av rapporten presenteras de viktigaste grundsatserna i sharia (den islamiska lagen). Redan här kan man konstatera att sharia och därmed islam på inget sätt är förenlig med demokratiska principer. Sharias centrala ställning inom islam understryks av att de tre centrala punkterna i Ammanbudskapet[3] i huvudsak avhandlar denna.

Del I av rapporten inleds med en saklig och noggrann genomgång av sharia och dess källor. Dessa är Koranen, sunna (traditionen efter Muhammed) ijma (de lärdas konsensus) och qiyas (analogier). Det är min uppfattning att allt som presenteras är väl belagt i källorna.

”Reliance of the traveller”[4] (nedan RoT) är en av de mest kända sammanställningarna av sharia som översatts till engelska. Den tillkom på 1300-talet och följer rättsskolan Shafi. Det berömda universitetet Al-Azhar i Kairo har certifierat översättningen (se sida XX), vilket borgar för dess autenticitet.

Trots ett mått av variation på mindre detaljer, och en mer flexibel attityd om ijtihad (tolkning av islams skrifter av särskilt kvalificerade jurister) bland traditionella shiitiska forskare, är alla de stora sharia-skolorna överens om mer än 70 procent av väsentlig betydelse.

Enhetligheten styrks av att grundarna av de dominerande lagskolorna hade starka personliga kopplingar[5]

”Enligt sharia är hela islam – dess doktriner, praktiker, teologi och anhängare – underordnade den omfattande koden. Fienden bekämpas med jihad på befallning av och i laglig överensstämmelse med sharia uttryckligen för att uppnå det globala införandet av sharia.”[6]

Denna inställning delas helt av Ammanbudskapet, vars riktighet har bekräftats av OIC (Organisation of Islamic Cooperation).[7]

Ortodox islam hävdar att Mujtaheed (dåtidens erkända islamiska lärda) inom de två första århundradena efter Muhammeds död kom till konsensus (ijma) angående olika aspekter av sharia.

När väl auktoriserade experter på islamisk lag slutfört denna process, när en överenskommelse mellan de lärda upprättades i en fråga, blev den delen av islamisk lag permanent etablerad som en del av helig lag.[8]

Yousuf al-Qaradawi, till sin död andlig ledare för det Muslimska brödraskapet, bekräftade denna verklighet i den sharia-främjande organisationens hemsida: "Sharia kan inte ändras för att överensstämma med förändrade mänskliga värderingar och normer. Den är snarare den absoluta norm som alla mänskliga värderingar och uppföranden måste överensstämma med.”[9]

Enligt Koranen och sharia är jihad ett av de viktigaste verktygen för att sprida islam. ”Koranen innehåller 164 verser som specifikt talar om jihad mot de otrogna i termer som innebär ”militära expeditioner”, ”bekämpa fienden” och liknande.”[10]

Jihad beskrivs i sharia som en obligatorisk skyldighet (se RoT o 9.0-o 9.9). Inom shia-islam är jihad en av ”pelarna” och många lärda inom sunni-islam anser att den där borde vara en sjätte ”pelare”.

Jihad i form av våldsamma handlingar, av vissa ofta kallad "kinetisk" jihad, dominerar uppmärksamheten hos de ansvariga för nationell säkerhet och hemlandsäkerhet. Men det farligare hotet, särskilt i det långa loppet, är vad Muslimska brödraskapet (MB) kallar "civilisationsjihad" - en form av krigföring som Robert Spencer mer populärt har kallat "stealth jihad" eller smygande jihad.[11]

Därmed börjar vi närma oss ”pudelns kärna”.

Inför rättegångar 2007 och 2008 i USA mot ”Holy Land Foundation” beslagtogs bland annat mängder med dokument (Elbarasse-arkiven), som entydigt visade att organisationen hade starka band med Muslimska brödraskapet. Bland dokumenten fanns ett antal interna handlingar tillhörande ”Brödraskapet”, i USA känt som Ikhwan och skrivna av dess ledare.

Det mest övertygande beviset på Brödraskapets verkliga syften finns i ett internt meddelande skrivet 1991 av en hög ledare inom Brödraskapet med titeln: ”Ett förklarande memorandum om det allmänna strategiska målet för Ikhwan i Nordamerika.”

I dokumentet är författaren påfallande tydlig om det yttersta målet för Muslimska brödraskapet i USA:

 ”Ikhwan måste förstå att deras arbete i Amerika är en sorts storslagen Jihad för att eliminera och förstöra den västerländska civilisationen inifrån och ”sabotera” dess eländiga hus med deras händer och händerna på de troende, så att det elimineras och Guds religion görs segerrik över alla andra religioner.”[12]

Av texten ovan framgår att islam är en antidemokratisk och totalitär ideologi nödtorftigt maskerad till religion.

Elbarasse-arkiven och noggrann observation av brödraskapets verksamhet avslöjar följande som den viktigaste av de tekniker som användes av Ikhwan i Amerika för att uppnå de upproriska målen för dess civilisationsjihad[13]:

 • Utvidga den muslimska närvaron genom födelsetal, immigration och vägran att assimilera sig;

 • Att ockupera och expandera dominans av fysiska utrymmen;

• Se till att det "muslimska samfundet" känner till och följer MB-doktrinen;

 • Kontrollera språket vi använder för att beskriva fienden;

• Se till att vi inte studerar deras doktrin (lagar);

• Framtvinga efterlevnad av sharia på lokal nivå;

• Bekämpa alla insatser mot terrorism;

• Omstörta religiösa organisationer;

• Att använda lagföring - den kränkande användningen av stämningar och hot om stämningar;

• Anspråk på kränkning/krävande av boende.

• Fördöma "förtal" mot islam d.v.s. det som brukar kallas ”islamofobi”;

• Att undergräva det amerikanska (läs västerländska) utbildningssystemet, i synnerhet genom att infiltrera och dominera USA:s Mellanöstern- och religionsvetenskapsprogram;

• Att kräva rätten att utöva sharia i segregerade muslimska enklaver;

• Kräva erkännande av sharia i icke-muslimska sfärer;

• Att konfrontera och fördöma det västerländska samhället, lagar och traditioner; och

• Att kräva att sharia ersätter västerländsk lag.

Notera att många av de föregående teknikerna innebär, på ett eller annat sätt, att påverka och neutralisera den amerikanska (läs sekulära) regeringen på alla nivåer.

Efter en granskning av denna lista kan man konstatera att ett flertal av dessa tekniker med viss framgång har använts i och mot Sverige under ett antal år. Som exempel kan nämnas:

·         Infiltrationen av det som tidigare kallades Broderskapsrörelsen men numera heter Socialdemokrater för Tro och Solidaritet och med nya stadgar anpassade för muslimer

·         Infiltration av Riksdagen genom bl.a. Waberi (M) suppleant i försvarsutskottet, Kaplan (MP) ledamot av regeringen och El-Haj (S).

·         De s.k. ”påsk kravallerna” 2022 som var uppenbara angrepp på den svenska demokratin.

·         Upprepade krav på sharia-lagar i Sverige.

·         Upprepade krav på halal-mat i skolor och på separata badtider för män och kvinnor.

·         Krav på att få utföra böneutrop.

·         Krav på att få uppföra moskéer.

·         Det omfattande motståndet mot Sameh Egyptsons väl dokumenterade avhandling om Muslimska brödraskapet

·         Upprepade angrepp på den svenska yttrandefriheten.

Många fler exempel finns tyvärr.

Genomgående har denna infiltration skett genom att representanter för islamiska organisationer hänvisat till den omfattande religionsfriheten enligt svensk lag och enligt FN:s deklaration om mänskliga rättigheter (UDHR)[14].

Religionsfrihet enligt artikel 18 i UDHR ger ”frihet att … utöva sin religion ... genom ... religiösa sedvänjor"

MEN den är inte ovillkorad.

29.2: ”inskränkningar… i syfte att trygga tillbörlig hänsyn till och respekt för andras rättigheter och friheter”

30: ”Ingenting i denna förklaring får tolkas som att det innebär en rätt … att omintetgöra någon av de rättigheter eller friheter som anges i förklaringen.”

20.2: ”Ingen må tvingas att tillhöra en sammanslutning”

Detta strider helt mot sharia som helt förvägrar grundläggande mänskliga rättigheter[15]. Det är direkt stötande att representanter för en totalitär ideologi kommer hit och kräver rättigheter som den egna ideologin helt förvägrar. Detta agerande är i sig asymmetriskt i ordets rätta betydelse. Det är även okunnigt och aningslöst av svenska myndigheter att ge vika för sådana krav.

Företrädare för islam förstod tidigt att FN:s allmänna deklaration om mänskliga rättigheter, UDHR, på ett antal punkter står helt i strid med ett antal grundläggande regler inom islam. Därför tog man år 1990 fram och fastställde en egen deklaration om mänskliga rättigheter nämligen Kairodeklarationen[16] (CDHRI) vilken i 25 artiklar klargör vad som gäller i detta avseende inom islam.

De två sista artiklarna klargör att alla mänskliga rättigheter skall underställas sharia och att de endast kan tolkas enligt sharia. Det innebär i klartext adjöss med mänskliga rättigheter. Kom ihåg att OIC har fastställt dessa dokument. Det är alltså OIC som i sina dokument definierat islam som islamism. Kairodeklarationen mötte ingen påtaglig reaktion från FN trots att den uppenbart strider mot en av dess grundläggande principer. Detta är ett tydligt exempel på att fundamentalistisk islam infiltrerar viktiga organisationer och institutioner av betydelse för oss.

Detta gäller inte minst FN själv där det enskilt största röstblocket är de islamiska staterna som är medlemmar av OIC.

Flera internationella studier[17] pekar på tilltagande problem och oroligheter som en följd av en ökad andel muslimska invånare. Studierna är eniga om att det rör sig om allt från social oro via upplopp och kravaller till fullt inbördeskrig.

Det som står på spel enligt professor Bernard Lewis är: ”Vår civilisations överlevnad!”[18]

Vill vi försvara vår civilisation och vår ”värdegrund” med demokratiska fri- och rättigheter måste vi snarast och med kraft inom demokratins ramar vidta ett antal åtgärder som motverkar den pågående asymmetriska krigföringen.

Om sådana åtgärder inte genomförs brådskande kommer vår civilisation att gå under med matematisk precision som en följd av den snabba demografiska utvecklingen, islams doktrin och dess repressiva karaktär.



[2] Ibid Preface sid 2

[11] Team B Report sida 83

[13] Team B Report sid 125

[18] Ibid sida 251

Tuesday, 1 October 2024

En ideologi som är totalitär, antidemokratisk och intolerant

 

Tolerans mot intolerans frambringar intolerans.
Intolerans mot intolerans frambringar tolerans[1]

Finns det en ideologi som stämmer med rubrikens kriterier? Ja, det finns det tyvärr och den kallas islam. Vän av ordning invänder genast att det är ett horribelt påstående om en ”fin” religion som dessutom skyddas av religionsfriheten. Jag kommer nedan att visa att påståendet tyvärr är helt sant och helt enligt islams egna ”heliga” skrifter.

Koranen innehåller ett stort antal verser[2] som uttrycker hat och hot mot judar kristna och andra otrogna. En av de mest kända översättningarna av sharia till engelska finns här[3]. Den översättningen är certifierad av al-Azhar-universitetet i Kairo. Det skulle leda för långt att här redogöra för stora delar av sharia som är en ganska stor och tjock bok. Jag begränsar mig därför till ett par exempel vilka i sig är talande.

Islam är en totalitär antidemokratisk ideologi armerad med religion, som enligt Koranen och sharia bestämt motsätter sig ett sekulärt samhälle. Den är dessutom så repressiv även mot sina egna anhängare att det är förenat med dödsstraff[4] att avvika från islam. Dessutom strävar den enligt sina ”heliga” skrifter efter överhöghet[5]. Allt skall underkastas islam som betyder just underkastelse. Det är vidare viktigt att inse att det som fastlagts i sharia inte kan ändras av senare generationers lärda.[6]

Den inflytelserike andlige ledaren Yusef Qaradawi uttryckte sig så här:

Eftersom islam är ett omfattande system av dyrkan (Ibadah) och lagstiftning (Sharia)innebär godkännande av sekularism övergivande av sharia, ett förnekande av den gudomliga vägledningen och ett förkastande av Allahs förelägganden”.

Av detta framgår att islam är emot grundläggande mänskliga rättigheter (MR) och demokrati. Det är betecknande att ingen av de 57 medlemsländerna i OIC[7] (Organisation of Islamic Cooperation) har erkänt FN:s allmänna deklaration om mänskliga rättigheter (UDHR). I stället har man tagit fram en egen Kairodeklarationen CDHRI[8] som slår fast att mänskliga rättigheter skall underställas sharia och endast får tolkas enligt denna. Det måste framhållas att OIC numera är det största röstblocket inom FN och har plats och stämma inom dess människorättsråd.

Ett annat viktigt dokument är Ammanbudskapet[9] framtaget i konsensus av de främsta lärda inom islam 2004–2006. Därmed ses enligt sharia dess slutsatser som del av islamisk lag. Budskapet fastställer i punkterna 1–3 islams totalitära karaktär och har bekräftats av OIC.

Representanter för denna totalitära ideologi har under decennier visat den dåliga smaken att komma till västerländska demokratier och krävt rättigheter för sig och sin religion trots att deras egen ideologi inte medger vare sig religionsfrihet eller andra grundläggande mänskliga rättigheter. Detta är ett minst sagt orimligt beteende.

Minst lika orimligt är att politiker och tjänstemän som följd av okunskap och obefintlig analys ständig vikt ner sig för dessa anspråk. Samtidigt förstår eller vill man inte förstå varför integrationen inte fungerar trots att svaret, ISLAM, står skrivet i grön eldskrift på väggen. Eliten i Sverige och flera andra västländer har behandlat islam och dess företrädare med silkesvantar och gett omfattande ekonomiskt bistånd nationellt regionalt och lokalt till olika islamistiska organisationer. Samtidigt har man förföljt och med olika tillmälen skarpt kritiserat alla som vågat sig på att ha kritiska synpunkter på islam och invandring från muslimska länder.

 Detta leder in på islams sedan länge väl dokumenterade strategi[10] för att genom ”smygande jihad” skapa inflytande och på sikt herravälde i aktuella länder. I detta sammanhang innebär smygandet migration, höga födelsetal och infiltration av befintliga organisationer för att skapa alltmer inflytande. I Sverige och många andra västländer har denna strategi varit mycket framgångsrik. Det är nu så illa att med nuvarande demografiska utveckling, enligt SCB:s statistik, kommer ”riktiga” svenskar att vara en minoritet i sitt eget land inom 30 år om inget drastiskt görs snabbt. Den ”svenska värdegrunden” kommer då att ersättas av sharia. Känns det bra? Eller ska vi göra något åt det?

Om denna utveckling skall kunna hejdas måste ett antal åtgärder vidtas i närtid medan vi fortfarande har majoritet. Bland åtgärder som krävs är:

    Omedelbart stopp för all invandring från muslimska länder

    Stimulera återvandring av invånare som bekänner sig till islam

    Stifta en lag som gör det olagligt att bekänna sig till islam som den definieras ovan

    Upphäva medborgarskapet för dem som inte erkänner UDHR

    Upphöra med allt stöd till FN så länge den domineras av odemokratiska länder

 

Thursday, 14 March 2024

Islam och hotet mot den västerländska demokratin 2,0

 

I det följande skall jag kortfattat sammanfatta min syn på islam samt ge ett antal exempel på hur den utgör ett allvarligt hot mot demokratin och därmed mot den västerländska civilisationen. Samtidigt är den det enskilt största hotet mot freden, vilket den varit allt sedan dess början.

Islam ― en totalitär ideologi

Strax efter terrorattackerna mot New York och Washington (9/11) och på liknande sätt efter terrordåden i London ett par år senare uttalade Bush och Blair att ”Islam is a religion of peace” och ”This has nothing to do with Islam”. Detta trots att förövarna tydligt hänvisat till just Islam och att dåden var helt i linje med islams föreskrifter så som de framgår av Koranen, sunna och sharia. Deras uttalanden måste räknas bland världshistoriens grövsta lögner. Trots det ser jag uttalandena som en tes mot vilken jag avser att formulera en antites. Den följer här:

”Islam är en totalitär, teokratisk antidemokratisk och antiliberal ideologi som motsätter sig grundläggande mänskliga rättigheter. Islam förtrycker sina egna kvinnor genom särskilda regler och den behandlar anhängare av andra religioner vilka lever under islamiskt styre som andra klassens medborgare (dhimmies) med särskild skatt och under diskriminerande regler.”

Jag grundar denna antites på Koranen, sunna och sharia (vilken i huvudsak är en syntes av Koranen och sunna) samt på regler som tillkom under de första kaliferna och officiella dokument från OIC (Organisation of Islamic Cooperation) vilken representerar samtliga muslimska länder. 

Yusuf al-Qaradawi var i många år och fram till sin död hösten 2022 en av de främsta och mest lärda inom islam. Hans uttalanden var ofta vägledande för den islamska världen. Et av hans många kända uttalanden är detta: ”Eftersom islam är ett omfattande system av dyrkan (Ibadah) och lagstiftning (Sharia) innebär godkännande av sekularism övergivande av sharia, ett förnekande av den gudomliga vägledningen och ett förkastande av Allahs förelägganden”. Detta är ett klart avståndstagande från demokrati.

På liknande sätt uttalar sig det högsta ledarskapet inom. OIC i Kairodeklarationen som förvägrar

Åsikts- och yttrandefrihet

Religionsfrihet

Kvinnans och mannens likhet inför lagen

Icke-muslimers likhet inför lagen (jfr dhimmi)

Och därmed demokrati.

Med detta kan min antites anses vara styrkt.

Denna totalitära och repressiva karaktär hos islam bekräftas av ett annat uttalande av Qaradawi: ”Om det inte fanns något dödsstraff för avfall, skulle det inte finnas någon islam.”

Islam har sedan början och helt enligt sina ”heliga” skrifter strävat efter dominans och herravälde över andra religioner och folk. Det främsta verktyget för att uppnå detta är och har varit jihad, strid mot de otrogna. Att delta i denna är enligt sharia en obligatorisk skyldighet. Jihad är så viktig inom islam att den nämns 110 gånger i Reliance of the Traveller (RoT) vilken är en auktoriserad översättning till engelska av sharia enligt shafi-skolan.

Jihad i betydelsen fysisk strid mot de otrogna var under många hundra år en mycket framgångsrik strategi i Asien såväl som i Europa och ledde till att islam kunde lägga under sig stora delar av tidigare kristna, hinduiska och buddistiska områden. Denna typ av jihad fortsatte under osmanerna fram till slaget vid Wien 1683, som vanns av de kristna under ledning av den polske kungen och hans kavalleri. Det inledde nedgången av det osmanska imperiet. I Asien upphörde denna typ av jihad i och med det brittiska maktövertagandet i Indien.

Detta inledde en lång period av militär svaghet för islam i förhållande till västmakterna. Detta ledde inte till att de långsiktiga målen enligt Koranen avskrevs. Efter andra världskriget växte islams inflytande tack vare enorma oljeinkomster genom tillämpning av västerländsk teknologi. Man behövde utveckla en ny strategi för att i den rådande situationen nå de islamiska målen.

Det första steget som togs var att i september 1969 bilda OIC (Organisation of Islamic Conference med syftet att samverka för gemensamma mål och intressen. År 2011 ändrades det officiella namnet till Organisation of Islamic Cooperation. OIC utgör idag det största röstblocket inom FN.

Nästa steg var att med utgångspunkt i islams ideologi utveckla metoder/strategier för att stärka islams inflytande i världen. 

Det är viktigt att hålla i minnet att lögnen är ett viktigt vapen inom islam. Enligt sharia är det tillåtet att ljuga om syftet är tillåtet enligt sharia och obligatoriskt att ljuga om syftet enligt sharia är obligatoriskt. Eftersom jihad är obligatorisk är det alltså obligatoriskt att ljuga för att främja jihad.

Glöm aldrig att islam är en totalitär ideologi som med alla medel strävar efter dominans enligt Koranen och sharia. Den är det största hotet mot fred och demokrati.

Muslimer är Islams första offer. Att befria en Muslim från hans religion är den största tjänst man kan göra honom! Den franske filosofen Ernest Renan.

Exempel på framgångsrika strategier för att stärka islams inflytande redovisas nedan.

Betecknande för följande avsnitt är: ”Det som sker bakom det som synes ske.”

Migration kombinerat med infiltration

Strategin går ut på att migrera till otrognas länder och där infiltrera befintliga organisationer. Den har med framgång tillämpats i USA och många länder i Europa. Det finns sedan länge en väl dokumenterad och utmejslad strategi för hur denna form av ”stealth jihad” skall genomföras (se sida 206 i min bok islamunderslojan.wordpress.com). Man talar där om metoden som en ”grand jihad” (storslagen jihad).

Strategin sammanfattas i ett ”Förklarande Memorandum” (Appendix II till boken Shariah the threat to America sida 277-278). Där sägs:

”Vi måste också samla och ta med oss "element" av det allmänna strategiska målet för rörelsen i Nordamerika och jag kommer med avsikt att upprepa dem numrerat.

[l - Etablera en effektiv och stabil islamisk rörelse ledd av det muslimska brödraskapet.

2 - Adoptera muslimers mål nationellt och globalt.

3 - Utöka den observanta muslimska basen.

4 - Ena och styra muslimernas ansträngningar.

5 - Presentera islam som ett civilisationsalternativ

6 - Stödja upprättandet av den globala Islamiska staten var den än är].

– Det måste understrykas att det har blivit tydligt och tydligt känt att alla är överens om att vi måste "etablera" eller "aktivera" Islam och dess rörelse i denna del av världen.

- Därför måste en gemensam förståelse av innebörden av etablering eller möjliggörande antas, genom vilken och på vilken grund vi förklarar det allmänna strategiska målet med dess sex delar för MB i Nordamerika.”

Där sägs även följande: ”Ikhwan (Muslimska Brödraskapet (MB)) måste förstå att deras arbete i Amerika är ett slags storslaget jihad i att eliminera och förstöra den västerländska civilisationen inifrån och "sabotera" dess eländiga hus med deras händer och de troendes händer så att det elimineras och Guds religion vinner över alla andra religioner.”

Det bör framhållas att detta ”Memorandum” har godkänts som bevis av en hög domstol i USA.

Boken Shariah the threat to America ger en bra översikt över hur framgångsrik den islamiska infiltrationen varit i USA. Där redovisas hur islamistiska nätverk som CAIR är väl etablerade och har trängt ända in i Vita huset. I appendix II finns den strategi jag talar om ovan, godkänd av det högsta ledarskapet inom Muslimska Brödraskapet (MB). Islamisterna är väletablerade på olika nivåer inom Biden-administrationen helt enligt ett vallöfte.

På liknande sätt har islam etablerat starka brohuvuden i flera länder i Europa, inte minst i Sverige. Här finns ett antal s.k. utanförskapsområden med islamsk dominans. Infiltrationen av etablerade politiska partier har delvis varit framgångsrik. Man har lyckats få in ett antal etablerade islamister i Riksdagen representerande flera olika partier. Under flera år satt en fullfjädrad islamist, Kaplan, som minister i den socialdemokratiskt ledda regeringen. Aningslösheten är uppenbarligen obegränsad.

Den tidigare ansvarslösa invandringspolitiken har i betydande grad främjat den islamistiska strategin och samtidigt försatt Sverige i ett synnerligen prekärt läge med stora utanförskapsområden där en stor del av den invandrade befolkningen är arbetslös och lever på bidrag från majoriteten. Ansvariga politiker har inte förstått eller velat förstå att invandrande muslimer av ideologiska skäl inte vill låta sig integreras i ett ”otroget” samhälle.

Som en följd av denna orimligt stora migration har det i flera länder, inte minst i Sverige uppstått en grov brottslighet som naturligtvis också bidrar till att destabilisera landet.

Islam har i sig själv flera av de viktiga förutsättningarna för att göra denna strategi möjlig, nämligen stark kontroll över sina kvinnor vilket leder till höga födelsetal i aktuella islamiska utvecklingsländer. Det stora födelseöverskottet leder till kraftiga befolkningsöverskott, vilket man försöker lösa med migration till främst europeiska länder. Ni tror väl inte att de oljerika muslimska länderna i Mellanöstern är benägna att ta emot några av sina muslimska systrar eller bröder? Naturligtvis inte. Den övergripande islamiska strategin går ju ut på att infiltrera och därmed försvaga otrogna länder.

Sverige och många andra västländer har sedan 60-talet gett enorma summor i s.k. utvecklingsbistånd, vilket sägs ha syftat till utveckling och demokratisk utveckling. Någon sådan har vi dock inte sett röken av. Biståndet har i stället använts till att befästa totalitära regimer och finansiera en ohållbar befolkningsutveckling. Den senare är i sig en betydande miljöbov.

Sverige har i vanlig ordning naivt och utan seriös analys strävat efter att vara bäst i klassen vad gäller biståndet. Detta har genom åren kostat svenska medborgare många miljarder av surt förvärvade skattepengar till oklar nytta. I början fanns viss kontroll över hur biståndet användes men det ansågs vara diskriminerande mot mottagarländer varför reglerna ändrades så att dessa fick ett mer direkt inflytande över biståndets fördelning. Man överlämnade till totalitära regimer att hantera svenska skattemedel.

Biståndet styrdes under många år inte av belagda behov utan av 1 %-målet som röstades igenom i Riksdagen utan seriös debatt. Godhetssyndromet har fått råda alltför länge.

Naiviteten saknar gräns.

Biståndet har lett till uppkomsten av en biståndsindustri och ett biståndsfrälse. Det senare kan leva på en betydligt högre nivå och med en standard de inte kunnat drömma om i sina hemländer. Själva kallar de sig biståndsarbetare.

Svenska beslutfattare, som låtit detta pågå under många år borde gömma sig under mattan och skämmas över sin naivitet och okunskap.

Islam, mänskliga rättigheter och FN

Låt mig börja med mänskliga rättigheter. Företrädare för islam förstod tidigt att FN:s allmänna deklaration om mänskliga rättigheter, UDHR, på ett antal punkter står helt i strid med ett antal grundläggande regler inom islam. Därför tog man år 1990 fram och fastställde en egen deklaration om mänskliga rättigheter nämligen Kairodeklarationen (CDHRI) vilken i 25 artiklar klargör vad som gäller i detta avseende inom islam.

De två sista artiklarna klargör att alla mänskliga rättigheter skall underställas sharia och att de endast kan tolkas enligt sharia. Det innebär i klartext adjöss med mänskliga rättigheter. Kom ihåg att OIC har fastställt dessa dokument. Det är alltså OIC som i sina dokument definierat islam som islamism. Kairodeklarationen mötte ingen påtaglig reaktion från FN trots att den uppenbart strider mot en av dess grundläggande principer.

År 2006 sjösattes under FN:s generalförsamling en ny organisation för mänskliga rättigheter inom FN, nämligen UNHRC eller FN:s råd för mänskliga rättigheter, Samtidigt invaldes den första omgången ledamöter i rådet däribland ett antal representanter för islamiska diktaturstater.

Den kände svenske diplomaten Jan Eliasson var då ordförande i Generalförsamlingen. Han råkar även vara min kurskamrat från Sjökrigsskolan. Jag skrev ett brev till honom som ordförande i Generalförsamlingen, men fick inget svar. Något år senare lämnade jag över en kopia av brevet till honom då vi sågs i Stockholm.

Vid ett senare tillfälle sade jag till honom att ”Du offrade de mänskliga rättigheterna på diplomatins altare.”

FN har i många år stillatigande accepterat CDHRI och låtit OIC:s representanter vara medlemmar i UNHRC och andra styrande organ inom FN. Organisationen kan alltså inte ens försvara sin egen främsta deklaration om mänskliga rättigheter. Detta visar att FN tyvärr idag är en genomkorrupt organisation dominerad av allt annat än demokratiska stater. Staterna med fungerande demokrati är numera tyvärr en liten minoritet. Detta visar sig även i att FN alltför ofta agera i strid mot de demokratiska ländernas intressen.

Samtidigt är det så att demokratiska stater genom OEDD-DAC och EU står för huvuddelen av finansieringen av FN. De demokratiska länderna finansierar således en organisation som på många sätt motarbetar deras intressen. Här är det berättigat att tala om ”nyttiga idioter”.

 

IPCC och klimatet

Nyligen publicerades på Klimatupplysningen ett gediget, sakligt och klarläggande inlägg. Det finns god anledning att kommentera det.

I Sverige och inom EU hänvisas ofta till det s.k. Parisavtalet som i juridisk mening alls inte är ett avtal. Det är endast en politisk överenskommelse (agreement). Studerar man det finner man att det tydligt har udden riktad mot Västvärlden (USA, Kanade EU, UK, Australien och Nya Zeeland samt Norge och Schweiz). Denna skall tvingas till betydande minskningar av CO2-usläpp vilket allvarligt påverkar ekonomi och infrastruktur. Västvärlden har redan minskat sitt utsläpp av CO2 medan övriga delar av världen, inte minst Kina, ökat sina utsläpp. Samtidigt skall Västvärlden betala betydande belopp till s.k. utvecklingsländer vilket ytterligare kommer att försvaga Väst.

Som av en händelse råkar de nämnda länderna inom Västvärlden också vara de länder i världen som har bäst fungerande demokrati och som i högst grad bidragit till den tekniska och vetenskapliga utvecklingen i världen och därmed till det relativa välstånd som råder i världen. Detta sticker naturligtvis i ögonen på totalitära stater.

Överenskommelsen bygger på narrativet från IPCC att koldioxid är den dominerande orsaken till den påstådda klimatförändringen. Uttalanden från IPCC sägs vara vetenskapligt grundade men det är en sanning med betydande reservation. Som ett slags alibi ägnar sig AG 1 åt fysikalisk vetenskap men den sammanfattning (SPM) som ges ut hanteras av den politiskt sammansatta och överordnade delen av IPCC som alltför ofta reviderar slutsatser från AG 1. Sorgligt nog domineras Världen och FN inte av demokratier utan av totalitära stater. Det enskilt största röstblocket inom FN är faktiskt OIC (Organisatiom of Islamic Cooperation) som uttalat står för en totalitär teokrati.

Om man på allvar menar att CO2 är den största klimatboven borde logiskt sett alla stora utsläppare förmås att minska dessa. Men så är det inte enligt gällande överenskommelser. Den enskilt största utsläpparen av koldioxid, Kina, tillåts bygga ut sin produktion av kolkraft under flera decennier medan Västvärlden skall straffas enligt ovan. Detta är enligt min mening sakligt helt ologiskt.

Syftet är åter att allvarligt försvaga Västvärlden.

Till sist en retorisk fråga. Klimatupplysningen har upprepade gånger bl.a. här Det finns ingen klimatkris - Klimatupplysningen hänvisat till ett stort antal meriterade internationella forskare som klart uttalat att det inte finns någon klimatkris. Hur kan det komma sig att dessa uppgifter aldrig förekommer i våra vanliga media?

Det är minst sagt anmärkningsvärt att EU och dess fisförnäma ledning så i grunden låtit sig luras av världens totalitära stater.

Kampanjer mot kärnkraft

Detta avsnitt baseras på en del obestridliga fakta och på några indicier.

I samband med oljekriserna på 70-talet insåg många länder i Europa, bland dem Sverige, att man var alltför beroende av oljan för sin energiförsörjning Utbyggnaden av kärnkraft hade redan påbörjats men fick nu förnyad aktualitet. I Sverige byggdes och driftsattes totalt 12 reaktorer varav den sista i mitten av 80-talet Detta ledde till att Sverige då hade ett energisystem för el- och värmeproduktion som i allt väsentligt var fossilfritt och baserat på vatten- och kärnkraft. Det var ett stabilt system som gav pålitlig energi till lågt pris.

Även i Tyskland och Frankrike byggdes kärnkraft i betydande omfattning. Utbyggnaden av kärnkraft i Europa sågs naturligtvis inte med blida ögon av oljeproducenterna inom OPEC då den tog bort en del av en lukrativ marknad.

Redan i mitten av 70-talet fanns ett motstånd mot kärnkraften främst inom Centerpartiet. Sedan Miljöpartiet grundats i början på 80-talet ökade motståndet mot kärnkraften. Olyckan med kärnkraftverket i Harrisburg spädde på motståndet trots att inte en enda människa omkom. De två reaktorerna i Barsebäck stängdes 1999 och 2005 av renodlat politiska skäl långt före deras tekniska och ekonomiska livslängd. Detta var inget annat än ren kapitalförstöring riktad mot väsentlig infrastruktur.

Under åren har det bedrivits ett antal kampanjer mot kärnkraften i Sverige. Under ett antal år har kärnkraftsmotståndet anförts av Miljöpartiet som trots dess litenhet lyckats få betydande inflytande som vågmästare i flera regeringar i vilka de systematiskt motarbetat kärnkraften. De har där varit drivande bakom ett antal beslut som ledde till att numera hälften av de en gång 12 reaktorerna avvecklats. Därmed har landets ekonomi och infrastruktur allvarligt skadats.

I Tyskland har numera all kärnkraft avvecklats vilket tvingat landet att aktivera gamla kolkraftverk för att försöka hantera en minst sagt besvärlig energisituation som skadat industrin och ekonomi.

Nu hör det till saken att en klar majoritet av medlemmarna av OPEC även är medlemmar av OIC. Dessa har med hög sannolikhet starkt bidragit ekonomiskt, naturligtvis via ombud, till olika kampanjer mot kärnkraft. Eftersom avveckling av kärnkraft främst drabbar ekonomi och infrastruktur inom demokratier så är dessa omfattande kampanjer ytterligare en form av ”grand jihad”.

Slutord

Det är mer än hög tid att världens demokratiska stater på allvar analyserar alla de aktiviteter som pågår i världen och som alla syftar till att alvarligt försvaga världens demokratier för att bereda vägen för olika antidemokratiska regimer med medlemmarna av OIC i spetsen och deras antidemokratiska totalitära ideologi.

Västvärlden har i många år ställts i skamvrån för vad som hände under den västerländska kolonisationen. Visst begicks ett antal förfärliga övergrepp, men samtidigt byggdes en för dåtiden modern infrastruktur och överfördes modern teknologi till kolonierna i Afrika och Asien. Tyvärr har många av dessa länder inte förmått underhålla viktiga delar av denna infrastruktur. Jag har själv flera gånger i Pakistan sett hur man med enkla metoder försöker reparera infrastruktur som håller på att falla samman.

Det måste framhållas någon kommentar om den islamiska kolonisationen som inleddes strax efter profetens död år 632 och pågår än i våra dagar. Till en kostnad av flera hundra miljoner döda, miljontals slavar (varav många sexslavar för att bemanna kalifers och emirers harem), omfattande förtryck och förstörelse av ovärderliga kulturarv erövrades och förtrycktes bland annat tidigare kristna områden i Mellanöstern, Nordafrika och Europa samt tidigare hinduiska och buddistiska områden i Sydasien och Sydostasien.

Jämfört med detta är den relativt kortvariga västerländska kolonisationen närmast att se som en mild västanfläkt.

Varför hör vi aldrig något om den grymma och förödande islamiska kolonisationen?

Det är hög tid att demokratierna i Väst lämnar de påklistrade skuldkänslorna bakom sig och rakryggat och med stolt självförtroende står upp för demokratin och för allt gott dessa demokratier bidragit med i världen.

Sällan eller aldrig ser man våra politiker, kulturpersoner akademiker eller journalister ta upp och analysera dessa allvarliga problem. De måste snarast vakna från sin intellektuella dvala!