Studio Ett hade måndagen den 7 februari ett längre inslag om Egypten och det Muslimska brödraskapet (MB). Ett antal märkliga uttalanden gjordes under inslaget, vilka förtjänar kommentarer. Låt mig först börja med att gå igenom vad denna organisation står för enligt dess egna officiella hemsida och auktoriserade uttalanden.
Brödraskapets motto lyder: "Allah är vårt mål. Profeten är vår ledare. Koranen är vår lag. Jihad är vår väg. Att dö för Allahs väg är vår högsta hopp. Allahu Akbar! "
Brödraskapets internationella huvudorganisation har detaljerade stadgar, som tills för några dagar sedan fanns tillgängliga på rörelsens officiella hemsida. Redan i de inledande paragraferna slås fast att det är en internationell organisation med syftet att globalt införa Allahs lag, sharia. Det är tydligt att man har ett globalt perspektiv och riktar sig till både muslimer och icke-muslimer. Man betonar (Artikel 2): ”Behovet av att arbeta med att inrätta den islamiska staten, som syftar till att effektivt genomföra bestämmelserna i islam och dess läror.”
Det framgår av stadgarna att organisationen är mycket hierarkisk och hårt centralstyrd. Dotterorganisationer i olika länder måste t.ex. få alla viktiga beslut godkända i förväg av det styrande presidiet (Artikel 50). Sharias centrala roll framgår av att högsta ”Shura-rådet” är en av de viktigaste institutionerna inom MB. Detta råd svarar för övergripande tillämpning av sharia. Varje land har sedan ett eget underordnat shura-råd.
Ytterligare fakta om MB gavs i en färsk artikel. Där konstateras: ”Genom rökridån, kvarstår ett faktum, MB har inte förändrat ett dugg av sina urkunder sedan starten 1928. Deras urkunder är de avslöjande bevisen för att deras mål är islamisering och inte demokrati”. Detta stöds av ett antal uttalanden av ledande företrädare. Här finns bara utrymme för att citera rörelsens grundare Hassan al-Banna: "Det ligger i islams natur att dominera, inte att bli dominerad, att driva igenom sin lag över alla länder och att utvidga sin makt för hela planeten."
Jag har tidigare i bl.a. detta inlägg visat att sharia är helt oförenlig med västerländsk demokrati. Av detta följer att MB:s agenda inte låter sig förenas med demokrati. Mot denna bakgrund skall vi nu granska några av uttalandena i det aktuella inslaget.
Efter ett antal minuter kommer BBC-reportern Magdi Abdelhadi till tals. Han menar att även om MB har ”en viss sida som kan väcka oro” är det ändå så att ”de vill också ha demokrati” samtidigt som de likt ”de flesta egyptier” har en ”ganska religiös syn på saker och ting”. Han ger här en grovt förskönande bild av MB. I verkligheten är det så att även om MB kan tänka sig att av taktiska skäl temporärt anamma några av demokratins rekvisit som ”demokratiska val”, så är detta snarare som ett medel än ett mål. MB kan nämligen av doktrinära skäl aldrig acceptera de mest grundläggande demokratiska rekvisiten som åsikts- och yttrandefrihet, religionsfrihet och allas likhet inför lagen eftersom dessa strider mot sharia.
Något senare får en representant för MB komma tilltals genom en reporter, översätter och sammanfattar. Vad avser målen för MB sägs att: ”Orden frihet för folket återkommer, att upprätta en civil stat med demokrati, rättvisa och frihet, en [stat] där korruption motarbetas och diktaturen sopas undan”.
Detta låter ju väldigt bra om det inte om det inte vore för ”det finstilta” mellan raderna, nämligen att frihet och demokrati enligt MB utgår från sharia med konsekvenser enligt ovan.
Han fortsätter sedan att: ”MB vill nu försöka få så stort inflytande som möjligt. Vi vill prioritera utbildning och jobba för goda moraliska värden”. Detta betyder om vi ”läser det finstilta” naturligtvis koranskolor och moral enligt sharia.
”Det finns en rädsla i Väst för MB, som är helt grundlös”, säger han. ”Vi kommer inte att ha någon hemlig agenda. Vi kommer att fortsätta kämpa mot extremism och våld”. ”För MB:s samhällsbygge spelar islam en central roll men Kamel tonar gärna ner samtal om sharia-lagarna, som bl.a. bygger på texter ur Koranen, kanske av rädsla för den islamofobi han talar om. Det finns ingen diskussion om att sharia-lagar skall träda i kraft”, säger han.
Allt detta motstridiga nonsens sväljer programledarna och deltagande ”experter” som gapande fågelungar utan någon som helst reflexion. Man undrar om dessa intellektuella zombier överhuvudtaget hört talas om begrepp som övergripande strategier och för tillfället tillämpad taktik. Uppenbart inte! MB behöver ingen ”hemlig agenda” då de redan har de långsiktiga målen inskrivna i sina stadgar. När MB talar om extremism är det utifrån deras egen definition, som naturligtvis inte innefattar islamism och jihad mot de otrogna. Han vill naturligtvis inte tala om sharia eftersom han vet att den står i konflikt med västerländsk demokrati.
Reporterns hänvisning till islamofobi är både aningslös och oförskämd mot oss som är kritiska mot sharia. Det är allt annat än tecken på en fobi om man är starkt kritisk till det medeltida totalitära lagsystem som är sharia.
Så släpps Cecilia Uddén in. Efter att hon försökt beskriva en stor spännvidd inom MB konstaterar hon att: ”Hamas ät extrem; vi har sett vad som har hänt i Gaza, och den andra extremen är då turkiska AKP, att Brödraskapet skulle utvecklas i en sorts kristdemokratisk riktning”. Att Hamas är en extrem rörelse står utom tvivel, men att jämföra AKP med kristdemokrater är inte bara naivt och aningslöst utan direkt förolämpande mot de senare.
Efter att ha konstaterat att okunskapen om Brödraskapet är enorm berättar hon med indignation i rösten att samtliga EU-ambassadörer i Kairo avstått från att träffa medlemmar av MB. Den stora okunskapen om MB är hon själv ett tydligt exempel på. Magdi Abdelhadi får sedan komma till tals igen och hävdar ”att oron och rädslan för Brödraskapet är betydligt större i västvärlden än i Egypten. Visserligen finns det liberala och vänsterpolitiker, som är rädda för dem”. Han inser tydligen inte att de stackars egyptierna inte har så mycket att förlora, medan många i väst och liberala egyptier väl vet vilken antidemokratisk doktrin MB omfattar.
Han menar sedan att om ”egyptierna i ett öppet och demokratiskt samhälle kommer att välja ett Muslimskt brödraskapsstyre, so what, so let it be”. Maken till naivitet eller kanske förljugenhet får man leta efter.
Sedan får en s.k. forskare från FOI ge sina synpunkter. Han sjunger naturligtvis i samma dur då det gäller att idyllisera MB. Han menar liksom Abdelhadi att okunskapen om MB är stor och hävdar att det därför finns fördomar mot organisationen. Han gör sedan det häpnadsväckande uttalandet: ”För mig är organisationen precis som vilken organisation som helst i t.o.m. Europa”. Han demonstrerar därmed själv en pyramidal okunnighet om MB.
Detta får räcka som exempel på hur tendentiöst och osakligt programmet genomgående idylliserade Muslimska Brödraskapet. Ännu ett intellektuellt lågvattenmärke för Studio Ett.
Läs även andra bloggares åsikter om Demokrati, Islam, Media, Mänskliga rättigheter, Politik, Religion, Sveriges Radio
Thursday, 3 March 2011
Friday, 28 January 2011
Intellektuellt ohederlig idyllisering av islamism
P1-morgon hade i torsdagens program ett inslag om islamism. Man hade som expert inkallat religionshistorikern Christer Hedin för att belysa frågeställningen. Intervjun med Hedin utgick från en tidigare intervju med Jimmie Åkesson i vilken han uttalat att islamism ofta är våldsbejakande. Redan i svaret på den första frågan började Hedin relativisera och idyllisera islamismen.
”Men om islamism bara betyder, som det brukar göra, att man tar sin religion på allvar, man är engagerad i sin religion, man kan vara lite konservativ i vissa frågor i synen på Koranen t.ex. Och så kan man ha vissa idéer om hur det skall förverkligas i samhället. Då är det ju oerhört överdrivet att säga att alla är våldsbenägna. De här stora grupperna, Muslimska brödraskapet, som när det tillkom en gång, så var det helt inriktat på att man med fredliga medel skulle förverkliga det islamiska ideal i samhället och det idealet var ungefär som det svenska folkhemmet; alltså att man skulle få utbildning, rättvisa, kamp mot korruption och goda levnadsvillkor för alla, även de fattiga.”
Detta är ett av de märkligaste uttalanden man hört på länge, särskilt av en man som kallar sig religionshistoriker. Låt oss därför analysera det bit för bit.
Islamismen tar verkligen ”sin religion på allvar”. Man gör det så till den grad att man vill att den muslimska lagen, sharia, baserad på Koranen och sunna, ska bli allmän lag. Gemensamt för de islamistiska grupperingarna är att de menar att islam är en objektiv sanning. Deras syn på urtexterna är fundamentalistisk; inga tolkningar accepteras utan de skall läsas enligt bokstaven.
Hedin tar denna form av vara ”engagerad i sin religion” som intäkt för att det är ”överdrivet att säga att alla är våldsbenägna”. Om detta är följande att säga. För det första sade Åkesson att islamismen är våldsbejakande. Han sade inte alla. Detta är en viktig distinktion eftersom alla som tillhör en religion/ideologi inte nödvändigtvis följer alla föreskrifter i detalj.
För det andra tar Hedin Muslimska brödraskapet som exempel på islamismens fredlighet. Det finns därför skäl att något titta på MB. Vi kan börja med deras motto: ”Allah är vårt mål. Profeten är vår ledare. Koranen är vår lag. Jihad är vår väg. Att dö för Allah är vårt högsta hopp”. Man vurmar här för jihad (heligt krig) och för att dö som martyr. Verkligen fredligt! Och kom nu inte dragande med den gamla skrönan om att jihad betyder ”inre kamp”, för det håller inte. Jag har tidigare behandlat betydelsen av jihad enligt islams ”heliga” skrifter.
I praktiken tar detta sig uttryck i att MB och dess nätverk av muslimska organisationer aktivt stöder terrororganisationer. Otvetydiga bevis på att så är fallet finns bl.a. i protokoll från rättegången mot ”Holy Land Foundation” vilka återges bl.a. här. Det är en helt annan sak att MB ibland använder fredliga metoder och även socialt arbete som taktik för att vinna sympatier, Det får emellertid aldrig skymma deras övergripande mål och det faktum att deras rättesnören Koranen och sharia är våldsbejakande.
På fråga om islamism utgör en ”förening av religion och politik” så medgav han det men tillade att den inte är ”fientlig mot demokratin”. Det senare är inget annat än en direkt lögn och jag stöder detta hårda omdöme på följande. Vi konstaterade ovan att sharia är av central vikt inom islamismen. Frågan blir då hur sharia ställer sig till demokratiska värden och förutsättningar.
Sharia är baserad på de principer som finns i Koranen och andra islamiska religiösa/politiska texter (hadither och sira). Det finns inga principer gemensamma för västerländsk lag och sharia.
Under sharia gäller att:
• Det finns ingen religionsfrihet
• Det finns ingen yttrandefrihet
• Det finns ingen åsiktsfrihet
• Det finns ingen konstnärlig yttrycksfrihet
• Det finns ingen pressfrihet
• Det finns ingen jämlikhet mellan människor ˗ en icke-muslim, en kafir, är aldrig jämlik med en muslim
• Det finns inget jämställt skydd under sharia för olika klasser av människor. Rätten är dualistisk med en uppsättning lagar för muslimska män och särskilda lagar för kvinnor och icke-muslimer
• Det finns inga jämlika rättigheter för kvinnor
Denna lista kan göras längre, men jag tror detta räcker för att konstatera att sharia inte i något avseende är förenlig med västerländsk demokrati. En mera fullständig genomgång av sharia finns här.
Bara tanken att jämställa ”det svenska folkhemmet” med ett totalitärt samhälle baserat på sharia trotsar all beskrivning.
På fråga om ”koppling mellan islamism och våldsbejakande islamism” undvek han att svara direkt och talade istället om diverse västerländska terrorgrupper. Detta är helt irrelevant eftersom de senares våld inte grundas på ”heliga” skrifter. Islamisternas våld är däremot väl förankrat i såväl Koranen som hadither och konfirmerat som en skyldighet i sharia.
Hedin gjorde sedan ett intressant medgivande då han beskrev ”den vanliga definitionen” av islamism som ”att man har politiska ambitioner inspirerade av religionen”. Han tillade sedan: ”då kan man säga att nästan all islam har ju någon politisk implikation”. Det är exakt vad många ledande muslimer liksom många islamkritiker brukar hävda, nämligen att det inte finns någon klar distinktion mellan islam och vad som i väst kallas islamism.
Sammantaget gav intervjun det bestående intrycket av en akademiker med bristande intellektuell hederlighet.
Läs även andra bloggares åsikter om Demokrati, Islam, Media, Mänskliga rättigheter, Politik, Religion, Sveriges Radio
”Men om islamism bara betyder, som det brukar göra, att man tar sin religion på allvar, man är engagerad i sin religion, man kan vara lite konservativ i vissa frågor i synen på Koranen t.ex. Och så kan man ha vissa idéer om hur det skall förverkligas i samhället. Då är det ju oerhört överdrivet att säga att alla är våldsbenägna. De här stora grupperna, Muslimska brödraskapet, som när det tillkom en gång, så var det helt inriktat på att man med fredliga medel skulle förverkliga det islamiska ideal i samhället och det idealet var ungefär som det svenska folkhemmet; alltså att man skulle få utbildning, rättvisa, kamp mot korruption och goda levnadsvillkor för alla, även de fattiga.”
Detta är ett av de märkligaste uttalanden man hört på länge, särskilt av en man som kallar sig religionshistoriker. Låt oss därför analysera det bit för bit.
Islamismen tar verkligen ”sin religion på allvar”. Man gör det så till den grad att man vill att den muslimska lagen, sharia, baserad på Koranen och sunna, ska bli allmän lag. Gemensamt för de islamistiska grupperingarna är att de menar att islam är en objektiv sanning. Deras syn på urtexterna är fundamentalistisk; inga tolkningar accepteras utan de skall läsas enligt bokstaven.
Hedin tar denna form av vara ”engagerad i sin religion” som intäkt för att det är ”överdrivet att säga att alla är våldsbenägna”. Om detta är följande att säga. För det första sade Åkesson att islamismen är våldsbejakande. Han sade inte alla. Detta är en viktig distinktion eftersom alla som tillhör en religion/ideologi inte nödvändigtvis följer alla föreskrifter i detalj.
För det andra tar Hedin Muslimska brödraskapet som exempel på islamismens fredlighet. Det finns därför skäl att något titta på MB. Vi kan börja med deras motto: ”Allah är vårt mål. Profeten är vår ledare. Koranen är vår lag. Jihad är vår väg. Att dö för Allah är vårt högsta hopp”. Man vurmar här för jihad (heligt krig) och för att dö som martyr. Verkligen fredligt! Och kom nu inte dragande med den gamla skrönan om att jihad betyder ”inre kamp”, för det håller inte. Jag har tidigare behandlat betydelsen av jihad enligt islams ”heliga” skrifter.
I praktiken tar detta sig uttryck i att MB och dess nätverk av muslimska organisationer aktivt stöder terrororganisationer. Otvetydiga bevis på att så är fallet finns bl.a. i protokoll från rättegången mot ”Holy Land Foundation” vilka återges bl.a. här. Det är en helt annan sak att MB ibland använder fredliga metoder och även socialt arbete som taktik för att vinna sympatier, Det får emellertid aldrig skymma deras övergripande mål och det faktum att deras rättesnören Koranen och sharia är våldsbejakande.
På fråga om islamism utgör en ”förening av religion och politik” så medgav han det men tillade att den inte är ”fientlig mot demokratin”. Det senare är inget annat än en direkt lögn och jag stöder detta hårda omdöme på följande. Vi konstaterade ovan att sharia är av central vikt inom islamismen. Frågan blir då hur sharia ställer sig till demokratiska värden och förutsättningar.
Sharia är baserad på de principer som finns i Koranen och andra islamiska religiösa/politiska texter (hadither och sira). Det finns inga principer gemensamma för västerländsk lag och sharia.
Under sharia gäller att:
• Det finns ingen religionsfrihet
• Det finns ingen yttrandefrihet
• Det finns ingen åsiktsfrihet
• Det finns ingen konstnärlig yttrycksfrihet
• Det finns ingen pressfrihet
• Det finns ingen jämlikhet mellan människor ˗ en icke-muslim, en kafir, är aldrig jämlik med en muslim
• Det finns inget jämställt skydd under sharia för olika klasser av människor. Rätten är dualistisk med en uppsättning lagar för muslimska män och särskilda lagar för kvinnor och icke-muslimer
• Det finns inga jämlika rättigheter för kvinnor
Denna lista kan göras längre, men jag tror detta räcker för att konstatera att sharia inte i något avseende är förenlig med västerländsk demokrati. En mera fullständig genomgång av sharia finns här.
Bara tanken att jämställa ”det svenska folkhemmet” med ett totalitärt samhälle baserat på sharia trotsar all beskrivning.
På fråga om ”koppling mellan islamism och våldsbejakande islamism” undvek han att svara direkt och talade istället om diverse västerländska terrorgrupper. Detta är helt irrelevant eftersom de senares våld inte grundas på ”heliga” skrifter. Islamisternas våld är däremot väl förankrat i såväl Koranen som hadither och konfirmerat som en skyldighet i sharia.
Hedin gjorde sedan ett intressant medgivande då han beskrev ”den vanliga definitionen” av islamism som ”att man har politiska ambitioner inspirerade av religionen”. Han tillade sedan: ”då kan man säga att nästan all islam har ju någon politisk implikation”. Det är exakt vad många ledande muslimer liksom många islamkritiker brukar hävda, nämligen att det inte finns någon klar distinktion mellan islam och vad som i väst kallas islamism.
Sammantaget gav intervjun det bestående intrycket av en akademiker med bristande intellektuell hederlighet.
Läs även andra bloggares åsikter om Demokrati, Islam, Media, Mänskliga rättigheter, Politik, Religion, Sveriges Radio
Tuesday, 23 November 2010
Sharia ˗ Hotet mot den västerländska civilisationen
Rubriken på detta inlägg är en travestering av namnet på en mycket angelägen rapport. ”SHARIAH ˗ the threat to America” publicerades i mitten av september på nätet i pdf-format http://centerforsecuritypolicy.org/upload/wysiwyg/article%20pdfs/Shariah%20-%20The%20Threat%20to%20America%20(Team%20B%20Report)%20Web%20Version%2009302010.pdf . Från början av oktober finns den tillgänglig i bokform ock kan beställas här http://centerforsecuritypolicy.org/p18523.xml .
Rapporten är utarbetad av en mycket kvalificerad arbetsgrupp ”Team B II”, som översiktligt presenteras på den senaste länken ovan och mera fullständigt i rapporten. Alla som vill värna fria och demokratiska värden bör ta del av denna mycket väldokumenterade rapport. Den ger en trovärdig bild av det hot, som sedan ett antal år är riktat mot den västerländska civilisationen. Min avsikt är att den närmaste tiden publicera och kommentera ett antal avsnitt ur rapporten här. Rapporten omfattar 296 sidor text och 456 referenser. Därför kommer här främst särskilt viktiga avsnitt och slutsatser att tas med liksom egna kommentarer då så är påkallat.
Redan i Introduktionen finns ett antal viktiga iakttagelser. Efter att ha dragit paralleller med den ursprungliga ”Team B”, tillsatt 1976 av dåvarande chefen för CIA George Bush för att sprida nytt ljus över hotat från sovjetkommunismen, kommer man fram till dagens hot.
”Idag, står USA inför vad som är, om något, ett ännu mer lömskt ideologiskt hot [än kommunismen under Kalla kriget]: den totalitära socio-politiska doktrin som islam kallar sharia. Översatt som "vägen" är sharia en vittomfattande rättslig och politisk ram. Även om den förvisso har andliga element, vore det ett misstag att tro att sharialagar är en "religiös" kod i västlig mening eftersom den syftar till att reglera alla typer av beteende i den sekulära sfären - ekonomiska, sociala, militära, juridiska och politiska.”
Hotet mot Europa och andra delar av ”västvärlden” är minst lika påtagligt. Vi får heller inte glömma att länder som Indien och Filipinerna mer eller mindre ständigt är föremål för olika former av islamistiska angrepp.
"Sharia är den avgörande förkastningssprickan i islams förödande inbördes kamp. På ena sidan av klyftan finns muslimska reformatorer och äkta moderata - personligheter som Abdurrahman Wahid, Indonesiens framlidne tidigare president och ledare för världens största frihetliga muslimsk organisation, Nahdlatul Ulama - vars medlemmar hyllar upplysningens anammande av förnuft och i synnerhet dess separation mellan det andliga och det världsliga. På denna sida av klyftan, är sharia en referenspunkt för en muslims personliga uppträdande, inte en text som ska åläggas livet i ett pluralistiskt samhälle.
I kontrast mot detta domineras den andra sidan av klyftan av muslimska ivrare för överhöghet, som ofta kallas islamister. Liksom dåvarande förespråkarna för kommunismen och nazismen, försöker dessa anhängare av supremati - några terrorister, andra användande mer oförmärkta metoder - införa en totalitär regim: ett globalt totalitärt system överskyld som en islamisk stat och kallad kalifat. På den sida av klyftan, som är fokus för denna studie är sharia ett oföränderligt, obligatoriskt system, som muslimer är skyldiga att införa och världen måste anta; underlåtenhet att göra detta att betraktas som ett fördömligt brott mot Allah. För dessa ideologer är sharia inte en privatsak. Anhängare ser västvärlden som ett hinder att övervinna, inte en kultur och civilisation som ska omfamnas, eller åtminstone tolereras. Det är omöjligt, hävdar de, för alternativa rättssystem och former av regeringar att fredligt samexistera med sluttillstånd de eftersträvar."
Det framgår med all önskvärd tydlighet av det auktoritativa Ammanbudskapet att ”sharia ett oföränderligt, obligatoriskt system” eftersom man där låser lagarna till vad, som fastställdes i lagskolor på 800-talet. Kraven i sharia på islamisk dominans grundas på Koranen, inte minst ett antal verser i sura 9.
Man inför sedan viss begränsning av studiens omfattning, nämner något om medlemmarnas kvalificerade bakgrunder och fastslår sedan följande:
"Tack vare deras kompetens och engagemang utgör denna nya rapport en auktoritativ, värdefull och aktuell kritik av den amerikanska regeringens nuvarande politik gentemot sharia och dess anhängare, en bedömning av det hot som den innebär och en uppmaning till en sedan länge nödvändig kursändring. Denna rapport återspeglar enighet om följande viktiga punkter:
För det första, anhängare av Sharia, som omfattar överhöghetslägret, utgör en ledande och dynamisk rörelse inom islam. Viktigt nog behandlar denna karakterisering inte frågan om det här lägret är eller inte är representativt för den "sanna islam." Det finns över en miljard muslimer i världen, och deras uppfattningar om sitt trossystem, liksom deras religiösa bruk med avseende på det, varierar. Mot bakgrund av detta finns det kanske inte en enda "sann islam." Om det finns en, dristar vi oss inte till att förklara vad den innehåller.
Det som inte trovärdigt kan förnekas, är emellertid att:
a. sharia är fast rotad i islams dogmatiska texter, och den gynnas av inflytelserika islamiska kommentatorer, institutioner och akademiska centrum (till exempel lärarna vid al-Azhar universitetet i Kairo, i århundraden säte för sunnitiskt lärande och rättsvetenskap);
b. sharia har, i över ett halvt sekel, överdådigt finansierats och spritts genom islamiska regimer (i synnerhet Saudiarabien och Iran), genom disciplinerade internationella organisationers kontor (särskilt Muslimska brödraskapet och ”Organisation of the Islamic Conference”, OIC), och
c. beroende på att Islam saknar en central, universellt erkänd hierarkisk myndighet (i motsats till, säg, det romersk-katolska påvedömet), har äkta islamiska moderata och reformatorer en otroligt svår uppgift i strävan att avlegitimera sharia i det samhälle där detta behövs mest: den muslimska världen.
Därför, oavsett hur många procent av den globala islamiska befolkningen följer eller på annat sätt böjer sig för Sharia (och några övertygande opinionsundersökningar visar att andelen är hög i många islamiska länder), har detta segment genomslag långt över sin vikt. Av den anledningen utgör förespråkare för en expansionistisk sharia ett allvarligt hot mot Förenta staterna, även om vi antar, för argumentet skull, att hoppfulla förståsigpåare har rätt i att hävda att islam förbunden med sharia inte är den dominerande muslimska ideologin."
Det är lätt att instämma i det mesta, som sägs här, men med all tillbörlig respekt finns det ändå skäl att ge några kommentarer. Man är i texten ovan onödigt försiktig i diskussionen vad gäller ”sann islam”. Det finns två nutida dokument, som ger en bra bild av hur ledande muslimer ser på detta. Det ena dokumentet, Kairodeklarationen http://www1.umn.edu/humanrts/instree/cairodeclaration.html, antagen av OIC 1990 och ratificerad av samtliga 57 medlemmars regeringar, diskuteras längre fram i rapporten (sid. 163). Den uttalar att alla mänskliga rättigheter skall underställas och tolkas enligt sharia. Det andra dokumentet, Ammanbudskapet http://nilsdacke.blogspot.com/2009/12/ett-budskap-med-flera-bottnar.html , nämns av något skäl inte men har hög status inom islam. Det slår fast att sharia har en central ställning inom islam och är undertecknat av ledande företrädare för islams dominerande riktningar. Sammantaget ger dessa två dokument vid handen att sharia är en integrerad del av ”sann islam”.
Det är visserligen sant att ”Islam saknar en central, universellt erkänd hierarkisk myndighet”, men det finns å andra sidan en institution, nämligen de lärdas ijma (konsensus), som har minst lika stort genomslag som ett påvligt edikt. Ammanbudskapet är just taget i ijma.
"Som en andra punkt följer att det är viktigt för den nationella säkerheten i USA, och den västerländska civilisationen i stort, att vi gör vad vi kan för att stärka islams äkta moderater och reformatorer. Detta kan inte ske genom att följa den misslyckade strategin av inbillning om tillståndet inom islam i den fåfänga förhoppningen att verkligheten kommer, någon gång, att hinna upp den godartade fabeln. Stärkandet av de lämpliga delarna av islam kräver en uppriktig bedömning, som erkänner sharias styrka - precis som besegrandet av 1900-talets totalitära ideologier krävde ett erkännande av och respekt för deras illvilliga förmåga.
För att göra detta får vi inte längre tillåta dem som avser att förstöra vårt samhälle genom att sabotera den inifrån att kamouflera sig som "moderata". Definitionen av måttfullhet måste återställas, till att tränga igenom sharias skiljelinje. Endast genom att identifiera de muslimer som vill införa sharia kan vi lyckas med att marginalisera dem.
Som denna studie visar, är sharia-systemet totalitärt. Det tvingar sig på alla aspekter av det civila samhället och människors liv, både offentligt och privat. De, som faktiskt måste försvara påståendet att Sharia bör antas här, kommer att hitta få avnämare och blir helt riktigt sedda för vad de är - marginella och extrema figurer. Det, och bara det, kommer att stärka sanna förespråkare av en måttlig eller reformistisk islam, som bejakar frihet och jämlikhet.
För det tredje har vi en skyldighet att skydda vår nation och vårt sätt att leva oberoende av den slutliga lösningen på islams inre stridigheter. Vi kan göra ett mycket bättre jobb med att stärka muslimer, som inte är sharia-anhängare, vilka är våra naturliga allierade, men vi kan inte vinna för dem. De måste göra det för sig själva. Oavsett om de lyckas med den enorma uppgiften att avlegitimera sharia globalt måste vi ta itu med det i USA, i hela västvärlden och var än på jorden den lanserar våldsamma eller ideologiska offensiver mot oss."
Det är bara att instämma i att det ät hög tid att stoppa tendensen att sharia ges alltmer inflytande i väst. Fortsättning följer
Läs även andra bloggares åsikter om Demokrati, Islam, Media, Mänskliga rättigheter, Politik, Religion
Rapporten är utarbetad av en mycket kvalificerad arbetsgrupp ”Team B II”, som översiktligt presenteras på den senaste länken ovan och mera fullständigt i rapporten. Alla som vill värna fria och demokratiska värden bör ta del av denna mycket väldokumenterade rapport. Den ger en trovärdig bild av det hot, som sedan ett antal år är riktat mot den västerländska civilisationen. Min avsikt är att den närmaste tiden publicera och kommentera ett antal avsnitt ur rapporten här. Rapporten omfattar 296 sidor text och 456 referenser. Därför kommer här främst särskilt viktiga avsnitt och slutsatser att tas med liksom egna kommentarer då så är påkallat.
Redan i Introduktionen finns ett antal viktiga iakttagelser. Efter att ha dragit paralleller med den ursprungliga ”Team B”, tillsatt 1976 av dåvarande chefen för CIA George Bush för att sprida nytt ljus över hotat från sovjetkommunismen, kommer man fram till dagens hot.
”Idag, står USA inför vad som är, om något, ett ännu mer lömskt ideologiskt hot [än kommunismen under Kalla kriget]: den totalitära socio-politiska doktrin som islam kallar sharia. Översatt som "vägen" är sharia en vittomfattande rättslig och politisk ram. Även om den förvisso har andliga element, vore det ett misstag att tro att sharialagar är en "religiös" kod i västlig mening eftersom den syftar till att reglera alla typer av beteende i den sekulära sfären - ekonomiska, sociala, militära, juridiska och politiska.”
Hotet mot Europa och andra delar av ”västvärlden” är minst lika påtagligt. Vi får heller inte glömma att länder som Indien och Filipinerna mer eller mindre ständigt är föremål för olika former av islamistiska angrepp.
"Sharia är den avgörande förkastningssprickan i islams förödande inbördes kamp. På ena sidan av klyftan finns muslimska reformatorer och äkta moderata - personligheter som Abdurrahman Wahid, Indonesiens framlidne tidigare president och ledare för världens största frihetliga muslimsk organisation, Nahdlatul Ulama - vars medlemmar hyllar upplysningens anammande av förnuft och i synnerhet dess separation mellan det andliga och det världsliga. På denna sida av klyftan, är sharia en referenspunkt för en muslims personliga uppträdande, inte en text som ska åläggas livet i ett pluralistiskt samhälle.
I kontrast mot detta domineras den andra sidan av klyftan av muslimska ivrare för överhöghet, som ofta kallas islamister. Liksom dåvarande förespråkarna för kommunismen och nazismen, försöker dessa anhängare av supremati - några terrorister, andra användande mer oförmärkta metoder - införa en totalitär regim: ett globalt totalitärt system överskyld som en islamisk stat och kallad kalifat. På den sida av klyftan, som är fokus för denna studie är sharia ett oföränderligt, obligatoriskt system, som muslimer är skyldiga att införa och världen måste anta; underlåtenhet att göra detta att betraktas som ett fördömligt brott mot Allah. För dessa ideologer är sharia inte en privatsak. Anhängare ser västvärlden som ett hinder att övervinna, inte en kultur och civilisation som ska omfamnas, eller åtminstone tolereras. Det är omöjligt, hävdar de, för alternativa rättssystem och former av regeringar att fredligt samexistera med sluttillstånd de eftersträvar."
Det framgår med all önskvärd tydlighet av det auktoritativa Ammanbudskapet att ”sharia ett oföränderligt, obligatoriskt system” eftersom man där låser lagarna till vad, som fastställdes i lagskolor på 800-talet. Kraven i sharia på islamisk dominans grundas på Koranen, inte minst ett antal verser i sura 9.
Man inför sedan viss begränsning av studiens omfattning, nämner något om medlemmarnas kvalificerade bakgrunder och fastslår sedan följande:
"Tack vare deras kompetens och engagemang utgör denna nya rapport en auktoritativ, värdefull och aktuell kritik av den amerikanska regeringens nuvarande politik gentemot sharia och dess anhängare, en bedömning av det hot som den innebär och en uppmaning till en sedan länge nödvändig kursändring. Denna rapport återspeglar enighet om följande viktiga punkter:
För det första, anhängare av Sharia, som omfattar överhöghetslägret, utgör en ledande och dynamisk rörelse inom islam. Viktigt nog behandlar denna karakterisering inte frågan om det här lägret är eller inte är representativt för den "sanna islam." Det finns över en miljard muslimer i världen, och deras uppfattningar om sitt trossystem, liksom deras religiösa bruk med avseende på det, varierar. Mot bakgrund av detta finns det kanske inte en enda "sann islam." Om det finns en, dristar vi oss inte till att förklara vad den innehåller.
Det som inte trovärdigt kan förnekas, är emellertid att:
a. sharia är fast rotad i islams dogmatiska texter, och den gynnas av inflytelserika islamiska kommentatorer, institutioner och akademiska centrum (till exempel lärarna vid al-Azhar universitetet i Kairo, i århundraden säte för sunnitiskt lärande och rättsvetenskap);
b. sharia har, i över ett halvt sekel, överdådigt finansierats och spritts genom islamiska regimer (i synnerhet Saudiarabien och Iran), genom disciplinerade internationella organisationers kontor (särskilt Muslimska brödraskapet och ”Organisation of the Islamic Conference”, OIC), och
c. beroende på att Islam saknar en central, universellt erkänd hierarkisk myndighet (i motsats till, säg, det romersk-katolska påvedömet), har äkta islamiska moderata och reformatorer en otroligt svår uppgift i strävan att avlegitimera sharia i det samhälle där detta behövs mest: den muslimska världen.
Därför, oavsett hur många procent av den globala islamiska befolkningen följer eller på annat sätt böjer sig för Sharia (och några övertygande opinionsundersökningar visar att andelen är hög i många islamiska länder), har detta segment genomslag långt över sin vikt. Av den anledningen utgör förespråkare för en expansionistisk sharia ett allvarligt hot mot Förenta staterna, även om vi antar, för argumentet skull, att hoppfulla förståsigpåare har rätt i att hävda att islam förbunden med sharia inte är den dominerande muslimska ideologin."
Det är lätt att instämma i det mesta, som sägs här, men med all tillbörlig respekt finns det ändå skäl att ge några kommentarer. Man är i texten ovan onödigt försiktig i diskussionen vad gäller ”sann islam”. Det finns två nutida dokument, som ger en bra bild av hur ledande muslimer ser på detta. Det ena dokumentet, Kairodeklarationen http://www1.umn.edu/humanrts/instree/cairodeclaration.html, antagen av OIC 1990 och ratificerad av samtliga 57 medlemmars regeringar, diskuteras längre fram i rapporten (sid. 163). Den uttalar att alla mänskliga rättigheter skall underställas och tolkas enligt sharia. Det andra dokumentet, Ammanbudskapet http://nilsdacke.blogspot.com/2009/12/ett-budskap-med-flera-bottnar.html , nämns av något skäl inte men har hög status inom islam. Det slår fast att sharia har en central ställning inom islam och är undertecknat av ledande företrädare för islams dominerande riktningar. Sammantaget ger dessa två dokument vid handen att sharia är en integrerad del av ”sann islam”.
Det är visserligen sant att ”Islam saknar en central, universellt erkänd hierarkisk myndighet”, men det finns å andra sidan en institution, nämligen de lärdas ijma (konsensus), som har minst lika stort genomslag som ett påvligt edikt. Ammanbudskapet är just taget i ijma.
"Som en andra punkt följer att det är viktigt för den nationella säkerheten i USA, och den västerländska civilisationen i stort, att vi gör vad vi kan för att stärka islams äkta moderater och reformatorer. Detta kan inte ske genom att följa den misslyckade strategin av inbillning om tillståndet inom islam i den fåfänga förhoppningen att verkligheten kommer, någon gång, att hinna upp den godartade fabeln. Stärkandet av de lämpliga delarna av islam kräver en uppriktig bedömning, som erkänner sharias styrka - precis som besegrandet av 1900-talets totalitära ideologier krävde ett erkännande av och respekt för deras illvilliga förmåga.
För att göra detta får vi inte längre tillåta dem som avser att förstöra vårt samhälle genom att sabotera den inifrån att kamouflera sig som "moderata". Definitionen av måttfullhet måste återställas, till att tränga igenom sharias skiljelinje. Endast genom att identifiera de muslimer som vill införa sharia kan vi lyckas med att marginalisera dem.
Som denna studie visar, är sharia-systemet totalitärt. Det tvingar sig på alla aspekter av det civila samhället och människors liv, både offentligt och privat. De, som faktiskt måste försvara påståendet att Sharia bör antas här, kommer att hitta få avnämare och blir helt riktigt sedda för vad de är - marginella och extrema figurer. Det, och bara det, kommer att stärka sanna förespråkare av en måttlig eller reformistisk islam, som bejakar frihet och jämlikhet.
För det tredje har vi en skyldighet att skydda vår nation och vårt sätt att leva oberoende av den slutliga lösningen på islams inre stridigheter. Vi kan göra ett mycket bättre jobb med att stärka muslimer, som inte är sharia-anhängare, vilka är våra naturliga allierade, men vi kan inte vinna för dem. De måste göra det för sig själva. Oavsett om de lyckas med den enorma uppgiften att avlegitimera sharia globalt måste vi ta itu med det i USA, i hela västvärlden och var än på jorden den lanserar våldsamma eller ideologiska offensiver mot oss."
Det är bara att instämma i att det ät hög tid att stoppa tendensen att sharia ges alltmer inflytande i väst. Fortsättning följer
Läs även andra bloggares åsikter om Demokrati, Islam, Media, Mänskliga rättigheter, Politik, Religion
Thursday, 18 November 2010
Fallet Geert Wilders i svenska media
Rättegången mot Geert Wilders tog för några veckor sedan paus efter sensationella händelser mot slutet. Den 12 oktober rapporterades att åklagarna plötsligt yrkade att Wilders skulle frikännas med motiveringen att hans uttalanden inte var brottsliga och den 22 oktober kom så nyheten att en domarkommitté beslutat att domarna skall bytas ut eftersom de agerat partiskt mot den åtalade.
Dessa extraordinära händelser föranledde endast korta TT-notiser i våra största tidningar. Bortsett från inledningen av rättegången, som nämnts i media, har rapporteringen varit minst sagt bristfällig, trots att den rör ett så centralt begrepp som yttrandefriheten i ett EU-land.
Redan tidigt under rättegången visade domarna sin partiskhet då de förvägrade försvaret att kalla ett antal vittnen erkänt kunniga inom såväl juridik som islam varav flera radikala muslimer. Av 18 önskade vittnen (samtliga finns här http://en.wikipedia.org/wiki/Trial_of_Geert_Wilders) avvisade rätten de allra flesta. Under rättegången framträdde endast tre expertvittnen, Men de gav å andra sidan var och en på sitt sätt rungande stöd för Wilders.
Wafa Sultan, en av mina få nutida hjältinnor, gav som väntat ett rakryggat och tydligt vittnesmål till Wilders förmån. En avskrift på engelska av vittnesmålet finns här http://gatesofvienna.blogspot.com/2010/10/testimony-by-wafa-sultan-at-trial-of.html#more. Jag skall här bara återge några delar av detta.
Tidigt under förhöret berättade hon att hon sett filmen Fitna och träffat Wilders vid ett par tillfällen och de då skakat hand. ”Jag sa att jag är stolt över honom. Varför? Eftersom han är modig nog att säga sanningen. Du frågar mig vad den "sanningen" innehåller. Att problemet hela världen står inför är djupt rotad i den islamiska läran, Koranen och biografin över Muhammed. Du frågar mig vad problemet är. [Svaret är] att muslimer är eggade att döda icke-muslimer. Koranen säger att Muhammed måste vara förebild för varje muslimsk man.” Rakt och sagt med övertygelse.
Hon fick sedan ta ställning till ett antal citat, som tillskrivs Wilders. Om citatet "Stoppa islamisering" sade hon: ”Islamiska värden överensstämmer inte med västerländska värderingar. Islam tillmäter inget värde för människors liv. Muslimer är på jorden för att döda eller bli dödade i Allahs namn, till förmån för Allah, för att sprida islam, och då får du en gratis biljett till himlen, enligt Ms Sultan. Du frågar mig hur en muslim i väst vill se till att islam kommer att segra: De uppmanar icke-muslimer att konvertera till islam, till en början på ett fredligt sätt, men om de vägrar, kommer de att döda dem”.
Nästa citat ”En moderat islam existerar inte" fick följande kommentar: ”Ja, i Syrien hörde jag aldrig talas om en moderat islam eller en strikt islam. Det finns bara en islam och det är den islam jag talar om. Nyligen sade Turkiets premiärminister också det. Han sade att "moderat Islam" är ett fult ord”.
Citatet "Den fascistiska islam och denna fascistiska bok", kommenterade Wafa Sultan så här: ”Det stämmer. Jag ska ge ett exempel på en vers i Koranen: "Jag kommer att sätta skräck i hjärtat på de otrogna. Jag kommer att hugga av deras huvuden och fingertoppar. Är inte det fascism?”
Citatet "Islam är en våldsam religion.", föranledde en längre kommentar. Hon uttalade bl.a.: ”I Mecka, är Koranen fortfarande ganska fredlig, men i Medina är det inte längre så. Du måste vara bekant med begreppet "abrogation". Det att senare våldsamma verser är att föredra framför de tidigare. De senare verserna ersätter de tidigare. Jag ska ge er ett exempel. Nu gäller den här: "Strid mot de otrogna som inte tror på Allah och hans budbärare tills de betala en särskild skatt eller tills de är döda ". Men innan det var den förhärskande meningen att "Behandla den otrogen lugnt och lämna honom i fred ett tag."”
Så fortsatte förhöret och hon gav genomgående sitt stöd för Wilders och hans uttalande. Hon underströk islams förtryckande natur genom att ge ett antal exempel från sitt tidigare liv i Syrien.
Ett annat starkt vittnesmål gavs av professorn och arabisten Hans Jansen. En avskrift finns här http://gatesofvienna.blogspot.com/2010/11/expert-testimony-of-hans-jansen-at.html . Jag återger delar av förhöret nedan.
Efter att ha gått igenom professorns bakgrund, imponerande CV och eventuella tidigare kontakter med Geert Wilders började så det egentliga förhöret huvudsakligen med att Jansen fick uttala sig om ett antal citat tillskrivna Wilders.
Tillfrågad om citatet: "Islam vill dominera" till "civilisationen." Svarade prof. Jansen:
"Muhammad, 570-632 e.Kr., sa: "Jag har beordrats att föra krig mot folket tills de vittnar det finns ingen Gud utom Allah och att Muhammed är Allahs budbärare. Bara genom att uttala denna bekännelse kan de göra sina ägodelar och sitt blod oberörbara för mig". Det betyder att du inte bara kan ta bort det. Det finns ingen imam som kommer att vederlägga detta påstående. Även om du sätter på den nederländska muslimska radiostationen, kommer du att höra detta. Från predikstolen, är denna fras ofta proklamerad. Jag pekar också på Koranen, Sura 9:29, som säger att krig måste utkämpas för att förbjuda det som Gud och Hans Sändebud har förbjudit.
Från dessa texter uttalas verkligen viljan att dominera. Jag hänvisar också i detta sammanhang till en ledande bok, "Reliance av Traveller", i denna anges att det är en plikt för varje muslim att delta i kriget, tills Islam triumferar.”
Ombedd att kommentera citatet: "Moderat islam existerar inte" sade Jansen: "Det är korrekt. Det finns moderata muslimer, men ingen moderat islam. Innehållet i islam är etablerat. Detta kan inte ändras.”
Citatet "Islam är en våldsam religion" fick följande kommentar: "Om Bibeln endast innehåller drömmar och berättelser som innehåller våld, Så innehåller Koranen kommandon till våld som krav. Det är en skyldighet, och belöningen är stor.”
Lika tydlig var han beträffande citatet "Denna bok uppviglar till hat och mord": "Ja. Den som läser tio sidor i Koranen kommer att se att detta är sant, så länge det gäller bara otrogna."
Så fortsatte förhöret med att prof. Jansen på punkt efter punkt bekräftade att Wilders uttalanden är i överensstämmelse med islam och dess källskrifter. Mot slutet av förhöret gav han en avlutande kommentar, som måste ses som en direkt reprimand till domstolen.
”Till sist kan jag informera er om min förvåning över att en nederländsk domstol fördjupar sig så mycket i detaljerna i religiösa och exegetiska frågor. Detta strider mot allt jag har blivit lärd i grundskolan, gymnasiet och på universitetet om maktdelning och separation mellan religion och politik, mellan kyrka och stat, o.s.v.”
Jämför detta rakryggade och av integritet präglade uppträdande, med vad som oftast här i Sverige presteras av professorn (em.) i islamologi, Jan Hjärpe, och hans gelikar i Lund. Kontrasten är minst sagt frapperande.
Det tredje förhöret med arabisten och islamologen Simon Admiraal finns i sin helhet här http://gatesofvienna.blogspot.com/2010/10/testimony-of-simon-admiraal-at-geert.html .
Även han ger entydigt stöd för de uttalanden som tillskrivs Wilders. Jag nöjer mig här med en kommentar av dr. Admiraal: ”Huruvida islam är ute efter att förstöra den västerländska civilisationen? Jag tror att med den västerländska civilisationen avses det liberala sekulära legala systemet. I den meningen är islam ute efter att förstöra det”
Kan det sägas tydligare?
Och hur har svenska medier hanterat detta material. Som redan antytts, naturligtvis inte med en stavelse. Anledningen är uppenbar. Dessa vittnesmål under ed innebär ju entydiga förkastanden av det rådande paradigmet om islam som ”fredens religion”.
Läs även andra bloggares åsikter om Demokrati, Islam, Media, Mänskliga rättigheter, Politik. Religion
Dessa extraordinära händelser föranledde endast korta TT-notiser i våra största tidningar. Bortsett från inledningen av rättegången, som nämnts i media, har rapporteringen varit minst sagt bristfällig, trots att den rör ett så centralt begrepp som yttrandefriheten i ett EU-land.
Redan tidigt under rättegången visade domarna sin partiskhet då de förvägrade försvaret att kalla ett antal vittnen erkänt kunniga inom såväl juridik som islam varav flera radikala muslimer. Av 18 önskade vittnen (samtliga finns här http://en.wikipedia.org/wiki/Trial_of_Geert_Wilders) avvisade rätten de allra flesta. Under rättegången framträdde endast tre expertvittnen, Men de gav å andra sidan var och en på sitt sätt rungande stöd för Wilders.
Wafa Sultan, en av mina få nutida hjältinnor, gav som väntat ett rakryggat och tydligt vittnesmål till Wilders förmån. En avskrift på engelska av vittnesmålet finns här http://gatesofvienna.blogspot.com/2010/10/testimony-by-wafa-sultan-at-trial-of.html#more. Jag skall här bara återge några delar av detta.
Tidigt under förhöret berättade hon att hon sett filmen Fitna och träffat Wilders vid ett par tillfällen och de då skakat hand. ”Jag sa att jag är stolt över honom. Varför? Eftersom han är modig nog att säga sanningen. Du frågar mig vad den "sanningen" innehåller. Att problemet hela världen står inför är djupt rotad i den islamiska läran, Koranen och biografin över Muhammed. Du frågar mig vad problemet är. [Svaret är] att muslimer är eggade att döda icke-muslimer. Koranen säger att Muhammed måste vara förebild för varje muslimsk man.” Rakt och sagt med övertygelse.
Hon fick sedan ta ställning till ett antal citat, som tillskrivs Wilders. Om citatet "Stoppa islamisering" sade hon: ”Islamiska värden överensstämmer inte med västerländska värderingar. Islam tillmäter inget värde för människors liv. Muslimer är på jorden för att döda eller bli dödade i Allahs namn, till förmån för Allah, för att sprida islam, och då får du en gratis biljett till himlen, enligt Ms Sultan. Du frågar mig hur en muslim i väst vill se till att islam kommer att segra: De uppmanar icke-muslimer att konvertera till islam, till en början på ett fredligt sätt, men om de vägrar, kommer de att döda dem”.
Nästa citat ”En moderat islam existerar inte" fick följande kommentar: ”Ja, i Syrien hörde jag aldrig talas om en moderat islam eller en strikt islam. Det finns bara en islam och det är den islam jag talar om. Nyligen sade Turkiets premiärminister också det. Han sade att "moderat Islam" är ett fult ord”.
Citatet "Den fascistiska islam och denna fascistiska bok", kommenterade Wafa Sultan så här: ”Det stämmer. Jag ska ge ett exempel på en vers i Koranen: "Jag kommer att sätta skräck i hjärtat på de otrogna. Jag kommer att hugga av deras huvuden och fingertoppar. Är inte det fascism?”
Citatet "Islam är en våldsam religion.", föranledde en längre kommentar. Hon uttalade bl.a.: ”I Mecka, är Koranen fortfarande ganska fredlig, men i Medina är det inte längre så. Du måste vara bekant med begreppet "abrogation". Det att senare våldsamma verser är att föredra framför de tidigare. De senare verserna ersätter de tidigare. Jag ska ge er ett exempel. Nu gäller den här: "Strid mot de otrogna som inte tror på Allah och hans budbärare tills de betala en särskild skatt eller tills de är döda ". Men innan det var den förhärskande meningen att "Behandla den otrogen lugnt och lämna honom i fred ett tag."”
Så fortsatte förhöret och hon gav genomgående sitt stöd för Wilders och hans uttalande. Hon underströk islams förtryckande natur genom att ge ett antal exempel från sitt tidigare liv i Syrien.
Ett annat starkt vittnesmål gavs av professorn och arabisten Hans Jansen. En avskrift finns här http://gatesofvienna.blogspot.com/2010/11/expert-testimony-of-hans-jansen-at.html . Jag återger delar av förhöret nedan.
Efter att ha gått igenom professorns bakgrund, imponerande CV och eventuella tidigare kontakter med Geert Wilders började så det egentliga förhöret huvudsakligen med att Jansen fick uttala sig om ett antal citat tillskrivna Wilders.
Tillfrågad om citatet: "Islam vill dominera" till "civilisationen." Svarade prof. Jansen:
"Muhammad, 570-632 e.Kr., sa: "Jag har beordrats att föra krig mot folket tills de vittnar det finns ingen Gud utom Allah och att Muhammed är Allahs budbärare. Bara genom att uttala denna bekännelse kan de göra sina ägodelar och sitt blod oberörbara för mig". Det betyder att du inte bara kan ta bort det. Det finns ingen imam som kommer att vederlägga detta påstående. Även om du sätter på den nederländska muslimska radiostationen, kommer du att höra detta. Från predikstolen, är denna fras ofta proklamerad. Jag pekar också på Koranen, Sura 9:29, som säger att krig måste utkämpas för att förbjuda det som Gud och Hans Sändebud har förbjudit.
Från dessa texter uttalas verkligen viljan att dominera. Jag hänvisar också i detta sammanhang till en ledande bok, "Reliance av Traveller", i denna anges att det är en plikt för varje muslim att delta i kriget, tills Islam triumferar.”
Ombedd att kommentera citatet: "Moderat islam existerar inte" sade Jansen: "Det är korrekt. Det finns moderata muslimer, men ingen moderat islam. Innehållet i islam är etablerat. Detta kan inte ändras.”
Citatet "Islam är en våldsam religion" fick följande kommentar: "Om Bibeln endast innehåller drömmar och berättelser som innehåller våld, Så innehåller Koranen kommandon till våld som krav. Det är en skyldighet, och belöningen är stor.”
Lika tydlig var han beträffande citatet "Denna bok uppviglar till hat och mord": "Ja. Den som läser tio sidor i Koranen kommer att se att detta är sant, så länge det gäller bara otrogna."
Så fortsatte förhöret med att prof. Jansen på punkt efter punkt bekräftade att Wilders uttalanden är i överensstämmelse med islam och dess källskrifter. Mot slutet av förhöret gav han en avlutande kommentar, som måste ses som en direkt reprimand till domstolen.
”Till sist kan jag informera er om min förvåning över att en nederländsk domstol fördjupar sig så mycket i detaljerna i religiösa och exegetiska frågor. Detta strider mot allt jag har blivit lärd i grundskolan, gymnasiet och på universitetet om maktdelning och separation mellan religion och politik, mellan kyrka och stat, o.s.v.”
Jämför detta rakryggade och av integritet präglade uppträdande, med vad som oftast här i Sverige presteras av professorn (em.) i islamologi, Jan Hjärpe, och hans gelikar i Lund. Kontrasten är minst sagt frapperande.
Det tredje förhöret med arabisten och islamologen Simon Admiraal finns i sin helhet här http://gatesofvienna.blogspot.com/2010/10/testimony-of-simon-admiraal-at-geert.html .
Även han ger entydigt stöd för de uttalanden som tillskrivs Wilders. Jag nöjer mig här med en kommentar av dr. Admiraal: ”Huruvida islam är ute efter att förstöra den västerländska civilisationen? Jag tror att med den västerländska civilisationen avses det liberala sekulära legala systemet. I den meningen är islam ute efter att förstöra det”
Kan det sägas tydligare?
Och hur har svenska medier hanterat detta material. Som redan antytts, naturligtvis inte med en stavelse. Anledningen är uppenbar. Dessa vittnesmål under ed innebär ju entydiga förkastanden av det rådande paradigmet om islam som ”fredens religion”.
Läs även andra bloggares åsikter om Demokrati, Islam, Media, Mänskliga rättigheter, Politik. Religion
Monday, 11 October 2010
När det medeltida barbariet tog plats i riksdagen
Abdirisak Waberi tog förra måndagen plats i Sveriges riksdag, en händelse som måste ses som en nederlagets dag för mänskliga rättigheter och liberala värderingar. Bakom detta omdöme ligger det faktum att mannen som bl.a. ordförande i Islamiska Förbundet i Sverige är en dokumenterad fundamentalistisk islamist. Att så är fallet framgick med all önskvärd tydlighet av ett antal uttalanden han gjorde i SVT:s programserie ”Slaget om muslimerna” hösten 2009.
Då Waberi i Studio Ett tillfrågades om flera av dessa tidigare uttalanden var han synnerligen vag. På frågan om en ogift man och kvinna får träffas på tu man hand hänvisade han till att en imam borde uttala sig istället. Han vägrade sedan att svara på frågan. I den ovan nämnda intervjun var han tydlig på att det inte är tillåtet. Detta leder till åtminstone två intressanta kommentarer. Den första gäller att han som, enligt egen utsago, troende muslim är skyldig att hålla reda på vad som är halal (tillåtet) respektive haram (förbjudet) utan att ständigt rådfråga en imam. Den andra och betydligt allvarligare frågeställningen gäller hans arbete i riksdagen. Är det möjligen så att han måste rådfråga en imam varje gång han skall ta ställning till en fråga i riksdagen?
Hans hyckleri blev närmast övertydligt då han hänvisade till att det råder religionsfrihet i Sverige. Detta konstaterande står direkt konflikt med att han som troende muslim har att följa sharia. Att så är fallet framgår av den muslimska doktrinen och bekräftas entydigt av Ammanbudskapet. Nu förhåller det sig så att enligt sharia finns varken religionsfrihet eller yttrandefrihet eller individens lika rätt. Hur han skall få detta att gå ihop med deltagandet i en demokratisk församling vore svårt att förstå om det inte vore för islamisternas flitiga bruk av taqiyya.
Det är inte nog med att han så långt möjligt måste följa sharia, han måste även sträva efter att införa detta medeltida och teokratiska lagsystem i det ”otrogna” land där han befinner sig. Det är inte svårt att förstå hans islamiska uppdrag och målsättning. Islamiska Förbundet liksom dess moské i Stockholm har starka kopplingar till Muslimska brödraskapet. Helt enligt sin plan ”Projektet” har brödraskapet nu lyckats infiltrera en så viktig västerländsk institution som vår riksdag. Detta är ett av många små steg i den uttalade strategin att islamisera västvärlden.
Nu är det extra viktigt för dem som fortfarande tror på ett fritt och demokratiskt Sverige att noga syna denne Quisling i sömmarna.
Läs även andra bloggares åsikter om Demokrati, Islam, Media, Mänskliga rättigheter, Politik, Religion, Sveriges Radio
Då Waberi i Studio Ett tillfrågades om flera av dessa tidigare uttalanden var han synnerligen vag. På frågan om en ogift man och kvinna får träffas på tu man hand hänvisade han till att en imam borde uttala sig istället. Han vägrade sedan att svara på frågan. I den ovan nämnda intervjun var han tydlig på att det inte är tillåtet. Detta leder till åtminstone två intressanta kommentarer. Den första gäller att han som, enligt egen utsago, troende muslim är skyldig att hålla reda på vad som är halal (tillåtet) respektive haram (förbjudet) utan att ständigt rådfråga en imam. Den andra och betydligt allvarligare frågeställningen gäller hans arbete i riksdagen. Är det möjligen så att han måste rådfråga en imam varje gång han skall ta ställning till en fråga i riksdagen?
Hans hyckleri blev närmast övertydligt då han hänvisade till att det råder religionsfrihet i Sverige. Detta konstaterande står direkt konflikt med att han som troende muslim har att följa sharia. Att så är fallet framgår av den muslimska doktrinen och bekräftas entydigt av Ammanbudskapet. Nu förhåller det sig så att enligt sharia finns varken religionsfrihet eller yttrandefrihet eller individens lika rätt. Hur han skall få detta att gå ihop med deltagandet i en demokratisk församling vore svårt att förstå om det inte vore för islamisternas flitiga bruk av taqiyya.
Det är inte nog med att han så långt möjligt måste följa sharia, han måste även sträva efter att införa detta medeltida och teokratiska lagsystem i det ”otrogna” land där han befinner sig. Det är inte svårt att förstå hans islamiska uppdrag och målsättning. Islamiska Förbundet liksom dess moské i Stockholm har starka kopplingar till Muslimska brödraskapet. Helt enligt sin plan ”Projektet” har brödraskapet nu lyckats infiltrera en så viktig västerländsk institution som vår riksdag. Detta är ett av många små steg i den uttalade strategin att islamisera västvärlden.
Nu är det extra viktigt för dem som fortfarande tror på ett fritt och demokratiskt Sverige att noga syna denne Quisling i sömmarna.
Läs även andra bloggares åsikter om Demokrati, Islam, Media, Mänskliga rättigheter, Politik, Religion, Sveriges Radio
Thursday, 16 September 2010
Osakliga påståenden om Sverigedemokraterna (SD).
Bloggen har fått tillgång till denna replik på Christer Sturmarks undermåliga inlägg på DN Debatt häromdagen, sedan DN inte haft "utrymme" att publicera den.
"Christer Sturmark bemöter (DN Debatt 14/9) ett tidigare inlägg av Elisabeth Gerle genom att bland annat sprida ett antal ogrundade och grovt osakliga påståenden om Sverigedemokraterna (SD). De båda debattörerna är oeniga om det mesta utom när det gäller att på dunkla grunder använda SD som slagpåse.
Sturmark talar om ”de rasistiska Sverigedemokraterna” utan att på något sätt styrka detta omdöme. SD kritiserar den av politikerna förda invandringspolitiken och inte enskilda individer, som drabbats av den sedan länge havererade integrationen. Han skulle bli förvånad om han såg hur många av ”de nya svenskarna”, som är medlemmar i SD sedan de flytt förtryckande strukturer och vill motverka att dessa strukturer får ökat fotfäste här.
Påståendet att ” SD i stora delar samhällssyn med islamister och konservativa kristna” är grovt osakligt. SD har inte i några avseenden samma samhällssyn som islamister utan motsätter sig starkt deras teokratiska och totalitära syn.
Sturemark, liksom Gerle, tycks leva i villfarelsen att islam i huvudsak är en religion. Inget kan vara mer fel. Det har visats att 61 % av Koranen handlar om politik ˗ inte religion. Beaktar man även de andra delarna av den islamiska trilogin, hadither och sira, blir övervikten för politik än större. Islam liksom islamism gör anspråk på att i detalj styra alla delar av mänskligt liv. Just däri ligger faran för den västerländska kulturen grundad på upplysningens ideal.
SD strävar efter ett samhälle med en stabil västerländsk värdegrund med bl.a. demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet mellan könen och sekularisering i betydelsen frihetlighet. Detta är tyvärr värden, som står i bjärt kontrast mot islams doktriner och en förtryckande sharia. Det är allt annat än en slump att inget muslimskt land har demokratiska fri- och rättigheter.
Det måste i ett demokratiskt samhälle vara tillåtet att kritisera en religion/ideologi utan att bli skälld som rasist."
Läs även andra bloggares åsikter om Demokrati, Islam, Media, Mänskliga rättigheter, Politik, Religion.
"Christer Sturmark bemöter (DN Debatt 14/9) ett tidigare inlägg av Elisabeth Gerle genom att bland annat sprida ett antal ogrundade och grovt osakliga påståenden om Sverigedemokraterna (SD). De båda debattörerna är oeniga om det mesta utom när det gäller att på dunkla grunder använda SD som slagpåse.
Sturmark talar om ”de rasistiska Sverigedemokraterna” utan att på något sätt styrka detta omdöme. SD kritiserar den av politikerna förda invandringspolitiken och inte enskilda individer, som drabbats av den sedan länge havererade integrationen. Han skulle bli förvånad om han såg hur många av ”de nya svenskarna”, som är medlemmar i SD sedan de flytt förtryckande strukturer och vill motverka att dessa strukturer får ökat fotfäste här.
Påståendet att ” SD i stora delar samhällssyn med islamister och konservativa kristna” är grovt osakligt. SD har inte i några avseenden samma samhällssyn som islamister utan motsätter sig starkt deras teokratiska och totalitära syn.
Sturemark, liksom Gerle, tycks leva i villfarelsen att islam i huvudsak är en religion. Inget kan vara mer fel. Det har visats att 61 % av Koranen handlar om politik ˗ inte religion. Beaktar man även de andra delarna av den islamiska trilogin, hadither och sira, blir övervikten för politik än större. Islam liksom islamism gör anspråk på att i detalj styra alla delar av mänskligt liv. Just däri ligger faran för den västerländska kulturen grundad på upplysningens ideal.
SD strävar efter ett samhälle med en stabil västerländsk värdegrund med bl.a. demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet mellan könen och sekularisering i betydelsen frihetlighet. Detta är tyvärr värden, som står i bjärt kontrast mot islams doktriner och en förtryckande sharia. Det är allt annat än en slump att inget muslimskt land har demokratiska fri- och rättigheter.
Det måste i ett demokratiskt samhälle vara tillåtet att kritisera en religion/ideologi utan att bli skälld som rasist."
Läs även andra bloggares åsikter om Demokrati, Islam, Media, Mänskliga rättigheter, Politik, Religion.
Tuesday, 14 September 2010
Dan Jönsson oförsiktig med fakta
Dan Jönsson bemötande i måndagens OBS av Johan Lundbergs tidigare inlägg om islamism avslöjade än en gång hans okunnighet om islam och att han handskas slarvigt med fakta i den mån han känner dem. Redan i första meningen avslöjar han med tautologin ”politisk islamism” att han inte behärskar ämnet. Klara definitioner av centrala begrepp är en viktig utgångspunkt för meningsfull diskussion. Med ”islamism” avses i allmänhet uppfattningen att islam skall styra såväl det sociala och politiska som det personliga livet. Detta kan med andra ord uttryckas som politisk islam, en ideologi, som styr samhället i sin helhet och där lagarna är konforma med den islamiska sharia.
Jönsson påstår i nästa andetag att ”den islamistiska kampen nästa enbart förs inom den muslimska världen…”. Vad han grundar detta groteskt felaktiga påstående på framgår inte. Han försöker göra ett nummer av islamismen förutom i Iran inte har ”någon reguljär armé”. Det är oklart vad detta avses bevisa då islamismen i sin jihad använder ett flertal andra redskap, varav terrorn och demografisk jihad under ett antal år visat sig framgångsrika. Man undrar om Jönsson hört talas om asymmetrisk krigföring eller ”fjärde generationens krigföring. Terrorn är för övrigt inom islam en väl beprövad metod, som dess store förebild Muhammed flitigt föreskrev och använde på sin tid.
Hans historielöshet är frapperande när han skyller islamismen och dess ”frammarsch på senare år” på USA och Västeuropa och deras agerande i nutid. Salafismen är en gren av islamismen och kan räkna sina rötter åtminstone till 1700-talet och al-Wahhab. Muslimska brödraskapet är också in i märgen en del av islamismen och grundades redan 1928 av al- Banna. Smaka bara på deras credo: “Allah är vårt mål; Koranen är vår konstitution; Profeten är vår ledare; jihad är vår väg; och döden för Allahs sak är vår högsta strävan.”
Brödraskapet ser sharia, baserad på Koranen och sunna, som lagar givna av Allah vilka därför skall tillämpas på livets alla delar, inklusive organisering av regeringen och hanterandet av alla dagliga problem. Detta är inget annat än islamism i sin prydno.
Det är mer än högtid att Dan Jönsson och andra kvasiintellektuella lär sig att islamismens aktiviteter främst inte styrs av vad västvärlden gör utan av den är, nämligen Dar al-Harb, de otrognas land som med alla tillbuds stående medel skall underkuvas under islam och sharia i enlighet med påbudet i Koranen 9:29.
Där, och i flera andra verser i Koranen och i hadither, finns grunden för islamismen som utrotningsideologi. Där finns grunden för dess teokratiska, totalitära och just det fascistoida ideologi. Det är just ideologin som är det avgörande inte vilken ”militärapparat”, som för stunden står till buds. Jönsson har delvis rätt i att talibanerna och Al-Qaida inte utgör ett direkt hot mot vår civilisation. Men han bortser från att de andra delarna av islamismen sedan ett par årtionde bedriver en omfattande och framgångsrik offensiv mot denna civilisation genom demografisk jihad, terrorstöttade påtryckningar mot regeringar och kulturell infiltration med hjälp av miljarder av petrodollar, hängivna medhjälpare samt med stöd av naiva och okunniga s.k. intellektuella inte minst från den svenska socialistiska ankdammen.
När Jönsson och hans gelikar vägrar inse att islamismen utgör ett påtagligt ”hot mot demokratin” är det just de själva, som gör ”debatten snävare”. Om de istället för att försöka blanda bort korten ägnade tid att studera några böcker och artiklar av ex-muslimer som Abul Kasem, M A Khan, Ali Sina, Wafa Sultan och Ibn Warraq m.fl., skulle de finna att dessa kommer fram till i princip samma slutsatser som Ayaan Hirsi Ali gör. De säger utifrån sin gedigna kunskap och erfarenhet av islam att denna och det man kallar islamism är direkta hot mot demokratin. Om sedan, Jönsson, Buruma och Garton Ash et consortes bekvämade sig till att studera Ammanbudskapet och Kairodeklarationen skulle de finna att dessa dokument bekräftar samma slutsats.
Det skulle vara minst sagt intressant hur Jönsson tänkt sig att de två ovan nämnda dokumentens syn på islam, demokrati och mänskliga rättigheter skulle kunna förenas med västerländsk syn på religion, demokrati och mänskliga fri- och rättigheter.
Läs även andra bloggares åsikter om Demokrati, Islam, Media, Mänskliga rättigheter, Politik, Religion, Sveriges Radio
Jönsson påstår i nästa andetag att ”den islamistiska kampen nästa enbart förs inom den muslimska världen…”. Vad han grundar detta groteskt felaktiga påstående på framgår inte. Han försöker göra ett nummer av islamismen förutom i Iran inte har ”någon reguljär armé”. Det är oklart vad detta avses bevisa då islamismen i sin jihad använder ett flertal andra redskap, varav terrorn och demografisk jihad under ett antal år visat sig framgångsrika. Man undrar om Jönsson hört talas om asymmetrisk krigföring eller ”fjärde generationens krigföring. Terrorn är för övrigt inom islam en väl beprövad metod, som dess store förebild Muhammed flitigt föreskrev och använde på sin tid.
Hans historielöshet är frapperande när han skyller islamismen och dess ”frammarsch på senare år” på USA och Västeuropa och deras agerande i nutid. Salafismen är en gren av islamismen och kan räkna sina rötter åtminstone till 1700-talet och al-Wahhab. Muslimska brödraskapet är också in i märgen en del av islamismen och grundades redan 1928 av al- Banna. Smaka bara på deras credo: “Allah är vårt mål; Koranen är vår konstitution; Profeten är vår ledare; jihad är vår väg; och döden för Allahs sak är vår högsta strävan.”
Brödraskapet ser sharia, baserad på Koranen och sunna, som lagar givna av Allah vilka därför skall tillämpas på livets alla delar, inklusive organisering av regeringen och hanterandet av alla dagliga problem. Detta är inget annat än islamism i sin prydno.
Det är mer än högtid att Dan Jönsson och andra kvasiintellektuella lär sig att islamismens aktiviteter främst inte styrs av vad västvärlden gör utan av den är, nämligen Dar al-Harb, de otrognas land som med alla tillbuds stående medel skall underkuvas under islam och sharia i enlighet med påbudet i Koranen 9:29.
Där, och i flera andra verser i Koranen och i hadither, finns grunden för islamismen som utrotningsideologi. Där finns grunden för dess teokratiska, totalitära och just det fascistoida ideologi. Det är just ideologin som är det avgörande inte vilken ”militärapparat”, som för stunden står till buds. Jönsson har delvis rätt i att talibanerna och Al-Qaida inte utgör ett direkt hot mot vår civilisation. Men han bortser från att de andra delarna av islamismen sedan ett par årtionde bedriver en omfattande och framgångsrik offensiv mot denna civilisation genom demografisk jihad, terrorstöttade påtryckningar mot regeringar och kulturell infiltration med hjälp av miljarder av petrodollar, hängivna medhjälpare samt med stöd av naiva och okunniga s.k. intellektuella inte minst från den svenska socialistiska ankdammen.
När Jönsson och hans gelikar vägrar inse att islamismen utgör ett påtagligt ”hot mot demokratin” är det just de själva, som gör ”debatten snävare”. Om de istället för att försöka blanda bort korten ägnade tid att studera några böcker och artiklar av ex-muslimer som Abul Kasem, M A Khan, Ali Sina, Wafa Sultan och Ibn Warraq m.fl., skulle de finna att dessa kommer fram till i princip samma slutsatser som Ayaan Hirsi Ali gör. De säger utifrån sin gedigna kunskap och erfarenhet av islam att denna och det man kallar islamism är direkta hot mot demokratin. Om sedan, Jönsson, Buruma och Garton Ash et consortes bekvämade sig till att studera Ammanbudskapet och Kairodeklarationen skulle de finna att dessa dokument bekräftar samma slutsats.
Det skulle vara minst sagt intressant hur Jönsson tänkt sig att de två ovan nämnda dokumentens syn på islam, demokrati och mänskliga rättigheter skulle kunna förenas med västerländsk syn på religion, demokrati och mänskliga fri- och rättigheter.
Läs även andra bloggares åsikter om Demokrati, Islam, Media, Mänskliga rättigheter, Politik, Religion, Sveriges Radio
Subscribe to:
Posts (Atom)
