SR kryper för islam

Så har det hänt igen. SR har under en hel vecka i morgonandakten gett utrymme för spridande av ensidig och starkt förljugen propaganda för den totalitära ideologin islam. Ihärdiga försök att få möjlighet att bemöta stolligheterna i programmet "Ring P 1" har förvägrats då sanningen enligt SR P1 uppenbarligen inte är tillräckligt politiskt korrekt. Sammantaget strider detta mot kravet på saklighet i SR:s sändningstillstånd.

Det är konvertiten Johanna Lihagen som i morgonandakterna vecka 28 getts möjlighet att sprida sina dimridåer om islam. För att inte avslöja obekväma sanningar om islam tvingas hon ständigt praktisera kitman. Detta hindrar inte att hon redan i det första programmet bekräftar islams totalitära karaktär. Under rubriken "Islam är komplett" betecknar hon redan i första meningen islam som "Ett system, ett rättssystem, ett socialt system; det är komplett.". Smaka på det och tänk igenom vad som här anförs och inte minst se det tillsammans med det som följer.

I nästa mening konstaterar hon, helt korrekt, att islam "betyder underkastelse och överlämnande d.v.s. ett totalt överlämnande av sig själv åt Guds vägledning". Några meningar senare sägs: "Det budskap som uppenbarades för profeten Muhammed, fvöh, är islam i sin allomfattande, fullständiga och slutgiltiga form".

I några få meningar bekräftar hon här islams totalitära karaktär eftersom hon helt enligt islams doktriner slår fast att man måste underkasta sig den vägledning som finns i Koranen, hadither och sharia, vilket för övrigt betyder just "vägen". Notera även att islam och därmed sharia är i sin slutgiltiga form och därför naturligtvis inte kan ändras genom demokratiska beslut. Detta är hel i linje med vad de högsta lärda inom islam för några år sedan slog fast i Ammanbudskapet.

Försiktigtvis underlåter hon att nämna att "ett socialt system" enligt islam gör en tydlig skillnad mellan "vi" och "dom". Detta demonstreras påtagligt i sharias regler för zakat, som är den tredje pelaren inom islam och innebär allmosor för bl. a. fattiga och behövande. Där sägs klart att zakat inte får ges till icke-muslimer (Reliance of the traveller H8.24). Däremot kan zakat ges till dem som "deltar i islamiska militära operationer" (H8.17). Så mycket för islams "kompletta sociala system" och dess påstådda "tolerans".

Strax efter påstår hon om Muhammed att: "Hans livsföring är det bästa exemplet för oss muslimer". Det är helt i enlighet med ett antal verser i Koranen, men jag återkommer till det senare eftersom hon ägnade fredagens program åt just profeten som förebild.

Efter att ha påstått "att uppnå ett tillstånd av frid vilket är målet i islam" går hon så över till att tala om jihad. Enligt hennes tolkning är jihad främst "en strävan efter godhet och en kamp mot orättvisa och förtryck. Hon erkänner visserligen att jihad "ofta översätts som heligt krig", men försöker  från att det ofta också är den krassa verkligheten. Hon väljer att bortse från att Bukharis hadither, vilka hon annars gärna citerar, Nämner jihad otaliga gånger och att jihad i 97 % av fallen avser just blodig strid. Det är även den historiska sanningen att jihad oftast avser "heligt krig".

I torsdagens andakt beklagar hon att islam i media ofta skildras i "motbjudande" bilder på "blodbad orsakade av självmordsbombare". Enligt min mening är ger dessa bilder tyvärr oftast en riktig bild av den sorgliga verkligheten.

Lihagen försöker istället frammana en motbild till detta genom att tala om "det vackra som finns i islam". Hon ger dock inte ett enda exempel på vad detta "vackra" skulle vara. Jan inser hennes svårigheter i detta eftersom jag efter många års trägna studier av islam inte funnit något vackert i islam. Däremot är Koranen fulla hat och hot mot otrogna. Hela 61 % ägnas åt utfall mot kafirer och otrogna och mycket lite av innehållet ägnas åt andliga eller spirituella frågor.

Hon talar sedan om "det rätta islam och dess budskap om fred och tolerans, som tyvärr blir mer och mer osynligt i dagens samhälle". Det har tydligen inte gått upp för henne att detta kan bero på att just "fred och tolerans" inte står att finna varken i Koranen eller sunna. Islam har inte ens en "gyllene regel". Det närmaste man kommer är "Var hård mot de otrogna, men god mot dina muslimska bröder" (K 48:29).

Den avslutande "andakten" hade rubriken "Profeten som förebild", vilket väckte förhoppning om att få höra något väsentligt om profetens handlingar och uttalanden lämpliga att efterlikna. Istället fick vi ett antal exempel på hur han såg ut, hur han var klädd, hur han gick och hur han åt. Försiktigtvis undviker hon alla de mängder av hadither som har ett allt annat än efterföljansvärt innehåll. Hon undviker också alla de berättelser i biografier som Sirat Rasul Allah, vilka ger helt annan bild av denne så kallade förebild. Om man tar del av islams egna "heliga skrifter" finner man att det knappast finns något grovt brott "profeten" inte begick under de tio åren i Medina. Jag betackar mig verkligen för en sådan "förebild".

Demokrati, Idédebatt, Islam, Media, Mänskliga rättigheter, Politik, Religion, Sveriges radio

Verklighetsflykt i Människor och tro

Programmet Människor och tro behandlade förra veckan (13-01-25) situationen i Egypten två år efter de så kallade "Arabiska våren". Programmet, särskilt reportaget från Kairo, gav en del intressanta inblickar i inte minst den koptiska minoritetens situation och hur de tänker nu sedan Muslimska brödraskapet (MB) tagit makten. Samtidigt vädrades åter flera av de fromma förhoppningar, som under dessa två år präglat mycket av Sveriges radios rapportering under dessa två år. Otaliga gånger har MB beskrivits som en "moderat islamistisk" kraft. Vad man grundat denna bedömning på har emellertid aldrig framgått.


Varnande röster fanns tidigt, som programledaren påpekade. En intervjuad kvinna, Theresa, visade klarsyn: "Skall jag vara ärlig var jag aldrig förtjust i revolutionen, för jag förstod redan från början att MB skulle ta över". Precis så ansåg alla vi som visste att MB var, och är, den mest välorganiserade grupperingen i Egypten. Många har trott, eller velat tro, på den framtoning MB och Mursi försökte ge inför valet och vid tillträdet som president. Hade man bekvämar sig till att studera MB:s stadgar, dess manifest samt skriftliga och muntliga uttalanden av dess främsta företrädare genom åren, hade man aldrig behövt sväva i tvivel om MB:s inriktning och mål.

Hassan al-Banna, grundaren av Muslimska brödraskapet, och hans vänner drevs av en stark förtrytelse över att kalifatet fallit och islam förlorat inflytande. Enligt al-Bannas uppfattning hade islam förlorat sin dominans på grund av att de flesta muslimer hade blivit moraliskt fördärvade genom västerländsk påverkan. Därför intog han och hans vänner en strikt religiös hållning till problemet. När MB valde att följa religiösa dogmer, ett återvändande till en ursprunglig islam, tog de ett steg bakåt istället för ett steg framåt. Man såg framför sig förhållandena under de första kaliferna då islam var framgångsrik. Detta synsätt präglar fortfarande MB:s motto, skrifter och uttalanden från företrädare som tidigare Syed Qutb och nu Yousuf al-Qaradawi.

Syed Qutb var tidigare MB:s chefsideolog. I sin berömda Milestones Skrev han bland annat:

"Alla judiska och kristna samhällen idag är okunniga samhällen. De har förvrängt den ursprungliga tron och tillskriver vissa av Guds attribut till andra varelser. (Kapitel 5)

Islam kan inte acceptera någon blandning okunnighet (yahiliya), varken i dess begrepp eller i de sätt att leva, som är härledda från detta begrepp. (Man bör acceptera den islamiska lagen utan att ifrågasätta och förkasta alla andra lagar av varje slag och form.) (Kapitel 10)

Etablerandet av Guds herravälde på jorden och avskaffandet av lagar skapade av människor kan inte uppnås enbart med böner... (Kapitel 4)

Eftersom målet för islams budskap är en beslutsam deklaration om människans frihet, inte enbart på ett filosofiskt plan utan på livets faktiska villkor, måste den [islam] använda jihad för att etablera Guds auktoritet på jorden; att ordna mänskliga angelägenheter enligt den sanna vägledningen given av Gud; att avskaffa alla sataniska krafter och sataniska system för livet; (Kapitel 4)"

Hans nutida efterföljare Yousuf al-Qaradawi, som nu är andlig ledare och därmed chefsideolog inom MB har sagt följande:

"Godkännandet av en lagstiftning som formulerats av människor innebär en preferens för människornas begränsade kunskaper och erfarenheter före den gudomliga vägledningen: "Säg! Vet du bättre än Allah?" (Koranen 2:140)

Av denna anledning är kravet på sekularisering bland muslimer ateism och ett förkastande av islam. Dess godkännande som grund för styre i stället för sharia är direkt avfall. Massornas tystnad i den muslimska världen om denna avvikelse har varit en stor överträdelse och ett tydligt exempel på olydnad som har gett en känsla av skuld, ånger, och inre förbittring, vilka alla har skapat missnöje, osäkerhet och hat bland engagerade muslimer eftersom en sådan avvikelse saknar laglighet." Why is secularism incompatible with Islam?

Han har också på MB:s online forum sagt: "Sharia kan inte ändras för att överensstämma med förändrade människliga värderingar och normer. Snarare är det [sharia] den absoluta norm som alla mänskliga värden och uppförande måste anpassa sig till."

De båda herrarnas synpunkter sammanfattas väl i Muslimska brödraskapets motto:

“Allah är vårt mål; Profeten är vår ledare; Koranen är vår lag; jihad är vår väg; och döden för Allahs ära är vår högsta strävan.”

Mot slutet av inslaget gjorde den tillkallade "experten", "religionsvetaren" Susanne Olsson ett märkligt uttalande: "Vad betyder det att man säger att sharia skall ligga till grund för all lag? Det är ingen som vet och det är ingen som riktigt kan svara på det."

Verkligen!? Faktum är att sharia har tydliga regler, vilka helt går stick i stäv med grundläggande rekvisit för demokrati. "Reliance of the traveller" är en berömd översättning till engelska av sharia enligt rättsskolan Shafi, certifierad av Al-Azharuniversitetet och erkänd av de högsta auktoriteterna inom islam som representativ. I den kan vi bland annat i Bok O "rättvisa" läsa detta:

O8.1 När en person som nått puberteten och är tillräknelig frivilligt avfaller från islam förtjänar han att dödas.

O8.7 bland de saker som innebär avfall från islam är: (4) att smäda Allah eller hans budbärare, (7) att förneka någon vers i Koranen eller något som genom de lärdas konsensus tillhör den, (16) att kritisera islam, (19) att vara sarkastisk om någon bestämmelse i den heliga lagen (sharia). Listan kan göras längre.

Där försvann religionsfrihet och yttrandefrihet på ett bräde.

Sharia har naturligtvis särskilda regler (O11.0) för dhimmis (icke-muslimska undersåtar), som starkt begränsar dessas rättigheter. Vidare har sharia ett antal regler, vilka gör kvinnan till en underordnad varelse. Där försvann likheten inför lagen. Jag skulle fortsätta med en lång lista med sharias konflikter med demokratins grunder. Jag har tidigare utvecklat sharias betydelse inom islam.

Den tillkallade "experten" har ingen aaaaning om vad sharia innebär!?

Olsson sade också: "Och även om Brödraskapet och Frihets- och rättvisepartiet försöker framträda som moderata, så har vi också de salafistiska grupperna, som har varit väldigt kritiska, uttalat och offentligt, mot kristna t.ex., så det är inte helt enkelt."

Man undrar om denna "expert" hört talas om taqiyya (lögn, falskhet i syfte att främja islam) eller kitman (ljugande genom att utelämna), vilka är tillåtna eller rentav obligatoriska beroende på om målen är tillåtna eller obligatoriska (RoT r8.2 med hänvisning till al-Ghazali). Eftersom jihad för att underkuva de otrogna är obligatorisk (RoT O9.0-9.1) för muslimer, är därför taqiyya obligatorisk och den tillämpas därför flitigt i utbyte med icke-muslimer. Detta har sedan länge varit MB:s taktik för att tillskansa sig makten.

Olson liksom så många andra aktörer i programmet tidigare försöker göra en tydlig åtskillnad mellan MB och salafister. Ser man till teologin och graden av islamism är skillnaderna egentligen mycket små. Det som främst skiljer dem åt är taktiken och metoderna för att nå målen.

Producenterna och medarbetarna i programmet verkar vara drabbade av en allmän konflikrädsla. Detta gäller särskilt visavi islam om vilken man ytterst sällan vill eller vågar ställa de rätta frågorna. Man relativiserar hellre sanningen om islam så att man kan stoppa huvudet djupare ner i sanden och slippa se eländet.

Läs även andra bloggares åsikter om Demokrati, Idédebatt, Islam, Media, Mänskliga rättigheter, Politik, Religion, Sveriges radio