Tuesday 22 June 2010

Filosofisk härdsmälta

Söndagens upplaga av Filosofiska rummet behandlade konservatism och var en i flera avseenden remarkabel föreställning. ”Filosofen” Roland Poirier Martinsson fick ett oproportionellt stort utrymme på övriga deltagares, kulturchefen Rakel Chukri och debattredaktören Magnus Jiborn, bekostnad. Än mer anmärkningsvärda var ett antal uttalanden av främst Martinsson.

Som en röd tråd i hans framställning gick påståendet att modern konservatism som ett nytt grundvärde har: ”… öppenhet och tolerans mot det, som inte tillhör de gemenskaper man själv tillhör”. Allmänt sett låter ju detta riktigt bra ända tills vi får se hur detta tillämpas i hans resonemang.

Jiborn påpekade tidigt att: ”Vi kan behöva en motpol även till starka gemenskaper, starka normbaserade gemenskaper, som kan vara oerhört begränsande för individer”. Hans formulering låter som en direkt omskrivande framställning av islams karaktär.

I ett ögonblick av klarsyn konstaterade Martinsson att: ”… om man betonar en gemenskap, då betonar man också att det finns någonting, som finns utanför”. Detta är förvisso sant, men det måste betonas att denna tendens och dess tillämpning är väldigt olika i skilda gemenskaper. Förutom bland vissa extrema sekter torde det inte finnas någon ”gemenskap”, som så tydligt i sina ”heliga” skrifter, i sina dogmer och i tillämpning genom historien gjort och gör så tydlig skillnad mellan ”vi” och ”dom” som islam.

Rakel Chukri gjorde senare ett något märkligt uttalande. Efter att ha konstaterat ”att det finns väldigt många ”främlingsfientliga” krafter i Europa idag”, Sade hon: Om man t.ex. tittar på de liberala, som kritiserat islams framväxt i Europa då har de ju pekat på att det här är något, som hotar individens rätt att styra sitt eget liv, medan man har en annan typ av debattörer, som menar att vissa invandrargrupper hotar vår kultur…”. Hon exemplifierade det senare med Dansk folkeparti.

Hon har naturligtvis rätt i att islam hotar individens frihet, men har tydligen inte reflekterat över att ” islams framväxt i Europa” skett just genom att ” vissa invandrargrupper” tagit med sig den ideologin hit. Med sin bakgrund borde hon vara mer än väl medveten om hur islam behandlar eller för att säga som set är förtrycker ”de andra”.

På Chukris fråga om hur han skiljer sin konservatism från Dansk folkeparti hemföll Martinsson till ren kulturrelativism. Han vill: ”… försvara de här grupperna. De har rätt till sin kultur för jag ser värdet av kulturer. Däremot följer inte av det att min kultur är överlägsen, för det är den inte.” I nästa andetag vill han ”… dra en mycket skarp gräns när det gäller de religionernas eller min egen religions tendenser på marginalen att våldföra sig på individens rättigheter. … jag är den, som försvarar muslimernas rätt i Sverige till sin kultur, till sin religion…”.

Den gode filosofen gör sig här skyldig till filosofiska kardinalfel; såväl premisser som slutledning fallerar betänkligt. Det är uppenbart att han helt saknar kunskap och insikt om islam. Martinsson är lyckligt omedveten om att islam har inbyggda och grundläggande problem med demokrati och inte minst respekt för individens fri- och rättigheter. Det är allt annat än några ”tendenser på marginalen”. Att det förhåller sig så framgår med all önskvärd tydlighet av Ammanbudskapet och av Kairodeklarationen (CDHRI).

I Ammanbudskapet (från 2006) klargör muslimska ledare i konsensus att den som underkastar sig sharia är muslim. Detta visar att det samlade muslimska ledarskapet sätter sharia som styrande för islam och muslimer. Det bekräftar också vad flera av mina ex-muslimska kontakter hävdat länge, nämligen att det inte finns någon reell skillnad mellan islam och islamism (fundamentalistisk islam). ”Budskapet” slår vidare fast att man fryser lagar som fastställdes från slutet av 700-talet till början av 800-talet och att de inte får ändras eftersom de har ”gudomligt” ursprung.

Kairodeklarationen (CDHRI), ett dokument samtliga muslimska länder undertecknat och ratificerat. Denna säger tydligt att mänskliga rättigheter skall underordnas och tolkas efter endast den islamiska lagen, sharia. Detta innebär att ett antal grundläggande fri- och rättigheter förvägras, t.ex.

• Åsikts- och yttrandefrihet (kritik av islam, Koranen eller Muhammed ses som hädelse och kan leda till dödsstraff enligt sharia)

• Religionsfrihet (det är enligt sharia förenat med dödsstraff att lämna islam)

• Kvinnans likhet inför lagen

• Icke-muslimers likhet med muslimer inför lagen

Det är således en kultur grundad på medeltida och förtryckande lagar, som Martinsson säger sig försvara. Det är alltså en kultur med lagar, som medger stening av kvinnor och föreskriver dödsstraff för dem, som vill lämna ”gemenskapen”, han ser som likvärdig med den västerländska kulturen, vilken står för individens fri- och rättigheter. Man tar sig för pannan.

När Martinsson klagar på den ”rotlösa individualismens ”värdeupplösning” bortser han helt från att eftergifter för islam är värre än så. Det är kapitulation inför en totalitär ideologi. Sedan Jiborn varnat för ”förtryckande gemenskap” fick RPM efter ett resonemang om ”gemensamma mål och värderingar” medge att ”vi behöver en rättsstat och att vi behöver individens unika rättigheter”. Väl så, hur kan han då försvara islam som går stick i stäv mot detta?

Mot slutet gjorde Martinsson ett ojust utfall mot Sverigedemokraterna vars sympatisörer generaliserande beskrevs som representanter för ”… individualismens rotlöshet, människor som inte tillhör några meningsfulla sammanhang”. Det framgick inte vilken grund han hade för detta uttalande. Han avslutade med att påstå att ”… stärka det civila samhället … är också ett skydd mot Sverigedemokraterna …”.

Längre sträckte sig alltså inte hans ofta nämnda ”tolerans och inklusivitet”. Det är snarare så att samhället behöver stärka skyddet mot sådana charlataner som denne ”filosof”, som tydligen tappat all logik.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Thursday 10 June 2010

Examen i pappslöjden resulterar i undermålig journalistik

Södermanlands Nyheter (SN) publicerade i torsdags (3/6) en stort upplagd artikel om Sverigedemokraterna i östra Södermanland. Artikeln åtföljdes av en intervju med en vilsekommen professor från Malmö och en kommentar av tidningens chefredaktör.

Artikeln var resultatet av nästan tre timmars intervjuer vardera med Bertil Malmberg, och Thom Zetterström ett antal dagar före publicerandet. Man hade sedan ägnat flera dagar åt att klippa sönder intervjuerna och presenterade sedan ett antal uttalanden, oftast tagna ur sitt sammanhang, i det uppenbara syftet att framställa de intervjuade i en ogynnsam dager. Båda har påtalat ett antal exempel på detta, men det finns inte utrymme att här belysa alla dessa.

Trots att man haft god tid på sig kunde redaktionen inte undvika ett antal direkta sakfel. Låt oss ta upp några sådana.

SN påstår att Malmberg var VD för Bofors S A Marine Holding AB. Det riktiga var faktiskt Bofors Underwater Systems i vilket SA Marine råkade vara ett dotterbolag. Man hade dock lyckats få rätt namn på staden.

Tidningen lägger följande uttalande i Malmbergs namn: ”Den är en federalistisk, totalitär religion, som inte har något gott att ge mänskligheten”. Termen ”federalistisk” saknar relevans i sammanhanget och användes därför inte. Däremot var det korrekta uttalandet: ”Det är en teokratisk, totalitär religion och ideologi, som …”. Att detta inte enbart var en personlig åsikt styrktes med tydliga hänvisningar till Kairodeklarationen och Ammanbudskapet, dokument antagna inom och av den islamiska världen. Men det passade väl inte in i reportrarnas och tidningens syften.

Längre fram finner vi följande sekvens: ”Fast för Bertil Malmberg utgör islam ett akut hot mot Trosa och dem som bor och lever där. En anledning är sharian, den gudomliga lagen, som enligt fundamentalistiska muslimer ska vara överordnad landets egen lagstiftning. Den säger att religionen ska styra allt i muslimens liv och att Koranen är en objektiv sanning, säger Bertil Malmberg. Han är övertygad om att det pågår en internationell muslimsk konspiration med ett gemensamt syfte att skapa en global, islamisk stat”. Om detta finns följande att säga.

För det första sade aldrig Malmberg att islam utgör ”ett akut hot mot Trosa”, men väl att den är ett hot mot det svenska samhället och dess värderingar. Han sade inte heller ”som enligt fundamentalistiska muslimer ska…” av det uppenbara skälet att det inte är korrekt. Däremot talades om ”troende muslimer” och att detta inte enbart avsåg s.k. ”fundamentalistiska muslimer”.

SN inleder nästa mening med: ”Den säger …” och avslutar med: ”säger Bertil Malmberg”. Här har tidningen gjort sig skyldig till ”dubbelfel”. ”Den” syftar alldeles tydligt till ”sharian” i föregående mening, vilket inte är vad som sades. Däremot citerade Malmberg ur Ammanbudskapet, vilket ”säger” det som framstår som den intervjuades åsikt. Det bör nämnas att ingen av journalisterna före intervjun över huvud taget kände till Ammanbudskapet. Endast Lasse Ringdahl hade hört talas om Kairodeklarationen, men han var helt uppenbart inte väl insatt i dess innehåll och signifikans.

Enligt vad Malmberg anförtrott denna blogg, framförde han inte någon hemmasnickrad konspirationsteori, utan refererade tydligt till dels Muslimska brödraskapets ”The Project” och den amerikanska motsvarigheten ”The Ikhwan in North America”, två dokument som tillsammans med otaliga andra dokument och uttalanden har det klara syftet att enligt påbud i Koranen och hadither (bl.a. K 2:193 och Bukhari 1:2:24) göra islam dominant i världen.

Något senare skriver SN om ”demokratiska jihad” ett begrepp som varken Malmberg eller denna blogg hört talas om tidigare, sannolikt för att det helt enkelt inte existerar utan snarare är något av en oxymoron. Däremot talades om demografisk jihad, ett begrepp välbekant internationellt och en strategi, som syftar till ett stegvis ökat inflytande genom en kombination av immigration och höga födelsetal. Denna strategi tillämpas i många delar av världen med stor framgång.

Sammantaget har i reportaget samtliga referenser, som underbyggde gjorda uttalanden, systematiskt utelämnats. Det framstår som uppenbart att detta gjorts i syfte att misskreditera de intervjuade. Denna typ av journalistik är inget annat än undermålig och ohederlig.
____________________
Denna blogg har fått tillgång till Malmbergs kommentar till Cöran Carstorp, vilken återges här.
 
"Chefredaktören för SN, Göran Carstorp, gör i sin kommentar till artikelupplägget om SD ett antal uttalanden, som inte bör få stå oemotsagda. Som chefredaktör får han också ta en stor del av ansvaret för att hans journalister klippt och klistrat på ett manipulativt, delvis osakligt och starkt vinklat sätt vid redigering av intervjuerna.

Han börjar med att avfärda SD som ”ett litet, marginellt parti, som vädjar till det lägsta hos människan”. Det har tydligen undgått den gode chefredaktören att SD enligt de senaste opinionsundersökningarna är större än ett par av de etablerade riksdagspartierna, inklusive det parti tidningen företräder. Betraktar han även dem som marginaliserade?

Det framgår inte hur partiet skulle vädja till ”det lägsta hos människan” eller i vilket avseende det ”står långt ifrån våra humanistiska traditioner och demoniserar speciellt muslimer”. Något exempel på att jag skulle ha demoniserat muslimer kan han naturligtvis inte anföra.

Genom att utan belägg stapla invektiv utan konkreta belägg och att ha sanktionerat en starkt vinklad artikel, fylld av förvanskade uttalanden tagna ur sin kontext, utgör Carstorp själv ett levande exempel på det lägsta hos journalisten och människan.

Carstorp skriver att ”alla frågor måste kunna diskuteras” men att balansen är ”extremt snedvriden” särskilt ”på webben och i sociala media”. Han menar att SD ”valt att koncentrera sin propaganda” där. Någon reflektion över detta vågar han sig inte på.

Det är lätt att instämma i att alla frågor bör kunna diskuteras i en öppen demokrati. Det är faktiskt en av förutsättningarna för demokrati. Han tycks inte inse att att SD helt enkelt hänvisats till nätet eftersom vanliga media under ett par decennier systematiskt undertryckt några av de frågor SD ser som angelägna att diskutera i den offentliga debatten. Ett tydligt exempel är att kostnaderna för invandringen inte diskuterats seriöst sedan den av professor Ekberg ledda utredningen presenterade kostnaderna för året 1994.

Carstorp menar sedan att bilden på nätet av svenskarnas inställning till invandring är ”grovt missvisande” och hävdar att opinionsläget är ”ett helt annat”. Som stöd för detta anför han SOM-institutets undersökning ledd av kommunisten Marie Demkert. Nu hör det till saken att kända statistiker, som Lars Berglund, riktat allvarlig kritik mot den utredningen och dess metodik. Naturligtvis har den kritiken inte publicerats i vanliga media eftersom kritiken inte passar in i medias politiskt korrekta världsbild."

Malmberg har kontaktat professorn Björn Fryklund' som på oklara grunder användes som "forskarexpert" av SN. Fryklund har ännu inte svarat, men vid ett kortare telefonsamtal sade han sig ha tagit till sig innehållet i detta e-brev.

"Hej Björn!

Du har i en artikel i torsdagens SN uttalat dig om mig och vad jag sagt och/eller anser utan att ha träffat mig och utan att veta om jag verkligen sagt vad tidningens reportrar påstår. Är det en vetenskaplig attityd?

Låt oss se något på vad du säger. Meningen ”När de uttalar sin avsky för muslimer och islam …” är helt osaklig eftersom jag aldrig ”uttalar avsky för muslimer” som grupp. Jag diskuterar islam som religion och ideologi. I ett öppet demokratiskt samhälle är det inom ramen för åsikts- och ytrandefriheten en av samhällets grundvalar att kunna rikta kritik, även stark sådan, mot varje form av ideologi, inte minst om denna kritik är sakligt grundad. Det är inte det samma som ”avsky”.

I nästa andetag säger du att: ”Sverigedemokraterna klumpar ihop muslimer till en grupp”. När hörde du mig klumpa ihop ”muslimer till en grupp”? Du gör dig här skyldig till just en sådan ”våldsam generalisering”, som du något senare, på ostyrkta grunder, beskyller sverigedemokraterna för. Hur känns det att kasta sten från ett glashus?

Du gör ett grovt osakligt försök att jämföra judeförföljelsen under andra världskriget med vår kritik av islam. Den judeförföljelse du talar om var riktad mot en etnisk minoritet och delvis religiöst betingad. Den hade anor långt bort i tiden med omfattande pogromer inte minst i Tyskland under korstågen. Ironiskt nog var det islams störste förebild, Muhammed, som personligen ledde de första pogromerna mot judarna i Yathrib och Khaybar.

Kritiken mot islam riktar sig mot en totalitär ideologi, som strävar över att med alla medel inklusive våld lägga under sig världen. Att det förhåller sig på det det sättet är väl dokumenterat i mängeder av islamiska dokument och uttalanden i modern tid. Denna målsättning grundas ytterst på några verser i Koranen som 2:193, 5:49- 50, 8:39 och 9:29 samt uttalanden i hadither.

Det är särskilt osmakligt att göra denna jämförelse i slutet av en vecka som i mycket präglats av en grovt ensidig, osaklig och tydligt antisemitisk kritik av Israel efter det legala stoppandet av ”Ship to Gaza”.

Din jämförelse med ”danska invandrare i Malmö” är så enfaldig att den inte förtjänar någon ytterligare kommentar. Efter att ha konstaterat att SD ”accepterar det svenska parlamentariska systemet och agerar efter demokratiska spelregler”menar du tydligen att SD trots detta inte ”är ett demokratiskt parti”. Det framgår inte närmare vad du grundar denna märkliga slutsats på.

Jag instämmer i att det är viktigt att ”sätta in allt sverigedemokraterna säger i ett större sammanhang”. För egen del hade jag uppskattat om den tidning du uttalat dig för hade gjort just det med mina uttalanden vilka i hög grad är tagna utanför sin kontext och dessutom på ett antal punkter förvanskade.

Som jag uppfattar det försöker du påskina att det enbart är ett argument av SD att ”islam och och muslimer accepterar inte vår svenska jämställdhet”. Sakligt sett förhåller det sig så att det är väl dokumenterat i islams ”heliga skrifter” att islam och därmed också troende muslimer entydigt förkastar västerländsk jämlikhet och västerländsk demokrati. Detta har bekräftats av höga företrädare för samtliga muslimska riktningar och länder i Kairodeklarationen och senast i Ammanbudskapet. Om du bekvämar dig med att ta del av dessa och andra dokument och uttalanden, finner du att så är fallet.

Ja, SD är faktiskt ett riktigt liberalt parti när det gäller att stå upp för mänskliga rättigheter. Nu senast i samband med det skandalösa överfallet på Lars Vilks undvek samtliga ledare för riksdagspartierna under en hel vecka att uttala sitt stöd för yttrandefriheten. Först när de ”tvingats ut på banan” av några mediaföreträdare gav de mer eller mindre tydligt stöd för denna fundamentala rättighet."

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,