Islam, mänskliga rättigheter och FN

 

Islam tillämpar ett antal framgångsrika strategier för att stärka islams inflytande i Väst demokratier. Exempel på sådana redovisas nedan.

Betecknande för följande avsnitt är: ”Det som sker bakom det som synes ske.”

Islam, mänskliga rättigheter och FN

Låt mig börja med mänskliga rättigheter. Företrädare för islam förstod tidigt att FN:s allmänna deklaration om mänskliga rättigheter, UDHR, på ett antal punkter står helt i strid med ett antal grundläggande regler inom islam. Därför tog man år 1990 fram och fastställde en egen deklaration om mänskliga rättigheter nämligen Kairodeklarationen (CDHRI) vilken i 25 artiklar klargör vad som gäller i detta avseende inom islam.

De två sista artiklarna klargör att alla mänskliga rättigheter skall underställas sharia och att de endast kan tolkas enligt sharia. Det innebär i klartext adjöss med mänskliga rättigheter. Kom ihåg att OIC har fastställt dessa dokument. Det är alltså OIC som i sina dokument definierat islam som islamism. Kairodeklarationen mötte ingen påtaglig reaktion från FN trots att den uppenbart strider mot en av dess grundläggande principer.

År 2006 sjösattes under FN:s generalförsamling en ny organisation för mänskliga rättigheter inom FN, nämligen UNHRC eller FN:s råd för mänskliga rättigheter, Samtidigt invaldes den första omgången ledamöter i rådet däribland ett antal representanter för islamiska diktaturstater.

Den kände svenske diplomaten Jan Eliasson var då ordförande i Generalförsamlingen. Han råkar även vara min kurskamrat från Sjökrigsskolan. Jag skrev ett brev till honom som ordförande i Generalförsamlingen, men fick inget svar. Något år senare lämnade jag över en kopia av brevet till honom då vi sågs i Stockholm.

Vid ett senare tillfälle sade jag till honom att ”Du offrade de mänskliga rättigheterna på diplomatins altare.”

FN har i många år stillatigande accepterat CDHRI och låtit OIC:s representanter vara medlemmar i UNHRC och andra styrande organ inom FN. Organisationen kan alltså inte ens försvara sin egen främsta deklaration om mänskliga rättigheter. Detta visar att FN tyvärr idag är en genomkorrupt organisation dominerad av allt annat än demokratiska stater. Staterna med fungerande demokrati är numera tyvärr en liten minoritet. Detta visar sig även i att FN alltför ofta agera i strid mot de demokratiska ländernas intressen.

Samtidigt är det så att demokratiska stater genom OEDD-DAC och EU står för huvuddelen av finansieringen av FN. De demokratiska länderna finansierar således en organisation som på många sätt motarbetar deras intressen. Här är det berättigat att tala om ”nyttiga idioter”.