Studio Ett hade måndagen den 7 februari ett längre inslag om Egypten och det Muslimska brödraskapet (MB). Ett antal märkliga uttalanden gjordes under inslaget, vilka förtjänar kommentarer. Låt mig först börja med att gå igenom vad denna organisation står för enligt dess egna officiella hemsida och auktoriserade uttalanden.
Brödraskapets motto lyder: "Allah är vårt mål. Profeten är vår ledare. Koranen är vår lag. Jihad är vår väg. Att dö för Allahs väg är vår högsta hopp. Allahu Akbar! "
Brödraskapets internationella huvudorganisation har detaljerade stadgar, som tills för några dagar sedan fanns tillgängliga på rörelsens officiella hemsida. Redan i de inledande paragraferna slås fast att det är en internationell organisation med syftet att globalt införa Allahs lag, sharia. Det är tydligt att man har ett globalt perspektiv och riktar sig till både muslimer och icke-muslimer. Man betonar (Artikel 2): ”Behovet av att arbeta med att inrätta den islamiska staten, som syftar till att effektivt genomföra bestämmelserna i islam och dess läror.”
Det framgår av stadgarna att organisationen är mycket hierarkisk och hårt centralstyrd. Dotterorganisationer i olika länder måste t.ex. få alla viktiga beslut godkända i förväg av det styrande presidiet (Artikel 50). Sharias centrala roll framgår av att högsta ”Shura-rådet” är en av de viktigaste institutionerna inom MB. Detta råd svarar för övergripande tillämpning av sharia. Varje land har sedan ett eget underordnat shura-råd.
Ytterligare fakta om MB gavs i en färsk artikel. Där konstateras: ”Genom rökridån, kvarstår ett faktum, MB har inte förändrat ett dugg av sina urkunder sedan starten 1928. Deras urkunder är de avslöjande bevisen för att deras mål är islamisering och inte demokrati”. Detta stöds av ett antal uttalanden av ledande företrädare. Här finns bara utrymme för att citera rörelsens grundare Hassan al-Banna: "Det ligger i islams natur att dominera, inte att bli dominerad, att driva igenom sin lag över alla länder och att utvidga sin makt för hela planeten."
Jag har tidigare i bl.a. detta inlägg visat att sharia är helt oförenlig med västerländsk demokrati. Av detta följer att MB:s agenda inte låter sig förenas med demokrati. Mot denna bakgrund skall vi nu granska några av uttalandena i det aktuella inslaget.
Efter ett antal minuter kommer BBC-reportern Magdi Abdelhadi till tals. Han menar att även om MB har ”en viss sida som kan väcka oro” är det ändå så att ”de vill också ha demokrati” samtidigt som de likt ”de flesta egyptier” har en ”ganska religiös syn på saker och ting”. Han ger här en grovt förskönande bild av MB. I verkligheten är det så att även om MB kan tänka sig att av taktiska skäl temporärt anamma några av demokratins rekvisit som ”demokratiska val”, så är detta snarare som ett medel än ett mål. MB kan nämligen av doktrinära skäl aldrig acceptera de mest grundläggande demokratiska rekvisiten som åsikts- och yttrandefrihet, religionsfrihet och allas likhet inför lagen eftersom dessa strider mot sharia.
Något senare får en representant för MB komma tilltals genom en reporter, översätter och sammanfattar. Vad avser målen för MB sägs att: ”Orden frihet för folket återkommer, att upprätta en civil stat med demokrati, rättvisa och frihet, en [stat] där korruption motarbetas och diktaturen sopas undan”.
Detta låter ju väldigt bra om det inte om det inte vore för ”det finstilta” mellan raderna, nämligen att frihet och demokrati enligt MB utgår från sharia med konsekvenser enligt ovan.
Han fortsätter sedan att: ”MB vill nu försöka få så stort inflytande som möjligt. Vi vill prioritera utbildning och jobba för goda moraliska värden”. Detta betyder om vi ”läser det finstilta” naturligtvis koranskolor och moral enligt sharia.
”Det finns en rädsla i Väst för MB, som är helt grundlös”, säger han. ”Vi kommer inte att ha någon hemlig agenda. Vi kommer att fortsätta kämpa mot extremism och våld”. ”För MB:s samhällsbygge spelar islam en central roll men Kamel tonar gärna ner samtal om sharia-lagarna, som bl.a. bygger på texter ur Koranen, kanske av rädsla för den islamofobi han talar om. Det finns ingen diskussion om att sharia-lagar skall träda i kraft”, säger han.
Allt detta motstridiga nonsens sväljer programledarna och deltagande ”experter” som gapande fågelungar utan någon som helst reflexion. Man undrar om dessa intellektuella zombier överhuvudtaget hört talas om begrepp som övergripande strategier och för tillfället tillämpad taktik. Uppenbart inte! MB behöver ingen ”hemlig agenda” då de redan har de långsiktiga målen inskrivna i sina stadgar. När MB talar om extremism är det utifrån deras egen definition, som naturligtvis inte innefattar islamism och jihad mot de otrogna. Han vill naturligtvis inte tala om sharia eftersom han vet att den står i konflikt med västerländsk demokrati.
Reporterns hänvisning till islamofobi är både aningslös och oförskämd mot oss som är kritiska mot sharia. Det är allt annat än tecken på en fobi om man är starkt kritisk till det medeltida totalitära lagsystem som är sharia.
Så släpps Cecilia Uddén in. Efter att hon försökt beskriva en stor spännvidd inom MB konstaterar hon att: ”Hamas ät extrem; vi har sett vad som har hänt i Gaza, och den andra extremen är då turkiska AKP, att Brödraskapet skulle utvecklas i en sorts kristdemokratisk riktning”. Att Hamas är en extrem rörelse står utom tvivel, men att jämföra AKP med kristdemokrater är inte bara naivt och aningslöst utan direkt förolämpande mot de senare.
Efter att ha konstaterat att okunskapen om Brödraskapet är enorm berättar hon med indignation i rösten att samtliga EU-ambassadörer i Kairo avstått från att träffa medlemmar av MB. Den stora okunskapen om MB är hon själv ett tydligt exempel på. Magdi Abdelhadi får sedan komma till tals igen och hävdar ”att oron och rädslan för Brödraskapet är betydligt större i västvärlden än i Egypten. Visserligen finns det liberala och vänsterpolitiker, som är rädda för dem”. Han inser tydligen inte att de stackars egyptierna inte har så mycket att förlora, medan många i väst och liberala egyptier väl vet vilken antidemokratisk doktrin MB omfattar.
Han menar sedan att om ”egyptierna i ett öppet och demokratiskt samhälle kommer att välja ett Muslimskt brödraskapsstyre, so what, so let it be”. Maken till naivitet eller kanske förljugenhet får man leta efter.
Sedan får en s.k. forskare från FOI ge sina synpunkter. Han sjunger naturligtvis i samma dur då det gäller att idyllisera MB. Han menar liksom Abdelhadi att okunskapen om MB är stor och hävdar att det därför finns fördomar mot organisationen. Han gör sedan det häpnadsväckande uttalandet: ”För mig är organisationen precis som vilken organisation som helst i t.o.m. Europa”. Han demonstrerar därmed själv en pyramidal okunnighet om MB.
Detta får räcka som exempel på hur tendentiöst och osakligt programmet genomgående idylliserade Muslimska Brödraskapet. Ännu ett intellektuellt lågvattenmärke för Studio Ett.
Läs även andra bloggares åsikter om Demokrati, Islam, Media, Mänskliga rättigheter, Politik, Religion, Sveriges Radio
Thursday, 3 March 2011
Studio Ett och Muslimska brödraskapet
Etiketter:
demokrati,
Islam,
mänskliga rättigheter,
Media,
Politik,
Religion,
Sveriges Radio
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment