Friday 24 August 2007

Kommentar till ”Jihad i Malmö”

Jag vill börja med att ge Jihad-bloggaren en eloge för att han publicerar bra och relevant material i ett mycket angeläget syfte. Tyvärr medger han inte möjlighet till kommentarer i sin blogg, vilket föranleder mig att försöka nå fram genom detta inlägg.

”hcp” försöker under rubriken ”Ett klarläggande” göra en tydlig distinktion mellan islam som religion och islamism som politisk ideologi. Detta är enligt min mening allt annat än invändningsfritt. För tydlighetens skull väljer jag att här använda hcp’s terminologi islam respektive islamism.

Det är riktigt att det förrutom de två huvudfårorna, sunni och shia, finns ett antal riktningar inom islam med, om man så vill olika tolkningar av den ”rätta läran”. Gemensamt för dem alla är Koranen. För sunniter och majoriteten av muslimska lärda är dessutom de erkända haditherna, främst enligt Sahih Bukhari och Sahih Muslim, synnerligen betydelsefulla inte minst för att sätta olika koranverser i rätt kontext.

Men låt oss här hålla oss till Koranen som enligt vedertagen muslimsk doktrin är Allahs direkta ord vilka inte kan ändras av människor, bortsett från de verser som abrogerats av den siste profeten själv. En god muslim måste tro på att Allah är den ende guden och att Muhammed är hans siste profet. Koranen är mycket tydlig med att man inte kan tro bara på vissa delar av den (se bl a K 2:85).

Koranen innehåller ett stort antal verser, som talar om relationen mellan å ena sidan islam och muslimer, å andra sidan andra religioner och ”otrogna”. Låt oss se på några sådana verser från en känd översättning, som är särskilt relevanta i detta sammanhang.

002.193 PICKTHAL: And fight them until persecution is no more, and religion is for Allah. But if they desist, then let there be no hostility except against wrong-doers.

008.039 PICKTHAL: And fight them until persecution is no more, and religion is all for Allah. But if they cease, then lo! Allah is Seer of what they do.

009.033 PICKTHAL: He it is Who hath sent His messenger with the guidance and the Religion of Truth, that He may cause it to prevail over all religion, however much the idolaters may be averse.

Kontentan är glasklar, eller hur? Bekämpa de otrogna tills islam har segrat. Det som det talas om här är religionen islam– inte någon särtolkning. Det framgår också tydligt att att jihad är en fysisk strid inte någon inre kamp,som en del apologeter försöker göra gällande.

Den synnerligen starka kopplingen mellan religion och politik är tydlig i islams tidiga historia. Sedan Muhammed etablerat sig i Mecka var han såväl andlig och politisk ledare som rättsligt överhuvud. Det är därför inte en slump att sharia främst baseras på Koranen och Sunna. De fyra första kaliferna var också andliga och politiska ledare med utgångspunkt i religionen. Kalifaten var således starkt centralstyrda teokratier. Så fortsatte det åtminstone formellt långt fram under det ottomanska väldet.

Av detta framgår att islam de facto är både religion och politisk ideologi. Meningen: ”Islamism är däremot ett försök att göra en viss tolkning av islam till en politisk ideologi.” är därför sakligt fel. Det som i debatten benämns ”islamism” är inget annat än renodlad islam, direkt från källan och utan omtappning.

Andra bloggar om: ,

2 comments:

Anonymous said...

Håller med om att islam är politik. Även kristendomen har ju dock varit det emellanåt, men det är inte lika grundläggande i religionen, Jesus var ju ingen världslig härskare.

(P.S. "hcp" är Kristdemokraten Hans C Pettersson)

Anonymous said...

Jag har som bekant lånat den skrivning som Jihad i Malmö har ordagrant, till min blogg.


Varför. För att jag betraktar isalm som en fredens religion?

Nej det är helt enkelt, i förtroende sagt, ett "pragmatiskt" sätt att slippa vissa problem på. Minimera friktionsytorna.

Sverige består idag av snart 500 000 muslimer, och många av dessa är en uppenbar säkerhetsrisk för mig och mina närmaste, då jag ofta skriver om muslimer och islamisters angrepp på västs demokratier.

Genom den reservation om islamism som jag lånat från Jihad i Malmö, så ger det mig formellt en allmänt vedertagen legitimitet att kritisera utifrån, mot om jag i största allmänhet skulle tala om islam.

Sedan är det upp till läsaren att läsa mellan raderna när det behövs. Det litar jag på att de klarar.
GiS