Jag skall idag skriva om något jag alls inte önskar se, men som blir mer och mer oundvikligt. Utgångspunkten är två videoinslag jag hittat via MXp. Den första videon (i fem delar) är en längre intervju med Bat Yeor och en ex-muslim och tidigare imam kallad Sam. Bat Yeor är sedan många år en av mina hjältinnor och "Sam" gör här en helgjuten insats. Tillsammans ger de här en mycket sann bild av islam. De varnar samstämmigt för islam och sharia med dess avsaknad av tolerans av oliktänkande, dess förtryck av otrogna och dess anspråk på teokratiskt världsherravälde.
Om det nu inte i dagens antiintellektuella debattklimat i väst är opportunt att lyssna på vad något så lågt stående som en vit man säger, så borde man väl kunna lyssna till dessa två personer med ingående kunskap om och erfarenhet av islam. Och varför inte lyssna på ett stort antal ex-muslimer som Abul Kasem, Ali Sina, Ayaan Hirsi Ali, Ibn Warraq, M.A. Khan och Wafa Sultan, vilka utifrån sina ingående insikter om islam publicerat många böcker och artiklar under en följd av år. Dessas budskap är snarlikt det Bat Yeor och ”Sam” förmedlar. Alla dessa och många fler säger enstämmigt att islam inte är förenligt med ett demokratiskt samhälle. Varför lyssnar inte etablissemanget på dem
Efter att ha lyssnat på ovan nämnd video, snubblade jag över en länk till ”Multikulturalism och islam i Frankrike” från CBN News. Programmet tecknar en mörk bild över utvecklingen i Frankrike och Europa. Flera av de intervjuade talar om den pågående islamiseringen och sannolikheten för kommande inbördeskrig i det allt mer splittrade samhället.
Vi fortsätter som om inget har hänt att ta emot stora mängder av muslimer av vilka många är rena islamister. Och när de senare uppnått ”kritisk massa” blir det riktigt illa.
Så länge de politiska och mediala eliterna av ren, fundamental okunnighet och missriktad välvilja vägrar att inse att islam inget annat är än totalitär ideologi nödtorftigt maskerad till religion, kommer man inte att kunna skilja agnarna från vetet. Så länge kommer den accelererande islamiseringen att pågå med fundamentalisterna, som har tolkningsföreträde med stöd av Koranen och sunna. Så länge kommer nedmonteringen av det öppna demokratiska samhället att pågå.
Vilka är då de närmast skyldiga till detta sakernas tillstånd? Låt mig nämna några, som står högt upp på de anklagades lista:
• Socialister av olika nyanser, som vurmar för multikultur
• Dumliberaler, som inte drar sig för att omfamna en totalitär ideologi
• Miljörörelsen, som mera styrs av känsla än förnuft och kunskap
Så småningom fann (i Sverige) moderaterna för gott att av opportunistiska skäl hoppa på vagnen. Bildt gjorde ett felval av pyramidala mått hösten 1991 då han vek sig för Westerberg och rev upp det två år gamla Luciabeslutet. Det ledde till världens mest generösa flyktingpolitik och öppnade gränserna för inte minst en massinvandring av muslimer. Man tog detta beslut tvärtemot en stor opinion bland väljarna, som var emot ökad invandring (se här). Det förräderiet mot svenska folket skall vi sent glömma.
Det västerländska samhället bygger på frihet och förnuft och nu har de politiska eliterna under några decennier medverkat till spridning och rentav import av dessas motsatser: ofrihet, oförnuft och teokrati. Hur skall detta sluta? Jag befarar att de som uttalade sig i videon från Frankrike kommer att bli sannspådda när verklighetens folk fått mer än nog.
Läs även andra bloggares åsikter om Demokrati, Islam, Media, Mänskliga rättigheter, Politik, Religion
Sunday, 27 March 2011
Friday, 11 March 2011
Islams historia sedd genom färgade glasögon
De som tisdagen den 1 mars bänkat sig i en fullsatt sal i ABF-huset i Stockholm fick ta del av en absurd och tragikomisk föreställning framförd av religionshistorikern Christer Hedin. Han lyckades, oftast i raljerande ton, under en timma leverera ett antal halvsanningar, förtigande av relevanta fakta, färvrängningar av historien och direkta lögner till åhörare, som överlag var fundamentalt okunniga om islam och dess historia.
Den gode docenten inledde med att göra ett stort nummer av att enligt hans mening kultur i vid bemärkelse överfördes till Europa via Bagdad och att den grekiska kulturen överlevde tack vare islam. Det finns andra och större vetenskapsmän, som t.ex. Ernest Renan, vilka har en helt annan uppfattning. Den senare sade i ett verk om dessa ting att ”den grekiska kulturen överlevde trots islam och inte tack vare densamma”.
Hedin hävdade att den islamiska ”kulturen” nått en höjdpunkt i mitten av 1200-talet då det abbasidiska kalifatet föll för mongolerna 1258 och Bagdad förstördes i grunden. Norra Europa hade vid denna tid mycket begränsad kontakt med Bagdad och den muslimska världen, bortsett från den pågående återerövringen av Spanien från en annan islamisk dynasti. Han beskrev inte i något avseende hur, mot denna bakgrund den grekiska kulturen skulle ha överförts till Europa från Bagdad. Till saken hör att Konstantinopel och Athen föll för turkarna först 1453, nästan 200 år efter Bagdads förstörelse. Många forskare har visat att ett stort antal vetenskapsmän dessförinnan flydde västerut medförande betydande delar av det grekiska kulturarvet.
Man undrar stillsamt om den gode docenten ens hört talas om Wilhelm av Moerbeke, som på 1200-talet översatte bl.a. Aristoteles samlade verk direkt från grekiska till latin, inklusive de verk som aldrig översatts till arabiska. Man var alltså alls inte beroende av texter, som översatts i flera steg via arabiskan. Hedins påståenden om hur Aristoteles filosofi nådde Europa är inget annat än ren historieförfalskning. Den norske akademikern Fjordman ger här en fyllig översikt över ”kulturöverföringen”.
Klädsamt nog erkände Hedin att vårt talsystem med den viktiga nollan har sina rötter i Indien. Han beskrev detta som att ”muslimerna hämtade detta från Indien”. Försktigtvis undvek han att nämna att denna ”hämtning” var ett resultat av exempellöst blodig erövring och kolonialisering av stora delar av Indien. Den indiske historikern K.S. Lal beräknade med utgånspunkt från huvudsakligen muslimska källor att cirka 80 miljoner indier dödades under dessa erövringar, förutom de många tusen, som togs som slavar och sändes till emirer och till kalifen i Bagdad.
Den gode docenten beskrev sedan i svepande termer några epoker under islams utveckling:
632-750 Erövringens tid
750-1258 Abbasidernas tid
1258-1798 Nya riken
Dessa ”nya riken” beskrev han mycket översiktligt som:
1280-1920 Osmanska riket
1501-1722 Iran (safavidiska riket)
1500-1857 Mogulriket (Indien, Pakistan)
Han menade att de islamiska väldenas nedgång sammanföll med den europeiska kolonialismen, vilket han beskrev som ”eländigt”. Han nämnde försiktigtvis inte att den islamiska erövringen fortsatte många hundra år efter år 750. I väst hejdades den inte förrän 1683, då den osmanska armén besegrades utanför Wien.
Hedin gav sedan en kort beskrivning av hur Muhammed började sin profetbana. Han demonstrerade åter sin intellektuella ohederlighet då han påstod att ”det viktigaste i förkunnelsen var att man skulle ta socialt ansvar och att man skulle fokusera på livet efter detta”. På ståendet om socialt ansvar är rent nonsens och grovt osakligt, medan betonandet av livet efter detta är korrekt. Han fortsatte med att påstå att Koranen mest ”handlar om att dela med sig” och att ”judar, kristna och muslimer har samma etik”. Denna sekvens avslutades med det lika absurda påståendet att: ”Enligt deras etik skall man ta vara på sin broder”. Inget kan vara mer fjärran från sanningen. Islam har inte ens en generell ”Gyllene regel”.
Koranens verkliga innehåll framgår delvis här och här. Det är ett välbelagt faktum att Koranen till 61 % består av invektiv, hat och grovt våld mot judar, kristna och andra otrogna. Hela 19 % av islams ”heligaste skrift” påbjuder våldsam erövring och underkuvande av otrogna.
Strax därefter kom ett av de mest hårresande och förljugna påståendena under hela föreläsningen, när han sammanfattade Muhammeds tio år efter flytten till Medina med: ”Det blev lite konflikter mellan Medina och Mecka, men det slutade med att de alla enades”. Det får anses vara något av årtiondets understatement. Bakom den korta meningen döljer sig en närmast obruten räcka av överfall på karavaner och kringboende stammar, otaliga mord på verbala kritiker, tortyr av fångar, slavhantering samt pogromer mot två judiska stammar.
Nästa förfärliga lögn var att: ”många gick över till islam för att göra karriär”. Detta märkliga uttalande konstaterar fullständigt med vad ett antal internationellt erkända historiker och islamkännare anser, grundat på väl belagda källor. Ibn Warraq sammanfattar det hela enligt följande i sin bok ”Why I am not a Muslim”: ”Givet den konstanta förödmjukelsen och degraderingen samt skattemässigt och socialt förtryck, är det inte förvånande att många dhimmis sökte en väg ut ur sin omöjliga situation genom att konvertera. Men även om de inte tekniskt ”tvingades under dödshot eller med kniven på strupen kan vi fortfarande anse dessa konverteringar som påtvungna dessa dhimmis. Moraliskt finns det verkligen ingen skillnad mellan dessa två slag av ”påtvingad konvertering”.
Ibn Warraqs källor är bl.a. professorerna Norman Stillman och Bernhard Lewis samt historikern Bat Yeor, vilka samtliga gjort väldokumenterad forskning inom detta område. Docenten Hedin spelar, med förlov sagt, i en betydligt lägre division än dessa.
Ett intressant faktum i sammanhanget år att de, födda som kristna, som verkligen lyckades göra karriär inom osmanska riket, en del, vilka genom devshirme, pojkskatt, togs med tvång i unga år för att uppfostras som muslimer och senare janitscharer eller ämbetsmän. Detta var emellertid allt annat än ett fritt val.
Lögnerna duggade tätt denna kväll. Nästa i tur var det grundlösa påståendet att: ”muslimerna alltid varit rädda om bevara gamla kulturer”. Man undrar stillsamt om han hört talas om begreppet jahiliya, vilket innefatta allt som kom före islam och därför ses som värdelöst. Det finns faktiskt väl belagt att islam vart än den drog fram förödde kyrkor, synagogor, tempel, universitet, bibliotek m.m.
Slutligen vill jag ta upp ytterligare två flagranta lögner i Hedins framställning. Han sade att: ”det finns inget fast innehåll i sharialagar”. Om så vore fallet, hur kan det då komma sig att islams ledande auktoriteter i bl.a. Kairodeklarationen och Ammanbudskapet tillmäter just sharia central betydelse? Det är bevis så gott som något på att Hedin har helt fel i detta påstående.
Mot slutet sade han att; ”Det går inte att beskriva Muslimska brödraskapet”. Återigen helt fel. Om man bekvämar sig till att gå in på dess officiella hemsida kan man ta del av såväl stadgar som motto och mängder av uttalanden och artiklar av ledande figurer som Qaradawi m.fl. Det framgår tydligt att Brödraskapets högsta mål är att med alla till buds stående medel införa islam och sharia i hela världen. Det är därför mer än hög tid för denna värld äntligen vakna upp och inse faran. Tyvärr kommer nog inte docenten Hedin att vakna upp, då han är alltför hårt insnöad i sitt ide.
Läs även andra bloggares åsikter om Demokrati, Islam, Media, Mänskliga rättigheter, Politik, Religion, Stockholms universitet
Den gode docenten inledde med att göra ett stort nummer av att enligt hans mening kultur i vid bemärkelse överfördes till Europa via Bagdad och att den grekiska kulturen överlevde tack vare islam. Det finns andra och större vetenskapsmän, som t.ex. Ernest Renan, vilka har en helt annan uppfattning. Den senare sade i ett verk om dessa ting att ”den grekiska kulturen överlevde trots islam och inte tack vare densamma”.
Hedin hävdade att den islamiska ”kulturen” nått en höjdpunkt i mitten av 1200-talet då det abbasidiska kalifatet föll för mongolerna 1258 och Bagdad förstördes i grunden. Norra Europa hade vid denna tid mycket begränsad kontakt med Bagdad och den muslimska världen, bortsett från den pågående återerövringen av Spanien från en annan islamisk dynasti. Han beskrev inte i något avseende hur, mot denna bakgrund den grekiska kulturen skulle ha överförts till Europa från Bagdad. Till saken hör att Konstantinopel och Athen föll för turkarna först 1453, nästan 200 år efter Bagdads förstörelse. Många forskare har visat att ett stort antal vetenskapsmän dessförinnan flydde västerut medförande betydande delar av det grekiska kulturarvet.
Man undrar stillsamt om den gode docenten ens hört talas om Wilhelm av Moerbeke, som på 1200-talet översatte bl.a. Aristoteles samlade verk direkt från grekiska till latin, inklusive de verk som aldrig översatts till arabiska. Man var alltså alls inte beroende av texter, som översatts i flera steg via arabiskan. Hedins påståenden om hur Aristoteles filosofi nådde Europa är inget annat än ren historieförfalskning. Den norske akademikern Fjordman ger här en fyllig översikt över ”kulturöverföringen”.
Klädsamt nog erkände Hedin att vårt talsystem med den viktiga nollan har sina rötter i Indien. Han beskrev detta som att ”muslimerna hämtade detta från Indien”. Försktigtvis undvek han att nämna att denna ”hämtning” var ett resultat av exempellöst blodig erövring och kolonialisering av stora delar av Indien. Den indiske historikern K.S. Lal beräknade med utgånspunkt från huvudsakligen muslimska källor att cirka 80 miljoner indier dödades under dessa erövringar, förutom de många tusen, som togs som slavar och sändes till emirer och till kalifen i Bagdad.
Den gode docenten beskrev sedan i svepande termer några epoker under islams utveckling:
632-750 Erövringens tid
750-1258 Abbasidernas tid
1258-1798 Nya riken
Dessa ”nya riken” beskrev han mycket översiktligt som:
1280-1920 Osmanska riket
1501-1722 Iran (safavidiska riket)
1500-1857 Mogulriket (Indien, Pakistan)
Han menade att de islamiska väldenas nedgång sammanföll med den europeiska kolonialismen, vilket han beskrev som ”eländigt”. Han nämnde försiktigtvis inte att den islamiska erövringen fortsatte många hundra år efter år 750. I väst hejdades den inte förrän 1683, då den osmanska armén besegrades utanför Wien.
När han betecknade den europeiska kolonialismen som eländig, men samtidigt gick förbi den långa perioden av islamisk expansion utan kommentar, gjorde han sig skyldig till en förfärande historieförfalskning. Dessa islamiska erövringar var allt annat än söndagsutflykter. De överträffar i blodspillan, grymhet och förödelse med råge det europeiska kolonisatörer gjorde sig skyldiga under en dessutom betydligt kortare tid.
Hedin gav sedan en kort beskrivning av hur Muhammed började sin profetbana. Han demonstrerade åter sin intellektuella ohederlighet då han påstod att ”det viktigaste i förkunnelsen var att man skulle ta socialt ansvar och att man skulle fokusera på livet efter detta”. På ståendet om socialt ansvar är rent nonsens och grovt osakligt, medan betonandet av livet efter detta är korrekt. Han fortsatte med att påstå att Koranen mest ”handlar om att dela med sig” och att ”judar, kristna och muslimer har samma etik”. Denna sekvens avslutades med det lika absurda påståendet att: ”Enligt deras etik skall man ta vara på sin broder”. Inget kan vara mer fjärran från sanningen. Islam har inte ens en generell ”Gyllene regel”.
Koranens verkliga innehåll framgår delvis här och här. Det är ett välbelagt faktum att Koranen till 61 % består av invektiv, hat och grovt våld mot judar, kristna och andra otrogna. Hela 19 % av islams ”heligaste skrift” påbjuder våldsam erövring och underkuvande av otrogna.
Strax därefter kom ett av de mest hårresande och förljugna påståendena under hela föreläsningen, när han sammanfattade Muhammeds tio år efter flytten till Medina med: ”Det blev lite konflikter mellan Medina och Mecka, men det slutade med att de alla enades”. Det får anses vara något av årtiondets understatement. Bakom den korta meningen döljer sig en närmast obruten räcka av överfall på karavaner och kringboende stammar, otaliga mord på verbala kritiker, tortyr av fångar, slavhantering samt pogromer mot två judiska stammar.
Nästa förfärliga lögn var att: ”många gick över till islam för att göra karriär”. Detta märkliga uttalande konstaterar fullständigt med vad ett antal internationellt erkända historiker och islamkännare anser, grundat på väl belagda källor. Ibn Warraq sammanfattar det hela enligt följande i sin bok ”Why I am not a Muslim”: ”Givet den konstanta förödmjukelsen och degraderingen samt skattemässigt och socialt förtryck, är det inte förvånande att många dhimmis sökte en väg ut ur sin omöjliga situation genom att konvertera. Men även om de inte tekniskt ”tvingades under dödshot eller med kniven på strupen kan vi fortfarande anse dessa konverteringar som påtvungna dessa dhimmis. Moraliskt finns det verkligen ingen skillnad mellan dessa två slag av ”påtvingad konvertering”.
Ibn Warraqs källor är bl.a. professorerna Norman Stillman och Bernhard Lewis samt historikern Bat Yeor, vilka samtliga gjort väldokumenterad forskning inom detta område. Docenten Hedin spelar, med förlov sagt, i en betydligt lägre division än dessa.
Ett intressant faktum i sammanhanget år att de, födda som kristna, som verkligen lyckades göra karriär inom osmanska riket, en del, vilka genom devshirme, pojkskatt, togs med tvång i unga år för att uppfostras som muslimer och senare janitscharer eller ämbetsmän. Detta var emellertid allt annat än ett fritt val.
Lögnerna duggade tätt denna kväll. Nästa i tur var det grundlösa påståendet att: ”muslimerna alltid varit rädda om bevara gamla kulturer”. Man undrar stillsamt om han hört talas om begreppet jahiliya, vilket innefatta allt som kom före islam och därför ses som värdelöst. Det finns faktiskt väl belagt att islam vart än den drog fram förödde kyrkor, synagogor, tempel, universitet, bibliotek m.m.
Slutligen vill jag ta upp ytterligare två flagranta lögner i Hedins framställning. Han sade att: ”det finns inget fast innehåll i sharialagar”. Om så vore fallet, hur kan det då komma sig att islams ledande auktoriteter i bl.a. Kairodeklarationen och Ammanbudskapet tillmäter just sharia central betydelse? Det är bevis så gott som något på att Hedin har helt fel i detta påstående.
Mot slutet sade han att; ”Det går inte att beskriva Muslimska brödraskapet”. Återigen helt fel. Om man bekvämar sig till att gå in på dess officiella hemsida kan man ta del av såväl stadgar som motto och mängder av uttalanden och artiklar av ledande figurer som Qaradawi m.fl. Det framgår tydligt att Brödraskapets högsta mål är att med alla till buds stående medel införa islam och sharia i hela världen. Det är därför mer än hög tid för denna värld äntligen vakna upp och inse faran. Tyvärr kommer nog inte docenten Hedin att vakna upp, då han är alltför hårt insnöad i sitt ide.
Läs även andra bloggares åsikter om Demokrati, Islam, Media, Mänskliga rättigheter, Politik, Religion, Stockholms universitet
Thursday, 3 March 2011
Studio Ett och Muslimska brödraskapet
Studio Ett hade måndagen den 7 februari ett längre inslag om Egypten och det Muslimska brödraskapet (MB). Ett antal märkliga uttalanden gjordes under inslaget, vilka förtjänar kommentarer. Låt mig först börja med att gå igenom vad denna organisation står för enligt dess egna officiella hemsida och auktoriserade uttalanden.
Brödraskapets motto lyder: "Allah är vårt mål. Profeten är vår ledare. Koranen är vår lag. Jihad är vår väg. Att dö för Allahs väg är vår högsta hopp. Allahu Akbar! "
Brödraskapets internationella huvudorganisation har detaljerade stadgar, som tills för några dagar sedan fanns tillgängliga på rörelsens officiella hemsida. Redan i de inledande paragraferna slås fast att det är en internationell organisation med syftet att globalt införa Allahs lag, sharia. Det är tydligt att man har ett globalt perspektiv och riktar sig till både muslimer och icke-muslimer. Man betonar (Artikel 2): ”Behovet av att arbeta med att inrätta den islamiska staten, som syftar till att effektivt genomföra bestämmelserna i islam och dess läror.”
Det framgår av stadgarna att organisationen är mycket hierarkisk och hårt centralstyrd. Dotterorganisationer i olika länder måste t.ex. få alla viktiga beslut godkända i förväg av det styrande presidiet (Artikel 50). Sharias centrala roll framgår av att högsta ”Shura-rådet” är en av de viktigaste institutionerna inom MB. Detta råd svarar för övergripande tillämpning av sharia. Varje land har sedan ett eget underordnat shura-råd.
Ytterligare fakta om MB gavs i en färsk artikel. Där konstateras: ”Genom rökridån, kvarstår ett faktum, MB har inte förändrat ett dugg av sina urkunder sedan starten 1928. Deras urkunder är de avslöjande bevisen för att deras mål är islamisering och inte demokrati”. Detta stöds av ett antal uttalanden av ledande företrädare. Här finns bara utrymme för att citera rörelsens grundare Hassan al-Banna: "Det ligger i islams natur att dominera, inte att bli dominerad, att driva igenom sin lag över alla länder och att utvidga sin makt för hela planeten."
Jag har tidigare i bl.a. detta inlägg visat att sharia är helt oförenlig med västerländsk demokrati. Av detta följer att MB:s agenda inte låter sig förenas med demokrati. Mot denna bakgrund skall vi nu granska några av uttalandena i det aktuella inslaget.
Efter ett antal minuter kommer BBC-reportern Magdi Abdelhadi till tals. Han menar att även om MB har ”en viss sida som kan väcka oro” är det ändå så att ”de vill också ha demokrati” samtidigt som de likt ”de flesta egyptier” har en ”ganska religiös syn på saker och ting”. Han ger här en grovt förskönande bild av MB. I verkligheten är det så att även om MB kan tänka sig att av taktiska skäl temporärt anamma några av demokratins rekvisit som ”demokratiska val”, så är detta snarare som ett medel än ett mål. MB kan nämligen av doktrinära skäl aldrig acceptera de mest grundläggande demokratiska rekvisiten som åsikts- och yttrandefrihet, religionsfrihet och allas likhet inför lagen eftersom dessa strider mot sharia.
Något senare får en representant för MB komma tilltals genom en reporter, översätter och sammanfattar. Vad avser målen för MB sägs att: ”Orden frihet för folket återkommer, att upprätta en civil stat med demokrati, rättvisa och frihet, en [stat] där korruption motarbetas och diktaturen sopas undan”.
Detta låter ju väldigt bra om det inte om det inte vore för ”det finstilta” mellan raderna, nämligen att frihet och demokrati enligt MB utgår från sharia med konsekvenser enligt ovan.
Han fortsätter sedan att: ”MB vill nu försöka få så stort inflytande som möjligt. Vi vill prioritera utbildning och jobba för goda moraliska värden”. Detta betyder om vi ”läser det finstilta” naturligtvis koranskolor och moral enligt sharia.
”Det finns en rädsla i Väst för MB, som är helt grundlös”, säger han. ”Vi kommer inte att ha någon hemlig agenda. Vi kommer att fortsätta kämpa mot extremism och våld”. ”För MB:s samhällsbygge spelar islam en central roll men Kamel tonar gärna ner samtal om sharia-lagarna, som bl.a. bygger på texter ur Koranen, kanske av rädsla för den islamofobi han talar om. Det finns ingen diskussion om att sharia-lagar skall träda i kraft”, säger han.
Allt detta motstridiga nonsens sväljer programledarna och deltagande ”experter” som gapande fågelungar utan någon som helst reflexion. Man undrar om dessa intellektuella zombier överhuvudtaget hört talas om begrepp som övergripande strategier och för tillfället tillämpad taktik. Uppenbart inte! MB behöver ingen ”hemlig agenda” då de redan har de långsiktiga målen inskrivna i sina stadgar. När MB talar om extremism är det utifrån deras egen definition, som naturligtvis inte innefattar islamism och jihad mot de otrogna. Han vill naturligtvis inte tala om sharia eftersom han vet att den står i konflikt med västerländsk demokrati.
Reporterns hänvisning till islamofobi är både aningslös och oförskämd mot oss som är kritiska mot sharia. Det är allt annat än tecken på en fobi om man är starkt kritisk till det medeltida totalitära lagsystem som är sharia.
Så släpps Cecilia Uddén in. Efter att hon försökt beskriva en stor spännvidd inom MB konstaterar hon att: ”Hamas ät extrem; vi har sett vad som har hänt i Gaza, och den andra extremen är då turkiska AKP, att Brödraskapet skulle utvecklas i en sorts kristdemokratisk riktning”. Att Hamas är en extrem rörelse står utom tvivel, men att jämföra AKP med kristdemokrater är inte bara naivt och aningslöst utan direkt förolämpande mot de senare.
Efter att ha konstaterat att okunskapen om Brödraskapet är enorm berättar hon med indignation i rösten att samtliga EU-ambassadörer i Kairo avstått från att träffa medlemmar av MB. Den stora okunskapen om MB är hon själv ett tydligt exempel på. Magdi Abdelhadi får sedan komma till tals igen och hävdar ”att oron och rädslan för Brödraskapet är betydligt större i västvärlden än i Egypten. Visserligen finns det liberala och vänsterpolitiker, som är rädda för dem”. Han inser tydligen inte att de stackars egyptierna inte har så mycket att förlora, medan många i väst och liberala egyptier väl vet vilken antidemokratisk doktrin MB omfattar.
Han menar sedan att om ”egyptierna i ett öppet och demokratiskt samhälle kommer att välja ett Muslimskt brödraskapsstyre, so what, so let it be”. Maken till naivitet eller kanske förljugenhet får man leta efter.
Sedan får en s.k. forskare från FOI ge sina synpunkter. Han sjunger naturligtvis i samma dur då det gäller att idyllisera MB. Han menar liksom Abdelhadi att okunskapen om MB är stor och hävdar att det därför finns fördomar mot organisationen. Han gör sedan det häpnadsväckande uttalandet: ”För mig är organisationen precis som vilken organisation som helst i t.o.m. Europa”. Han demonstrerar därmed själv en pyramidal okunnighet om MB.
Detta får räcka som exempel på hur tendentiöst och osakligt programmet genomgående idylliserade Muslimska Brödraskapet. Ännu ett intellektuellt lågvattenmärke för Studio Ett.
Läs även andra bloggares åsikter om Demokrati, Islam, Media, Mänskliga rättigheter, Politik, Religion, Sveriges Radio
Brödraskapets motto lyder: "Allah är vårt mål. Profeten är vår ledare. Koranen är vår lag. Jihad är vår väg. Att dö för Allahs väg är vår högsta hopp. Allahu Akbar! "
Brödraskapets internationella huvudorganisation har detaljerade stadgar, som tills för några dagar sedan fanns tillgängliga på rörelsens officiella hemsida. Redan i de inledande paragraferna slås fast att det är en internationell organisation med syftet att globalt införa Allahs lag, sharia. Det är tydligt att man har ett globalt perspektiv och riktar sig till både muslimer och icke-muslimer. Man betonar (Artikel 2): ”Behovet av att arbeta med att inrätta den islamiska staten, som syftar till att effektivt genomföra bestämmelserna i islam och dess läror.”
Det framgår av stadgarna att organisationen är mycket hierarkisk och hårt centralstyrd. Dotterorganisationer i olika länder måste t.ex. få alla viktiga beslut godkända i förväg av det styrande presidiet (Artikel 50). Sharias centrala roll framgår av att högsta ”Shura-rådet” är en av de viktigaste institutionerna inom MB. Detta råd svarar för övergripande tillämpning av sharia. Varje land har sedan ett eget underordnat shura-råd.
Ytterligare fakta om MB gavs i en färsk artikel. Där konstateras: ”Genom rökridån, kvarstår ett faktum, MB har inte förändrat ett dugg av sina urkunder sedan starten 1928. Deras urkunder är de avslöjande bevisen för att deras mål är islamisering och inte demokrati”. Detta stöds av ett antal uttalanden av ledande företrädare. Här finns bara utrymme för att citera rörelsens grundare Hassan al-Banna: "Det ligger i islams natur att dominera, inte att bli dominerad, att driva igenom sin lag över alla länder och att utvidga sin makt för hela planeten."
Jag har tidigare i bl.a. detta inlägg visat att sharia är helt oförenlig med västerländsk demokrati. Av detta följer att MB:s agenda inte låter sig förenas med demokrati. Mot denna bakgrund skall vi nu granska några av uttalandena i det aktuella inslaget.
Efter ett antal minuter kommer BBC-reportern Magdi Abdelhadi till tals. Han menar att även om MB har ”en viss sida som kan väcka oro” är det ändå så att ”de vill också ha demokrati” samtidigt som de likt ”de flesta egyptier” har en ”ganska religiös syn på saker och ting”. Han ger här en grovt förskönande bild av MB. I verkligheten är det så att även om MB kan tänka sig att av taktiska skäl temporärt anamma några av demokratins rekvisit som ”demokratiska val”, så är detta snarare som ett medel än ett mål. MB kan nämligen av doktrinära skäl aldrig acceptera de mest grundläggande demokratiska rekvisiten som åsikts- och yttrandefrihet, religionsfrihet och allas likhet inför lagen eftersom dessa strider mot sharia.
Något senare får en representant för MB komma tilltals genom en reporter, översätter och sammanfattar. Vad avser målen för MB sägs att: ”Orden frihet för folket återkommer, att upprätta en civil stat med demokrati, rättvisa och frihet, en [stat] där korruption motarbetas och diktaturen sopas undan”.
Detta låter ju väldigt bra om det inte om det inte vore för ”det finstilta” mellan raderna, nämligen att frihet och demokrati enligt MB utgår från sharia med konsekvenser enligt ovan.
Han fortsätter sedan att: ”MB vill nu försöka få så stort inflytande som möjligt. Vi vill prioritera utbildning och jobba för goda moraliska värden”. Detta betyder om vi ”läser det finstilta” naturligtvis koranskolor och moral enligt sharia.
”Det finns en rädsla i Väst för MB, som är helt grundlös”, säger han. ”Vi kommer inte att ha någon hemlig agenda. Vi kommer att fortsätta kämpa mot extremism och våld”. ”För MB:s samhällsbygge spelar islam en central roll men Kamel tonar gärna ner samtal om sharia-lagarna, som bl.a. bygger på texter ur Koranen, kanske av rädsla för den islamofobi han talar om. Det finns ingen diskussion om att sharia-lagar skall träda i kraft”, säger han.
Allt detta motstridiga nonsens sväljer programledarna och deltagande ”experter” som gapande fågelungar utan någon som helst reflexion. Man undrar om dessa intellektuella zombier överhuvudtaget hört talas om begrepp som övergripande strategier och för tillfället tillämpad taktik. Uppenbart inte! MB behöver ingen ”hemlig agenda” då de redan har de långsiktiga målen inskrivna i sina stadgar. När MB talar om extremism är det utifrån deras egen definition, som naturligtvis inte innefattar islamism och jihad mot de otrogna. Han vill naturligtvis inte tala om sharia eftersom han vet att den står i konflikt med västerländsk demokrati.
Reporterns hänvisning till islamofobi är både aningslös och oförskämd mot oss som är kritiska mot sharia. Det är allt annat än tecken på en fobi om man är starkt kritisk till det medeltida totalitära lagsystem som är sharia.
Så släpps Cecilia Uddén in. Efter att hon försökt beskriva en stor spännvidd inom MB konstaterar hon att: ”Hamas ät extrem; vi har sett vad som har hänt i Gaza, och den andra extremen är då turkiska AKP, att Brödraskapet skulle utvecklas i en sorts kristdemokratisk riktning”. Att Hamas är en extrem rörelse står utom tvivel, men att jämföra AKP med kristdemokrater är inte bara naivt och aningslöst utan direkt förolämpande mot de senare.
Efter att ha konstaterat att okunskapen om Brödraskapet är enorm berättar hon med indignation i rösten att samtliga EU-ambassadörer i Kairo avstått från att träffa medlemmar av MB. Den stora okunskapen om MB är hon själv ett tydligt exempel på. Magdi Abdelhadi får sedan komma till tals igen och hävdar ”att oron och rädslan för Brödraskapet är betydligt större i västvärlden än i Egypten. Visserligen finns det liberala och vänsterpolitiker, som är rädda för dem”. Han inser tydligen inte att de stackars egyptierna inte har så mycket att förlora, medan många i väst och liberala egyptier väl vet vilken antidemokratisk doktrin MB omfattar.
Han menar sedan att om ”egyptierna i ett öppet och demokratiskt samhälle kommer att välja ett Muslimskt brödraskapsstyre, so what, so let it be”. Maken till naivitet eller kanske förljugenhet får man leta efter.
Sedan får en s.k. forskare från FOI ge sina synpunkter. Han sjunger naturligtvis i samma dur då det gäller att idyllisera MB. Han menar liksom Abdelhadi att okunskapen om MB är stor och hävdar att det därför finns fördomar mot organisationen. Han gör sedan det häpnadsväckande uttalandet: ”För mig är organisationen precis som vilken organisation som helst i t.o.m. Europa”. Han demonstrerar därmed själv en pyramidal okunnighet om MB.
Detta får räcka som exempel på hur tendentiöst och osakligt programmet genomgående idylliserade Muslimska Brödraskapet. Ännu ett intellektuellt lågvattenmärke för Studio Ett.
Läs även andra bloggares åsikter om Demokrati, Islam, Media, Mänskliga rättigheter, Politik, Religion, Sveriges Radio
Friday, 28 January 2011
Intellektuellt ohederlig idyllisering av islamism
P1-morgon hade i torsdagens program ett inslag om islamism. Man hade som expert inkallat religionshistorikern Christer Hedin för att belysa frågeställningen. Intervjun med Hedin utgick från en tidigare intervju med Jimmie Åkesson i vilken han uttalat att islamism ofta är våldsbejakande. Redan i svaret på den första frågan började Hedin relativisera och idyllisera islamismen.
”Men om islamism bara betyder, som det brukar göra, att man tar sin religion på allvar, man är engagerad i sin religion, man kan vara lite konservativ i vissa frågor i synen på Koranen t.ex. Och så kan man ha vissa idéer om hur det skall förverkligas i samhället. Då är det ju oerhört överdrivet att säga att alla är våldsbenägna. De här stora grupperna, Muslimska brödraskapet, som när det tillkom en gång, så var det helt inriktat på att man med fredliga medel skulle förverkliga det islamiska ideal i samhället och det idealet var ungefär som det svenska folkhemmet; alltså att man skulle få utbildning, rättvisa, kamp mot korruption och goda levnadsvillkor för alla, även de fattiga.”
Detta är ett av de märkligaste uttalanden man hört på länge, särskilt av en man som kallar sig religionshistoriker. Låt oss därför analysera det bit för bit.
Islamismen tar verkligen ”sin religion på allvar”. Man gör det så till den grad att man vill att den muslimska lagen, sharia, baserad på Koranen och sunna, ska bli allmän lag. Gemensamt för de islamistiska grupperingarna är att de menar att islam är en objektiv sanning. Deras syn på urtexterna är fundamentalistisk; inga tolkningar accepteras utan de skall läsas enligt bokstaven.
Hedin tar denna form av vara ”engagerad i sin religion” som intäkt för att det är ”överdrivet att säga att alla är våldsbenägna”. Om detta är följande att säga. För det första sade Åkesson att islamismen är våldsbejakande. Han sade inte alla. Detta är en viktig distinktion eftersom alla som tillhör en religion/ideologi inte nödvändigtvis följer alla föreskrifter i detalj.
För det andra tar Hedin Muslimska brödraskapet som exempel på islamismens fredlighet. Det finns därför skäl att något titta på MB. Vi kan börja med deras motto: ”Allah är vårt mål. Profeten är vår ledare. Koranen är vår lag. Jihad är vår väg. Att dö för Allah är vårt högsta hopp”. Man vurmar här för jihad (heligt krig) och för att dö som martyr. Verkligen fredligt! Och kom nu inte dragande med den gamla skrönan om att jihad betyder ”inre kamp”, för det håller inte. Jag har tidigare behandlat betydelsen av jihad enligt islams ”heliga” skrifter.
I praktiken tar detta sig uttryck i att MB och dess nätverk av muslimska organisationer aktivt stöder terrororganisationer. Otvetydiga bevis på att så är fallet finns bl.a. i protokoll från rättegången mot ”Holy Land Foundation” vilka återges bl.a. här. Det är en helt annan sak att MB ibland använder fredliga metoder och även socialt arbete som taktik för att vinna sympatier, Det får emellertid aldrig skymma deras övergripande mål och det faktum att deras rättesnören Koranen och sharia är våldsbejakande.
På fråga om islamism utgör en ”förening av religion och politik” så medgav han det men tillade att den inte är ”fientlig mot demokratin”. Det senare är inget annat än en direkt lögn och jag stöder detta hårda omdöme på följande. Vi konstaterade ovan att sharia är av central vikt inom islamismen. Frågan blir då hur sharia ställer sig till demokratiska värden och förutsättningar.
Sharia är baserad på de principer som finns i Koranen och andra islamiska religiösa/politiska texter (hadither och sira). Det finns inga principer gemensamma för västerländsk lag och sharia.
Under sharia gäller att:
• Det finns ingen religionsfrihet
• Det finns ingen yttrandefrihet
• Det finns ingen åsiktsfrihet
• Det finns ingen konstnärlig yttrycksfrihet
• Det finns ingen pressfrihet
• Det finns ingen jämlikhet mellan människor ˗ en icke-muslim, en kafir, är aldrig jämlik med en muslim
• Det finns inget jämställt skydd under sharia för olika klasser av människor. Rätten är dualistisk med en uppsättning lagar för muslimska män och särskilda lagar för kvinnor och icke-muslimer
• Det finns inga jämlika rättigheter för kvinnor
Denna lista kan göras längre, men jag tror detta räcker för att konstatera att sharia inte i något avseende är förenlig med västerländsk demokrati. En mera fullständig genomgång av sharia finns här.
Bara tanken att jämställa ”det svenska folkhemmet” med ett totalitärt samhälle baserat på sharia trotsar all beskrivning.
På fråga om ”koppling mellan islamism och våldsbejakande islamism” undvek han att svara direkt och talade istället om diverse västerländska terrorgrupper. Detta är helt irrelevant eftersom de senares våld inte grundas på ”heliga” skrifter. Islamisternas våld är däremot väl förankrat i såväl Koranen som hadither och konfirmerat som en skyldighet i sharia.
Hedin gjorde sedan ett intressant medgivande då han beskrev ”den vanliga definitionen” av islamism som ”att man har politiska ambitioner inspirerade av religionen”. Han tillade sedan: ”då kan man säga att nästan all islam har ju någon politisk implikation”. Det är exakt vad många ledande muslimer liksom många islamkritiker brukar hävda, nämligen att det inte finns någon klar distinktion mellan islam och vad som i väst kallas islamism.
Sammantaget gav intervjun det bestående intrycket av en akademiker med bristande intellektuell hederlighet.
Läs även andra bloggares åsikter om Demokrati, Islam, Media, Mänskliga rättigheter, Politik, Religion, Sveriges Radio
”Men om islamism bara betyder, som det brukar göra, att man tar sin religion på allvar, man är engagerad i sin religion, man kan vara lite konservativ i vissa frågor i synen på Koranen t.ex. Och så kan man ha vissa idéer om hur det skall förverkligas i samhället. Då är det ju oerhört överdrivet att säga att alla är våldsbenägna. De här stora grupperna, Muslimska brödraskapet, som när det tillkom en gång, så var det helt inriktat på att man med fredliga medel skulle förverkliga det islamiska ideal i samhället och det idealet var ungefär som det svenska folkhemmet; alltså att man skulle få utbildning, rättvisa, kamp mot korruption och goda levnadsvillkor för alla, även de fattiga.”
Detta är ett av de märkligaste uttalanden man hört på länge, särskilt av en man som kallar sig religionshistoriker. Låt oss därför analysera det bit för bit.
Islamismen tar verkligen ”sin religion på allvar”. Man gör det så till den grad att man vill att den muslimska lagen, sharia, baserad på Koranen och sunna, ska bli allmän lag. Gemensamt för de islamistiska grupperingarna är att de menar att islam är en objektiv sanning. Deras syn på urtexterna är fundamentalistisk; inga tolkningar accepteras utan de skall läsas enligt bokstaven.
Hedin tar denna form av vara ”engagerad i sin religion” som intäkt för att det är ”överdrivet att säga att alla är våldsbenägna”. Om detta är följande att säga. För det första sade Åkesson att islamismen är våldsbejakande. Han sade inte alla. Detta är en viktig distinktion eftersom alla som tillhör en religion/ideologi inte nödvändigtvis följer alla föreskrifter i detalj.
För det andra tar Hedin Muslimska brödraskapet som exempel på islamismens fredlighet. Det finns därför skäl att något titta på MB. Vi kan börja med deras motto: ”Allah är vårt mål. Profeten är vår ledare. Koranen är vår lag. Jihad är vår väg. Att dö för Allah är vårt högsta hopp”. Man vurmar här för jihad (heligt krig) och för att dö som martyr. Verkligen fredligt! Och kom nu inte dragande med den gamla skrönan om att jihad betyder ”inre kamp”, för det håller inte. Jag har tidigare behandlat betydelsen av jihad enligt islams ”heliga” skrifter.
I praktiken tar detta sig uttryck i att MB och dess nätverk av muslimska organisationer aktivt stöder terrororganisationer. Otvetydiga bevis på att så är fallet finns bl.a. i protokoll från rättegången mot ”Holy Land Foundation” vilka återges bl.a. här. Det är en helt annan sak att MB ibland använder fredliga metoder och även socialt arbete som taktik för att vinna sympatier, Det får emellertid aldrig skymma deras övergripande mål och det faktum att deras rättesnören Koranen och sharia är våldsbejakande.
På fråga om islamism utgör en ”förening av religion och politik” så medgav han det men tillade att den inte är ”fientlig mot demokratin”. Det senare är inget annat än en direkt lögn och jag stöder detta hårda omdöme på följande. Vi konstaterade ovan att sharia är av central vikt inom islamismen. Frågan blir då hur sharia ställer sig till demokratiska värden och förutsättningar.
Sharia är baserad på de principer som finns i Koranen och andra islamiska religiösa/politiska texter (hadither och sira). Det finns inga principer gemensamma för västerländsk lag och sharia.
Under sharia gäller att:
• Det finns ingen religionsfrihet
• Det finns ingen yttrandefrihet
• Det finns ingen åsiktsfrihet
• Det finns ingen konstnärlig yttrycksfrihet
• Det finns ingen pressfrihet
• Det finns ingen jämlikhet mellan människor ˗ en icke-muslim, en kafir, är aldrig jämlik med en muslim
• Det finns inget jämställt skydd under sharia för olika klasser av människor. Rätten är dualistisk med en uppsättning lagar för muslimska män och särskilda lagar för kvinnor och icke-muslimer
• Det finns inga jämlika rättigheter för kvinnor
Denna lista kan göras längre, men jag tror detta räcker för att konstatera att sharia inte i något avseende är förenlig med västerländsk demokrati. En mera fullständig genomgång av sharia finns här.
Bara tanken att jämställa ”det svenska folkhemmet” med ett totalitärt samhälle baserat på sharia trotsar all beskrivning.
På fråga om ”koppling mellan islamism och våldsbejakande islamism” undvek han att svara direkt och talade istället om diverse västerländska terrorgrupper. Detta är helt irrelevant eftersom de senares våld inte grundas på ”heliga” skrifter. Islamisternas våld är däremot väl förankrat i såväl Koranen som hadither och konfirmerat som en skyldighet i sharia.
Hedin gjorde sedan ett intressant medgivande då han beskrev ”den vanliga definitionen” av islamism som ”att man har politiska ambitioner inspirerade av religionen”. Han tillade sedan: ”då kan man säga att nästan all islam har ju någon politisk implikation”. Det är exakt vad många ledande muslimer liksom många islamkritiker brukar hävda, nämligen att det inte finns någon klar distinktion mellan islam och vad som i väst kallas islamism.
Sammantaget gav intervjun det bestående intrycket av en akademiker med bristande intellektuell hederlighet.
Läs även andra bloggares åsikter om Demokrati, Islam, Media, Mänskliga rättigheter, Politik, Religion, Sveriges Radio
Tuesday, 23 November 2010
Sharia ˗ Hotet mot den västerländska civilisationen
Rubriken på detta inlägg är en travestering av namnet på en mycket angelägen rapport. ”SHARIAH ˗ the threat to America” publicerades i mitten av september på nätet i pdf-format http://centerforsecuritypolicy.org/upload/wysiwyg/article%20pdfs/Shariah%20-%20The%20Threat%20to%20America%20(Team%20B%20Report)%20Web%20Version%2009302010.pdf . Från början av oktober finns den tillgänglig i bokform ock kan beställas här http://centerforsecuritypolicy.org/p18523.xml .
Rapporten är utarbetad av en mycket kvalificerad arbetsgrupp ”Team B II”, som översiktligt presenteras på den senaste länken ovan och mera fullständigt i rapporten. Alla som vill värna fria och demokratiska värden bör ta del av denna mycket väldokumenterade rapport. Den ger en trovärdig bild av det hot, som sedan ett antal år är riktat mot den västerländska civilisationen. Min avsikt är att den närmaste tiden publicera och kommentera ett antal avsnitt ur rapporten här. Rapporten omfattar 296 sidor text och 456 referenser. Därför kommer här främst särskilt viktiga avsnitt och slutsatser att tas med liksom egna kommentarer då så är påkallat.
Redan i Introduktionen finns ett antal viktiga iakttagelser. Efter att ha dragit paralleller med den ursprungliga ”Team B”, tillsatt 1976 av dåvarande chefen för CIA George Bush för att sprida nytt ljus över hotat från sovjetkommunismen, kommer man fram till dagens hot.
”Idag, står USA inför vad som är, om något, ett ännu mer lömskt ideologiskt hot [än kommunismen under Kalla kriget]: den totalitära socio-politiska doktrin som islam kallar sharia. Översatt som "vägen" är sharia en vittomfattande rättslig och politisk ram. Även om den förvisso har andliga element, vore det ett misstag att tro att sharialagar är en "religiös" kod i västlig mening eftersom den syftar till att reglera alla typer av beteende i den sekulära sfären - ekonomiska, sociala, militära, juridiska och politiska.”
Hotet mot Europa och andra delar av ”västvärlden” är minst lika påtagligt. Vi får heller inte glömma att länder som Indien och Filipinerna mer eller mindre ständigt är föremål för olika former av islamistiska angrepp.
"Sharia är den avgörande förkastningssprickan i islams förödande inbördes kamp. På ena sidan av klyftan finns muslimska reformatorer och äkta moderata - personligheter som Abdurrahman Wahid, Indonesiens framlidne tidigare president och ledare för världens största frihetliga muslimsk organisation, Nahdlatul Ulama - vars medlemmar hyllar upplysningens anammande av förnuft och i synnerhet dess separation mellan det andliga och det världsliga. På denna sida av klyftan, är sharia en referenspunkt för en muslims personliga uppträdande, inte en text som ska åläggas livet i ett pluralistiskt samhälle.
I kontrast mot detta domineras den andra sidan av klyftan av muslimska ivrare för överhöghet, som ofta kallas islamister. Liksom dåvarande förespråkarna för kommunismen och nazismen, försöker dessa anhängare av supremati - några terrorister, andra användande mer oförmärkta metoder - införa en totalitär regim: ett globalt totalitärt system överskyld som en islamisk stat och kallad kalifat. På den sida av klyftan, som är fokus för denna studie är sharia ett oföränderligt, obligatoriskt system, som muslimer är skyldiga att införa och världen måste anta; underlåtenhet att göra detta att betraktas som ett fördömligt brott mot Allah. För dessa ideologer är sharia inte en privatsak. Anhängare ser västvärlden som ett hinder att övervinna, inte en kultur och civilisation som ska omfamnas, eller åtminstone tolereras. Det är omöjligt, hävdar de, för alternativa rättssystem och former av regeringar att fredligt samexistera med sluttillstånd de eftersträvar."
Det framgår med all önskvärd tydlighet av det auktoritativa Ammanbudskapet att ”sharia ett oföränderligt, obligatoriskt system” eftersom man där låser lagarna till vad, som fastställdes i lagskolor på 800-talet. Kraven i sharia på islamisk dominans grundas på Koranen, inte minst ett antal verser i sura 9.
Man inför sedan viss begränsning av studiens omfattning, nämner något om medlemmarnas kvalificerade bakgrunder och fastslår sedan följande:
"Tack vare deras kompetens och engagemang utgör denna nya rapport en auktoritativ, värdefull och aktuell kritik av den amerikanska regeringens nuvarande politik gentemot sharia och dess anhängare, en bedömning av det hot som den innebär och en uppmaning till en sedan länge nödvändig kursändring. Denna rapport återspeglar enighet om följande viktiga punkter:
För det första, anhängare av Sharia, som omfattar överhöghetslägret, utgör en ledande och dynamisk rörelse inom islam. Viktigt nog behandlar denna karakterisering inte frågan om det här lägret är eller inte är representativt för den "sanna islam." Det finns över en miljard muslimer i världen, och deras uppfattningar om sitt trossystem, liksom deras religiösa bruk med avseende på det, varierar. Mot bakgrund av detta finns det kanske inte en enda "sann islam." Om det finns en, dristar vi oss inte till att förklara vad den innehåller.
Det som inte trovärdigt kan förnekas, är emellertid att:
a. sharia är fast rotad i islams dogmatiska texter, och den gynnas av inflytelserika islamiska kommentatorer, institutioner och akademiska centrum (till exempel lärarna vid al-Azhar universitetet i Kairo, i århundraden säte för sunnitiskt lärande och rättsvetenskap);
b. sharia har, i över ett halvt sekel, överdådigt finansierats och spritts genom islamiska regimer (i synnerhet Saudiarabien och Iran), genom disciplinerade internationella organisationers kontor (särskilt Muslimska brödraskapet och ”Organisation of the Islamic Conference”, OIC), och
c. beroende på att Islam saknar en central, universellt erkänd hierarkisk myndighet (i motsats till, säg, det romersk-katolska påvedömet), har äkta islamiska moderata och reformatorer en otroligt svår uppgift i strävan att avlegitimera sharia i det samhälle där detta behövs mest: den muslimska världen.
Därför, oavsett hur många procent av den globala islamiska befolkningen följer eller på annat sätt böjer sig för Sharia (och några övertygande opinionsundersökningar visar att andelen är hög i många islamiska länder), har detta segment genomslag långt över sin vikt. Av den anledningen utgör förespråkare för en expansionistisk sharia ett allvarligt hot mot Förenta staterna, även om vi antar, för argumentet skull, att hoppfulla förståsigpåare har rätt i att hävda att islam förbunden med sharia inte är den dominerande muslimska ideologin."
Det är lätt att instämma i det mesta, som sägs här, men med all tillbörlig respekt finns det ändå skäl att ge några kommentarer. Man är i texten ovan onödigt försiktig i diskussionen vad gäller ”sann islam”. Det finns två nutida dokument, som ger en bra bild av hur ledande muslimer ser på detta. Det ena dokumentet, Kairodeklarationen http://www1.umn.edu/humanrts/instree/cairodeclaration.html, antagen av OIC 1990 och ratificerad av samtliga 57 medlemmars regeringar, diskuteras längre fram i rapporten (sid. 163). Den uttalar att alla mänskliga rättigheter skall underställas och tolkas enligt sharia. Det andra dokumentet, Ammanbudskapet http://nilsdacke.blogspot.com/2009/12/ett-budskap-med-flera-bottnar.html , nämns av något skäl inte men har hög status inom islam. Det slår fast att sharia har en central ställning inom islam och är undertecknat av ledande företrädare för islams dominerande riktningar. Sammantaget ger dessa två dokument vid handen att sharia är en integrerad del av ”sann islam”.
Det är visserligen sant att ”Islam saknar en central, universellt erkänd hierarkisk myndighet”, men det finns å andra sidan en institution, nämligen de lärdas ijma (konsensus), som har minst lika stort genomslag som ett påvligt edikt. Ammanbudskapet är just taget i ijma.
"Som en andra punkt följer att det är viktigt för den nationella säkerheten i USA, och den västerländska civilisationen i stort, att vi gör vad vi kan för att stärka islams äkta moderater och reformatorer. Detta kan inte ske genom att följa den misslyckade strategin av inbillning om tillståndet inom islam i den fåfänga förhoppningen att verkligheten kommer, någon gång, att hinna upp den godartade fabeln. Stärkandet av de lämpliga delarna av islam kräver en uppriktig bedömning, som erkänner sharias styrka - precis som besegrandet av 1900-talets totalitära ideologier krävde ett erkännande av och respekt för deras illvilliga förmåga.
För att göra detta får vi inte längre tillåta dem som avser att förstöra vårt samhälle genom att sabotera den inifrån att kamouflera sig som "moderata". Definitionen av måttfullhet måste återställas, till att tränga igenom sharias skiljelinje. Endast genom att identifiera de muslimer som vill införa sharia kan vi lyckas med att marginalisera dem.
Som denna studie visar, är sharia-systemet totalitärt. Det tvingar sig på alla aspekter av det civila samhället och människors liv, både offentligt och privat. De, som faktiskt måste försvara påståendet att Sharia bör antas här, kommer att hitta få avnämare och blir helt riktigt sedda för vad de är - marginella och extrema figurer. Det, och bara det, kommer att stärka sanna förespråkare av en måttlig eller reformistisk islam, som bejakar frihet och jämlikhet.
För det tredje har vi en skyldighet att skydda vår nation och vårt sätt att leva oberoende av den slutliga lösningen på islams inre stridigheter. Vi kan göra ett mycket bättre jobb med att stärka muslimer, som inte är sharia-anhängare, vilka är våra naturliga allierade, men vi kan inte vinna för dem. De måste göra det för sig själva. Oavsett om de lyckas med den enorma uppgiften att avlegitimera sharia globalt måste vi ta itu med det i USA, i hela västvärlden och var än på jorden den lanserar våldsamma eller ideologiska offensiver mot oss."
Det är bara att instämma i att det ät hög tid att stoppa tendensen att sharia ges alltmer inflytande i väst. Fortsättning följer
Läs även andra bloggares åsikter om Demokrati, Islam, Media, Mänskliga rättigheter, Politik, Religion
Rapporten är utarbetad av en mycket kvalificerad arbetsgrupp ”Team B II”, som översiktligt presenteras på den senaste länken ovan och mera fullständigt i rapporten. Alla som vill värna fria och demokratiska värden bör ta del av denna mycket väldokumenterade rapport. Den ger en trovärdig bild av det hot, som sedan ett antal år är riktat mot den västerländska civilisationen. Min avsikt är att den närmaste tiden publicera och kommentera ett antal avsnitt ur rapporten här. Rapporten omfattar 296 sidor text och 456 referenser. Därför kommer här främst särskilt viktiga avsnitt och slutsatser att tas med liksom egna kommentarer då så är påkallat.
Redan i Introduktionen finns ett antal viktiga iakttagelser. Efter att ha dragit paralleller med den ursprungliga ”Team B”, tillsatt 1976 av dåvarande chefen för CIA George Bush för att sprida nytt ljus över hotat från sovjetkommunismen, kommer man fram till dagens hot.
”Idag, står USA inför vad som är, om något, ett ännu mer lömskt ideologiskt hot [än kommunismen under Kalla kriget]: den totalitära socio-politiska doktrin som islam kallar sharia. Översatt som "vägen" är sharia en vittomfattande rättslig och politisk ram. Även om den förvisso har andliga element, vore det ett misstag att tro att sharialagar är en "religiös" kod i västlig mening eftersom den syftar till att reglera alla typer av beteende i den sekulära sfären - ekonomiska, sociala, militära, juridiska och politiska.”
Hotet mot Europa och andra delar av ”västvärlden” är minst lika påtagligt. Vi får heller inte glömma att länder som Indien och Filipinerna mer eller mindre ständigt är föremål för olika former av islamistiska angrepp.
"Sharia är den avgörande förkastningssprickan i islams förödande inbördes kamp. På ena sidan av klyftan finns muslimska reformatorer och äkta moderata - personligheter som Abdurrahman Wahid, Indonesiens framlidne tidigare president och ledare för världens största frihetliga muslimsk organisation, Nahdlatul Ulama - vars medlemmar hyllar upplysningens anammande av förnuft och i synnerhet dess separation mellan det andliga och det världsliga. På denna sida av klyftan, är sharia en referenspunkt för en muslims personliga uppträdande, inte en text som ska åläggas livet i ett pluralistiskt samhälle.
I kontrast mot detta domineras den andra sidan av klyftan av muslimska ivrare för överhöghet, som ofta kallas islamister. Liksom dåvarande förespråkarna för kommunismen och nazismen, försöker dessa anhängare av supremati - några terrorister, andra användande mer oförmärkta metoder - införa en totalitär regim: ett globalt totalitärt system överskyld som en islamisk stat och kallad kalifat. På den sida av klyftan, som är fokus för denna studie är sharia ett oföränderligt, obligatoriskt system, som muslimer är skyldiga att införa och världen måste anta; underlåtenhet att göra detta att betraktas som ett fördömligt brott mot Allah. För dessa ideologer är sharia inte en privatsak. Anhängare ser västvärlden som ett hinder att övervinna, inte en kultur och civilisation som ska omfamnas, eller åtminstone tolereras. Det är omöjligt, hävdar de, för alternativa rättssystem och former av regeringar att fredligt samexistera med sluttillstånd de eftersträvar."
Det framgår med all önskvärd tydlighet av det auktoritativa Ammanbudskapet att ”sharia ett oföränderligt, obligatoriskt system” eftersom man där låser lagarna till vad, som fastställdes i lagskolor på 800-talet. Kraven i sharia på islamisk dominans grundas på Koranen, inte minst ett antal verser i sura 9.
Man inför sedan viss begränsning av studiens omfattning, nämner något om medlemmarnas kvalificerade bakgrunder och fastslår sedan följande:
"Tack vare deras kompetens och engagemang utgör denna nya rapport en auktoritativ, värdefull och aktuell kritik av den amerikanska regeringens nuvarande politik gentemot sharia och dess anhängare, en bedömning av det hot som den innebär och en uppmaning till en sedan länge nödvändig kursändring. Denna rapport återspeglar enighet om följande viktiga punkter:
För det första, anhängare av Sharia, som omfattar överhöghetslägret, utgör en ledande och dynamisk rörelse inom islam. Viktigt nog behandlar denna karakterisering inte frågan om det här lägret är eller inte är representativt för den "sanna islam." Det finns över en miljard muslimer i världen, och deras uppfattningar om sitt trossystem, liksom deras religiösa bruk med avseende på det, varierar. Mot bakgrund av detta finns det kanske inte en enda "sann islam." Om det finns en, dristar vi oss inte till att förklara vad den innehåller.
Det som inte trovärdigt kan förnekas, är emellertid att:
a. sharia är fast rotad i islams dogmatiska texter, och den gynnas av inflytelserika islamiska kommentatorer, institutioner och akademiska centrum (till exempel lärarna vid al-Azhar universitetet i Kairo, i århundraden säte för sunnitiskt lärande och rättsvetenskap);
b. sharia har, i över ett halvt sekel, överdådigt finansierats och spritts genom islamiska regimer (i synnerhet Saudiarabien och Iran), genom disciplinerade internationella organisationers kontor (särskilt Muslimska brödraskapet och ”Organisation of the Islamic Conference”, OIC), och
c. beroende på att Islam saknar en central, universellt erkänd hierarkisk myndighet (i motsats till, säg, det romersk-katolska påvedömet), har äkta islamiska moderata och reformatorer en otroligt svår uppgift i strävan att avlegitimera sharia i det samhälle där detta behövs mest: den muslimska världen.
Därför, oavsett hur många procent av den globala islamiska befolkningen följer eller på annat sätt böjer sig för Sharia (och några övertygande opinionsundersökningar visar att andelen är hög i många islamiska länder), har detta segment genomslag långt över sin vikt. Av den anledningen utgör förespråkare för en expansionistisk sharia ett allvarligt hot mot Förenta staterna, även om vi antar, för argumentet skull, att hoppfulla förståsigpåare har rätt i att hävda att islam förbunden med sharia inte är den dominerande muslimska ideologin."
Det är lätt att instämma i det mesta, som sägs här, men med all tillbörlig respekt finns det ändå skäl att ge några kommentarer. Man är i texten ovan onödigt försiktig i diskussionen vad gäller ”sann islam”. Det finns två nutida dokument, som ger en bra bild av hur ledande muslimer ser på detta. Det ena dokumentet, Kairodeklarationen http://www1.umn.edu/humanrts/instree/cairodeclaration.html, antagen av OIC 1990 och ratificerad av samtliga 57 medlemmars regeringar, diskuteras längre fram i rapporten (sid. 163). Den uttalar att alla mänskliga rättigheter skall underställas och tolkas enligt sharia. Det andra dokumentet, Ammanbudskapet http://nilsdacke.blogspot.com/2009/12/ett-budskap-med-flera-bottnar.html , nämns av något skäl inte men har hög status inom islam. Det slår fast att sharia har en central ställning inom islam och är undertecknat av ledande företrädare för islams dominerande riktningar. Sammantaget ger dessa två dokument vid handen att sharia är en integrerad del av ”sann islam”.
Det är visserligen sant att ”Islam saknar en central, universellt erkänd hierarkisk myndighet”, men det finns å andra sidan en institution, nämligen de lärdas ijma (konsensus), som har minst lika stort genomslag som ett påvligt edikt. Ammanbudskapet är just taget i ijma.
"Som en andra punkt följer att det är viktigt för den nationella säkerheten i USA, och den västerländska civilisationen i stort, att vi gör vad vi kan för att stärka islams äkta moderater och reformatorer. Detta kan inte ske genom att följa den misslyckade strategin av inbillning om tillståndet inom islam i den fåfänga förhoppningen att verkligheten kommer, någon gång, att hinna upp den godartade fabeln. Stärkandet av de lämpliga delarna av islam kräver en uppriktig bedömning, som erkänner sharias styrka - precis som besegrandet av 1900-talets totalitära ideologier krävde ett erkännande av och respekt för deras illvilliga förmåga.
För att göra detta får vi inte längre tillåta dem som avser att förstöra vårt samhälle genom att sabotera den inifrån att kamouflera sig som "moderata". Definitionen av måttfullhet måste återställas, till att tränga igenom sharias skiljelinje. Endast genom att identifiera de muslimer som vill införa sharia kan vi lyckas med att marginalisera dem.
Som denna studie visar, är sharia-systemet totalitärt. Det tvingar sig på alla aspekter av det civila samhället och människors liv, både offentligt och privat. De, som faktiskt måste försvara påståendet att Sharia bör antas här, kommer att hitta få avnämare och blir helt riktigt sedda för vad de är - marginella och extrema figurer. Det, och bara det, kommer att stärka sanna förespråkare av en måttlig eller reformistisk islam, som bejakar frihet och jämlikhet.
För det tredje har vi en skyldighet att skydda vår nation och vårt sätt att leva oberoende av den slutliga lösningen på islams inre stridigheter. Vi kan göra ett mycket bättre jobb med att stärka muslimer, som inte är sharia-anhängare, vilka är våra naturliga allierade, men vi kan inte vinna för dem. De måste göra det för sig själva. Oavsett om de lyckas med den enorma uppgiften att avlegitimera sharia globalt måste vi ta itu med det i USA, i hela västvärlden och var än på jorden den lanserar våldsamma eller ideologiska offensiver mot oss."
Det är bara att instämma i att det ät hög tid att stoppa tendensen att sharia ges alltmer inflytande i väst. Fortsättning följer
Läs även andra bloggares åsikter om Demokrati, Islam, Media, Mänskliga rättigheter, Politik, Religion
Thursday, 18 November 2010
Fallet Geert Wilders i svenska media
Rättegången mot Geert Wilders tog för några veckor sedan paus efter sensationella händelser mot slutet. Den 12 oktober rapporterades att åklagarna plötsligt yrkade att Wilders skulle frikännas med motiveringen att hans uttalanden inte var brottsliga och den 22 oktober kom så nyheten att en domarkommitté beslutat att domarna skall bytas ut eftersom de agerat partiskt mot den åtalade.
Dessa extraordinära händelser föranledde endast korta TT-notiser i våra största tidningar. Bortsett från inledningen av rättegången, som nämnts i media, har rapporteringen varit minst sagt bristfällig, trots att den rör ett så centralt begrepp som yttrandefriheten i ett EU-land.
Redan tidigt under rättegången visade domarna sin partiskhet då de förvägrade försvaret att kalla ett antal vittnen erkänt kunniga inom såväl juridik som islam varav flera radikala muslimer. Av 18 önskade vittnen (samtliga finns här http://en.wikipedia.org/wiki/Trial_of_Geert_Wilders) avvisade rätten de allra flesta. Under rättegången framträdde endast tre expertvittnen, Men de gav å andra sidan var och en på sitt sätt rungande stöd för Wilders.
Wafa Sultan, en av mina få nutida hjältinnor, gav som väntat ett rakryggat och tydligt vittnesmål till Wilders förmån. En avskrift på engelska av vittnesmålet finns här http://gatesofvienna.blogspot.com/2010/10/testimony-by-wafa-sultan-at-trial-of.html#more. Jag skall här bara återge några delar av detta.
Tidigt under förhöret berättade hon att hon sett filmen Fitna och träffat Wilders vid ett par tillfällen och de då skakat hand. ”Jag sa att jag är stolt över honom. Varför? Eftersom han är modig nog att säga sanningen. Du frågar mig vad den "sanningen" innehåller. Att problemet hela världen står inför är djupt rotad i den islamiska läran, Koranen och biografin över Muhammed. Du frågar mig vad problemet är. [Svaret är] att muslimer är eggade att döda icke-muslimer. Koranen säger att Muhammed måste vara förebild för varje muslimsk man.” Rakt och sagt med övertygelse.
Hon fick sedan ta ställning till ett antal citat, som tillskrivs Wilders. Om citatet "Stoppa islamisering" sade hon: ”Islamiska värden överensstämmer inte med västerländska värderingar. Islam tillmäter inget värde för människors liv. Muslimer är på jorden för att döda eller bli dödade i Allahs namn, till förmån för Allah, för att sprida islam, och då får du en gratis biljett till himlen, enligt Ms Sultan. Du frågar mig hur en muslim i väst vill se till att islam kommer att segra: De uppmanar icke-muslimer att konvertera till islam, till en början på ett fredligt sätt, men om de vägrar, kommer de att döda dem”.
Nästa citat ”En moderat islam existerar inte" fick följande kommentar: ”Ja, i Syrien hörde jag aldrig talas om en moderat islam eller en strikt islam. Det finns bara en islam och det är den islam jag talar om. Nyligen sade Turkiets premiärminister också det. Han sade att "moderat Islam" är ett fult ord”.
Citatet "Den fascistiska islam och denna fascistiska bok", kommenterade Wafa Sultan så här: ”Det stämmer. Jag ska ge ett exempel på en vers i Koranen: "Jag kommer att sätta skräck i hjärtat på de otrogna. Jag kommer att hugga av deras huvuden och fingertoppar. Är inte det fascism?”
Citatet "Islam är en våldsam religion.", föranledde en längre kommentar. Hon uttalade bl.a.: ”I Mecka, är Koranen fortfarande ganska fredlig, men i Medina är det inte längre så. Du måste vara bekant med begreppet "abrogation". Det att senare våldsamma verser är att föredra framför de tidigare. De senare verserna ersätter de tidigare. Jag ska ge er ett exempel. Nu gäller den här: "Strid mot de otrogna som inte tror på Allah och hans budbärare tills de betala en särskild skatt eller tills de är döda ". Men innan det var den förhärskande meningen att "Behandla den otrogen lugnt och lämna honom i fred ett tag."”
Så fortsatte förhöret och hon gav genomgående sitt stöd för Wilders och hans uttalande. Hon underströk islams förtryckande natur genom att ge ett antal exempel från sitt tidigare liv i Syrien.
Ett annat starkt vittnesmål gavs av professorn och arabisten Hans Jansen. En avskrift finns här http://gatesofvienna.blogspot.com/2010/11/expert-testimony-of-hans-jansen-at.html . Jag återger delar av förhöret nedan.
Efter att ha gått igenom professorns bakgrund, imponerande CV och eventuella tidigare kontakter med Geert Wilders började så det egentliga förhöret huvudsakligen med att Jansen fick uttala sig om ett antal citat tillskrivna Wilders.
Tillfrågad om citatet: "Islam vill dominera" till "civilisationen." Svarade prof. Jansen:
"Muhammad, 570-632 e.Kr., sa: "Jag har beordrats att föra krig mot folket tills de vittnar det finns ingen Gud utom Allah och att Muhammed är Allahs budbärare. Bara genom att uttala denna bekännelse kan de göra sina ägodelar och sitt blod oberörbara för mig". Det betyder att du inte bara kan ta bort det. Det finns ingen imam som kommer att vederlägga detta påstående. Även om du sätter på den nederländska muslimska radiostationen, kommer du att höra detta. Från predikstolen, är denna fras ofta proklamerad. Jag pekar också på Koranen, Sura 9:29, som säger att krig måste utkämpas för att förbjuda det som Gud och Hans Sändebud har förbjudit.
Från dessa texter uttalas verkligen viljan att dominera. Jag hänvisar också i detta sammanhang till en ledande bok, "Reliance av Traveller", i denna anges att det är en plikt för varje muslim att delta i kriget, tills Islam triumferar.”
Ombedd att kommentera citatet: "Moderat islam existerar inte" sade Jansen: "Det är korrekt. Det finns moderata muslimer, men ingen moderat islam. Innehållet i islam är etablerat. Detta kan inte ändras.”
Citatet "Islam är en våldsam religion" fick följande kommentar: "Om Bibeln endast innehåller drömmar och berättelser som innehåller våld, Så innehåller Koranen kommandon till våld som krav. Det är en skyldighet, och belöningen är stor.”
Lika tydlig var han beträffande citatet "Denna bok uppviglar till hat och mord": "Ja. Den som läser tio sidor i Koranen kommer att se att detta är sant, så länge det gäller bara otrogna."
Så fortsatte förhöret med att prof. Jansen på punkt efter punkt bekräftade att Wilders uttalanden är i överensstämmelse med islam och dess källskrifter. Mot slutet av förhöret gav han en avlutande kommentar, som måste ses som en direkt reprimand till domstolen.
”Till sist kan jag informera er om min förvåning över att en nederländsk domstol fördjupar sig så mycket i detaljerna i religiösa och exegetiska frågor. Detta strider mot allt jag har blivit lärd i grundskolan, gymnasiet och på universitetet om maktdelning och separation mellan religion och politik, mellan kyrka och stat, o.s.v.”
Jämför detta rakryggade och av integritet präglade uppträdande, med vad som oftast här i Sverige presteras av professorn (em.) i islamologi, Jan Hjärpe, och hans gelikar i Lund. Kontrasten är minst sagt frapperande.
Det tredje förhöret med arabisten och islamologen Simon Admiraal finns i sin helhet här http://gatesofvienna.blogspot.com/2010/10/testimony-of-simon-admiraal-at-geert.html .
Även han ger entydigt stöd för de uttalanden som tillskrivs Wilders. Jag nöjer mig här med en kommentar av dr. Admiraal: ”Huruvida islam är ute efter att förstöra den västerländska civilisationen? Jag tror att med den västerländska civilisationen avses det liberala sekulära legala systemet. I den meningen är islam ute efter att förstöra det”
Kan det sägas tydligare?
Och hur har svenska medier hanterat detta material. Som redan antytts, naturligtvis inte med en stavelse. Anledningen är uppenbar. Dessa vittnesmål under ed innebär ju entydiga förkastanden av det rådande paradigmet om islam som ”fredens religion”.
Läs även andra bloggares åsikter om Demokrati, Islam, Media, Mänskliga rättigheter, Politik. Religion
Dessa extraordinära händelser föranledde endast korta TT-notiser i våra största tidningar. Bortsett från inledningen av rättegången, som nämnts i media, har rapporteringen varit minst sagt bristfällig, trots att den rör ett så centralt begrepp som yttrandefriheten i ett EU-land.
Redan tidigt under rättegången visade domarna sin partiskhet då de förvägrade försvaret att kalla ett antal vittnen erkänt kunniga inom såväl juridik som islam varav flera radikala muslimer. Av 18 önskade vittnen (samtliga finns här http://en.wikipedia.org/wiki/Trial_of_Geert_Wilders) avvisade rätten de allra flesta. Under rättegången framträdde endast tre expertvittnen, Men de gav å andra sidan var och en på sitt sätt rungande stöd för Wilders.
Wafa Sultan, en av mina få nutida hjältinnor, gav som väntat ett rakryggat och tydligt vittnesmål till Wilders förmån. En avskrift på engelska av vittnesmålet finns här http://gatesofvienna.blogspot.com/2010/10/testimony-by-wafa-sultan-at-trial-of.html#more. Jag skall här bara återge några delar av detta.
Tidigt under förhöret berättade hon att hon sett filmen Fitna och träffat Wilders vid ett par tillfällen och de då skakat hand. ”Jag sa att jag är stolt över honom. Varför? Eftersom han är modig nog att säga sanningen. Du frågar mig vad den "sanningen" innehåller. Att problemet hela världen står inför är djupt rotad i den islamiska läran, Koranen och biografin över Muhammed. Du frågar mig vad problemet är. [Svaret är] att muslimer är eggade att döda icke-muslimer. Koranen säger att Muhammed måste vara förebild för varje muslimsk man.” Rakt och sagt med övertygelse.
Hon fick sedan ta ställning till ett antal citat, som tillskrivs Wilders. Om citatet "Stoppa islamisering" sade hon: ”Islamiska värden överensstämmer inte med västerländska värderingar. Islam tillmäter inget värde för människors liv. Muslimer är på jorden för att döda eller bli dödade i Allahs namn, till förmån för Allah, för att sprida islam, och då får du en gratis biljett till himlen, enligt Ms Sultan. Du frågar mig hur en muslim i väst vill se till att islam kommer att segra: De uppmanar icke-muslimer att konvertera till islam, till en början på ett fredligt sätt, men om de vägrar, kommer de att döda dem”.
Nästa citat ”En moderat islam existerar inte" fick följande kommentar: ”Ja, i Syrien hörde jag aldrig talas om en moderat islam eller en strikt islam. Det finns bara en islam och det är den islam jag talar om. Nyligen sade Turkiets premiärminister också det. Han sade att "moderat Islam" är ett fult ord”.
Citatet "Den fascistiska islam och denna fascistiska bok", kommenterade Wafa Sultan så här: ”Det stämmer. Jag ska ge ett exempel på en vers i Koranen: "Jag kommer att sätta skräck i hjärtat på de otrogna. Jag kommer att hugga av deras huvuden och fingertoppar. Är inte det fascism?”
Citatet "Islam är en våldsam religion.", föranledde en längre kommentar. Hon uttalade bl.a.: ”I Mecka, är Koranen fortfarande ganska fredlig, men i Medina är det inte längre så. Du måste vara bekant med begreppet "abrogation". Det att senare våldsamma verser är att föredra framför de tidigare. De senare verserna ersätter de tidigare. Jag ska ge er ett exempel. Nu gäller den här: "Strid mot de otrogna som inte tror på Allah och hans budbärare tills de betala en särskild skatt eller tills de är döda ". Men innan det var den förhärskande meningen att "Behandla den otrogen lugnt och lämna honom i fred ett tag."”
Så fortsatte förhöret och hon gav genomgående sitt stöd för Wilders och hans uttalande. Hon underströk islams förtryckande natur genom att ge ett antal exempel från sitt tidigare liv i Syrien.
Ett annat starkt vittnesmål gavs av professorn och arabisten Hans Jansen. En avskrift finns här http://gatesofvienna.blogspot.com/2010/11/expert-testimony-of-hans-jansen-at.html . Jag återger delar av förhöret nedan.
Efter att ha gått igenom professorns bakgrund, imponerande CV och eventuella tidigare kontakter med Geert Wilders började så det egentliga förhöret huvudsakligen med att Jansen fick uttala sig om ett antal citat tillskrivna Wilders.
Tillfrågad om citatet: "Islam vill dominera" till "civilisationen." Svarade prof. Jansen:
"Muhammad, 570-632 e.Kr., sa: "Jag har beordrats att föra krig mot folket tills de vittnar det finns ingen Gud utom Allah och att Muhammed är Allahs budbärare. Bara genom att uttala denna bekännelse kan de göra sina ägodelar och sitt blod oberörbara för mig". Det betyder att du inte bara kan ta bort det. Det finns ingen imam som kommer att vederlägga detta påstående. Även om du sätter på den nederländska muslimska radiostationen, kommer du att höra detta. Från predikstolen, är denna fras ofta proklamerad. Jag pekar också på Koranen, Sura 9:29, som säger att krig måste utkämpas för att förbjuda det som Gud och Hans Sändebud har förbjudit.
Från dessa texter uttalas verkligen viljan att dominera. Jag hänvisar också i detta sammanhang till en ledande bok, "Reliance av Traveller", i denna anges att det är en plikt för varje muslim att delta i kriget, tills Islam triumferar.”
Ombedd att kommentera citatet: "Moderat islam existerar inte" sade Jansen: "Det är korrekt. Det finns moderata muslimer, men ingen moderat islam. Innehållet i islam är etablerat. Detta kan inte ändras.”
Citatet "Islam är en våldsam religion" fick följande kommentar: "Om Bibeln endast innehåller drömmar och berättelser som innehåller våld, Så innehåller Koranen kommandon till våld som krav. Det är en skyldighet, och belöningen är stor.”
Lika tydlig var han beträffande citatet "Denna bok uppviglar till hat och mord": "Ja. Den som läser tio sidor i Koranen kommer att se att detta är sant, så länge det gäller bara otrogna."
Så fortsatte förhöret med att prof. Jansen på punkt efter punkt bekräftade att Wilders uttalanden är i överensstämmelse med islam och dess källskrifter. Mot slutet av förhöret gav han en avlutande kommentar, som måste ses som en direkt reprimand till domstolen.
”Till sist kan jag informera er om min förvåning över att en nederländsk domstol fördjupar sig så mycket i detaljerna i religiösa och exegetiska frågor. Detta strider mot allt jag har blivit lärd i grundskolan, gymnasiet och på universitetet om maktdelning och separation mellan religion och politik, mellan kyrka och stat, o.s.v.”
Jämför detta rakryggade och av integritet präglade uppträdande, med vad som oftast här i Sverige presteras av professorn (em.) i islamologi, Jan Hjärpe, och hans gelikar i Lund. Kontrasten är minst sagt frapperande.
Det tredje förhöret med arabisten och islamologen Simon Admiraal finns i sin helhet här http://gatesofvienna.blogspot.com/2010/10/testimony-of-simon-admiraal-at-geert.html .
Även han ger entydigt stöd för de uttalanden som tillskrivs Wilders. Jag nöjer mig här med en kommentar av dr. Admiraal: ”Huruvida islam är ute efter att förstöra den västerländska civilisationen? Jag tror att med den västerländska civilisationen avses det liberala sekulära legala systemet. I den meningen är islam ute efter att förstöra det”
Kan det sägas tydligare?
Och hur har svenska medier hanterat detta material. Som redan antytts, naturligtvis inte med en stavelse. Anledningen är uppenbar. Dessa vittnesmål under ed innebär ju entydiga förkastanden av det rådande paradigmet om islam som ”fredens religion”.
Läs även andra bloggares åsikter om Demokrati, Islam, Media, Mänskliga rättigheter, Politik. Religion
Monday, 11 October 2010
När det medeltida barbariet tog plats i riksdagen
Abdirisak Waberi tog förra måndagen plats i Sveriges riksdag, en händelse som måste ses som en nederlagets dag för mänskliga rättigheter och liberala värderingar. Bakom detta omdöme ligger det faktum att mannen som bl.a. ordförande i Islamiska Förbundet i Sverige är en dokumenterad fundamentalistisk islamist. Att så är fallet framgick med all önskvärd tydlighet av ett antal uttalanden han gjorde i SVT:s programserie ”Slaget om muslimerna” hösten 2009.
Då Waberi i Studio Ett tillfrågades om flera av dessa tidigare uttalanden var han synnerligen vag. På frågan om en ogift man och kvinna får träffas på tu man hand hänvisade han till att en imam borde uttala sig istället. Han vägrade sedan att svara på frågan. I den ovan nämnda intervjun var han tydlig på att det inte är tillåtet. Detta leder till åtminstone två intressanta kommentarer. Den första gäller att han som, enligt egen utsago, troende muslim är skyldig att hålla reda på vad som är halal (tillåtet) respektive haram (förbjudet) utan att ständigt rådfråga en imam. Den andra och betydligt allvarligare frågeställningen gäller hans arbete i riksdagen. Är det möjligen så att han måste rådfråga en imam varje gång han skall ta ställning till en fråga i riksdagen?
Hans hyckleri blev närmast övertydligt då han hänvisade till att det råder religionsfrihet i Sverige. Detta konstaterande står direkt konflikt med att han som troende muslim har att följa sharia. Att så är fallet framgår av den muslimska doktrinen och bekräftas entydigt av Ammanbudskapet. Nu förhåller det sig så att enligt sharia finns varken religionsfrihet eller yttrandefrihet eller individens lika rätt. Hur han skall få detta att gå ihop med deltagandet i en demokratisk församling vore svårt att förstå om det inte vore för islamisternas flitiga bruk av taqiyya.
Det är inte nog med att han så långt möjligt måste följa sharia, han måste även sträva efter att införa detta medeltida och teokratiska lagsystem i det ”otrogna” land där han befinner sig. Det är inte svårt att förstå hans islamiska uppdrag och målsättning. Islamiska Förbundet liksom dess moské i Stockholm har starka kopplingar till Muslimska brödraskapet. Helt enligt sin plan ”Projektet” har brödraskapet nu lyckats infiltrera en så viktig västerländsk institution som vår riksdag. Detta är ett av många små steg i den uttalade strategin att islamisera västvärlden.
Nu är det extra viktigt för dem som fortfarande tror på ett fritt och demokratiskt Sverige att noga syna denne Quisling i sömmarna.
Läs även andra bloggares åsikter om Demokrati, Islam, Media, Mänskliga rättigheter, Politik, Religion, Sveriges Radio
Då Waberi i Studio Ett tillfrågades om flera av dessa tidigare uttalanden var han synnerligen vag. På frågan om en ogift man och kvinna får träffas på tu man hand hänvisade han till att en imam borde uttala sig istället. Han vägrade sedan att svara på frågan. I den ovan nämnda intervjun var han tydlig på att det inte är tillåtet. Detta leder till åtminstone två intressanta kommentarer. Den första gäller att han som, enligt egen utsago, troende muslim är skyldig att hålla reda på vad som är halal (tillåtet) respektive haram (förbjudet) utan att ständigt rådfråga en imam. Den andra och betydligt allvarligare frågeställningen gäller hans arbete i riksdagen. Är det möjligen så att han måste rådfråga en imam varje gång han skall ta ställning till en fråga i riksdagen?
Hans hyckleri blev närmast övertydligt då han hänvisade till att det råder religionsfrihet i Sverige. Detta konstaterande står direkt konflikt med att han som troende muslim har att följa sharia. Att så är fallet framgår av den muslimska doktrinen och bekräftas entydigt av Ammanbudskapet. Nu förhåller det sig så att enligt sharia finns varken religionsfrihet eller yttrandefrihet eller individens lika rätt. Hur han skall få detta att gå ihop med deltagandet i en demokratisk församling vore svårt att förstå om det inte vore för islamisternas flitiga bruk av taqiyya.
Det är inte nog med att han så långt möjligt måste följa sharia, han måste även sträva efter att införa detta medeltida och teokratiska lagsystem i det ”otrogna” land där han befinner sig. Det är inte svårt att förstå hans islamiska uppdrag och målsättning. Islamiska Förbundet liksom dess moské i Stockholm har starka kopplingar till Muslimska brödraskapet. Helt enligt sin plan ”Projektet” har brödraskapet nu lyckats infiltrera en så viktig västerländsk institution som vår riksdag. Detta är ett av många små steg i den uttalade strategin att islamisera västvärlden.
Nu är det extra viktigt för dem som fortfarande tror på ett fritt och demokratiskt Sverige att noga syna denne Quisling i sömmarna.
Läs även andra bloggares åsikter om Demokrati, Islam, Media, Mänskliga rättigheter, Politik, Religion, Sveriges Radio
Subscribe to:
Posts (Atom)
