Slöjan används som politisk signal.

Dagens ledare i DN trampar verkligen runt i det multikulturella PK-moraset. Författaren avslöjar samtidigt avgrunder av okunskap om islam i allmänhet och politisk islam i synnerhet.

Skribenten gillar inte att: ”kopplingen mellan terrorism och islam skapat en ökad misstro mot muslimer.” De flesta vet att alla muslimer inte är terrorister men samtidigt är det väl bekannt att en överväldigande majoritet av terrorister världen runt är just muslimer. Att reducera problemet “till en bråkdel av världens muslimer” är en kombination av djup okunnighet och att hon/han handskas ovarsamt med sanningen.

Färska undersökningar i USA och Storbritannien visar att ca 25% av muslimerna stöder terroristerna. Brittiska MI 5 avslöjade tidigare i år att det finns ett stort antal nätverk och flera tusen individer, som aktivt planerar terrordåd. Samtidigt är det ett välkänt faktum att en stor del av s k moderata muslimer undviker att ta entydig ställning mot terroristerna.

Det är faktiskt skribenten ,som talar “mot bättre vetande” alternativt visar skriande brist på insikter. Om hon/han haft ens rudimentära kunskaper om islam, skulle han ha insett att islam utgör ett synnerligen konkret hot mot Västvärlden och mot västerländska värderingar.

Ett stort antal organisationer, skolor och moskéer över Västvärlden är finansierade och starkt influerade av Saudiarabien och dess mycket ortodoxa form av islam, wahabismen. Många institutioner är även starkt influerade av “Muslimska brödraskapet som ideologiskt står wahabismen nära.

Författaren borde ta del av “The Muslim Brotherhood “Project”” ett dokument som två månader efter 9/11 hittades av schweizisk säkerhetspolis hos en bankir med kopplingar till 9/11-terroristerna. Han kunde då i den mån hans intellektuella kapacitet medger kanske börja inse att islamsk jihad är betydligt mera mångfasetterad än några terrordåd då och då. Dessa dåd syftar främst till att förmå oss till alltfler eftergifter för islam medan man bygger upp styrka genom immigration, infiltration och indoktrinering. Kort sagt, att få oss till appeasementpolitik tills de är starka nog att ta över.

Att slutmålet är det globala kalifatet behöver vi inte sväva i tvivel om.

Den retoriska frågan: “Vad betyder det?” är i sig avslöjande. Det torde vara uppenbart att en överväldigande majoritet av svenskar på goda grunder anser att detta inte minst avser att nya invånare fullt ut måste acceptera våra grundläggande demokratiska fri- och rättigheter. Är inte det en rimlig och riktig inställning?

Det må vara att Sverige är “ett av världens mest sekulariserade länder.” Just därför och i brist på kunskap om islam är alltför många svenskar benägna att tro att islam är en religion lika “privat” som alla andra och lika flexibel för sekularismen. Dett gör oss extra sårbara i kontakt med den religion som utan konkurrens är minst benägen att acceptera sekulära idéer.

Slöjan är inte bara “ett uttryck för muslimsk trosuppfattning”, den är minst lika mycket en politisk signal. Det är knappast en slump att Kemal Atatürk, med insikter om islam sedan barnsben, förbjöd slöjor i offentligheten när han strävade efter att modernisera Turkiet från dess medeltida arv.

Det som händer idag i “moderata” Malaysia är heller inte en slump. När jag för första gången besökte landet för mer än tjugo år sedan var det vanligt i detta multikulturella land att även muslimska kvinnor inte bar slöja. Bruket har tilltagit markant under senare år i takt med den tilltagande radikaliseringen av islam. Nu berättar mina vänner där att regimen kräver att även icke muslimska kvinnor i offentliga befattningar skall bära slöja. Är det då fortfarande en “angelägenhet för troende muslimer”?

Sedan halkar skribenten in i det notoriaka PK-syndromet, nämligen att blanda ihop islamkritik med “etniska skillnader”. Detta är inget annat än intellektuellt ohederligt eftersom det finns muslimer i snart sagt alla etniska grupper. Islam är en religion/ideologi som måste kunna diskuteras och kritiseras som alla andra.

Skribentens aningslöshet når nya höjder när hon/han karakteriserar islam som “något slags diffust religiöst hot”. Islam är allt annat än diffus; det är en teokratisk antidemokratisk religion/ideologi som förnekar våra mest centrala mänskliga rättigheter.

Vårt största problem är inte att folkmajoriteten anser att nya invånare på fundamentala punkter skall “ta seden dit de kommer”. Det är snarare att den vänster-liberala PK-eliten p g a skygglappar stora som elefantöron är oförmögen att se verkligheten.

Andra bloggar om: Islam, Politik, Invandring